Ledarskap har jag lärt mig av hästar
”Allt jag förstår om livet har jag lärt på fotbollsplanen.” En ständigt upprepad mening, uttalad av Albert Camus, Nobelpristagare i litteratur och fotbollsmålvakt. Jag följer nog med fotboll både vad gäller sonens lag och också de kommande VM-spelen i Ryssland, men för att låna Camus tanke hittar jag min analogi bättre i stallet.
Jag har ridit lite som barn och började åter rida i och med dotterns intresse för hästar och ritt. Hon rider hinder och också jag försöker på något sätt, men på en betydligt lägre nivå.
Då jag reflekterar över ritt och ledarskap har jag konstruerat följande ”ledarskapslära”. • Allt är kommunikation
Allt handlar om kommunikation. Det gäller att kommunicera klart och tydligt och det kräver att man lyssnar och att man känner. Att höja tonläget eller försöka köra på för mycket leder sällan till önskat resultat. Man måste också våga förstärka signaler då kommunikationen inte fungerar, bättre genast än för sent. Ge inte signaler som är motstridiga. Skapa klarhet, vilket emellanåt kräver att man förenklar, men inte för mycket. För mycket hand och ryckande är inte bra. Mjuka händer ger mer utrymme att justera. Klaga inte på hästen, oftast är det den som styr som ansvarar för ett dåligt resultat. • Det handlar ofta om att styra mot trenden eller stämningen – Tempo och energi
Då hästen eller organisationen har för lite energi, gäller det att väcka upp och motivera. Då energinivån är för hög och kontrollen dålig kan man inte hitta steg och hoppa utan att bommar kommer ner. Då gäller det att samla utan att energin försvinner. Man måste se till att hästen inte blir för lång utan har bakdelen under kroppen. Då klarar man lite högre hinder. • Utrymme och autonomi
Lita på hästen. Den kan och den måste också få utrymme och autonomi att hitta steget och hoppet. Ryttaren har en plan och räknar stegen, kontrollerar dem, men samtidigt måste man lita på hästen och låta den utföra sitt jobb väl. Ryttaren skall inte hoppa innan hästen hoppar. Annars finner man hästen på andra sidan hindret i förhållande till ryttaren. • Bra vägar och blicken i färdriktningen
Bra vägar till hindren är a och o. Hästen eller organisationen skall se vart man är på väg. Hindren skall inte komma som överraskningar och med bra vägar kommer man långt. Ryttaren skall föra blicken över hindren, inte stirra på dem. Man skall veta vart man är på väg också efter hoppet. • Stöd och balans möjliggör svängar
En organisation som är i balans och som får stöd för att vara i balans klarar av, liksom en häst, tightare vägar och snabbare kurvor. Ytterhand och innerskänkel och så skall ryttaren också själv vara i balans så att hela ekipaget fungerar. Också galoppbyten lyckas bättre då man har både tempo och balans på plats. • Misslyckas det skall man direkt korrigera och försöka om
Faller man ur sadeln eller hästen vägrar hoppa skall man omedelbart försöka korrigera och försöka om. Det är viktigt för båda två att man gemensamt klarar av något man misslyckats med. Det skapar självförtroende för båda.