Centern – ett finländskt under

Centern låter sig inte nedslås av lite sämre resultat i opinionsmätningarna. Målet är att vara störst också efter nästa val. I Finland har Centern klarat konststycket att bevara sin position.

Centern i Finland är ett undantag, även om man har systerpartier i Sverige och Norge. Vår Center har bättre än andra motsvarande partier behållit sin plats som ett stort parti. Visst har det funnits undantagsval – Centerns allra sämsta var valet 2011 då partiet fick knappa 16 procent av rösterna. Som en konsekvens av att Jyrki Katainen bildade en mycket bred koalitionsregering med hela sex partier blev Centern det minsta oppositionspartiet efter Timo Soinis Sannfinländare som då fått sin första skrällseger.

I Sverige och Norge är centerpartierna ändå klart mindre än här och de har också en lite annan profil.

Centerpartiet i Sverige har efter att Annie Lööf hade stabiliserat sin position som ordförande klarat sig bra, särskilt under den tid Moderaterna sökte sin identitet efter att Fredrik Reinfeldt hade avgått. Centern deltar sedan 2004 i den borgerliga Alliansen men för tillfället har partierna olika åsikter särskilt om invandringspolitiken. 2006-14 hade Alliansen regeringsmakten. I valet 2014 fick Centerpartiet 6 procent av rösterna.

Det norska Senterpartiet gjorde ett mycket bra val hösten 2017 och fick 10 procent av rösterna. Det var det bästa valet sedan 1993 då Senterpartiet blev största partiet tack vare sin kampanj mot ett norskt medlemskap i EU. Senast har den norska centern suttit med i Jens Stoltenbergs regering 200513 med Arbeiderpartiet och Socialistisk Venstreparti, men tidigare har partiet också deltagit i borgerliga regeringar.

Centerpartierna har en agrar bakgrund och utmaningen för dem alla har varit att bevara sitt väljarstöd också när lantbrukarna blir färre och landsbygden allt glesare bebodd.

Också när det har gått riktigt dåligt för Centern i Finland har partiet alltså haft ett klart större stöd än de nordiska systerpartierna. Efter valförlusten 2011 ställde Mari Kiviniemi inte längre upp i ordförandevalet. I stället kom Juha Sipilä som Centerns räddande ängel 2012 och i valet 2015 klarade Centern igen av att bli Finlands största parti.

Juha Sipilä är en annorlunda politiker och partiledare och han charmade inte bara sina egna partikamrater utan också en del andra med sitt företagarsätt och sin ingenjörsjargong. Som det ofta går har de egenskaper som först verkar nya och fräscha senare delvis blivit en belastning.

Det går kanske att en tid leda ett parti som ett företag, men på lång sikt lyckas det knappast, särskilt inte i ett folkrörelseparti som Centern. I ett företag är det vd som bestämmer, men i ett parti fungerar det inte så. Sipilä har fått kritik för att han och hans närmaste medarbetare och förtrogna har alla trådar i sina händer.

Det är också klart att Juha Sipilä har fört Centern några steg mot höger och att hans regerings politik med nedskärningar och indexfrysningar av många förmåner har varit svår att smälta för en del inom Centern. Men samtidigt ser Centerdrömmen om en landskapsförvaltning närmare än någonsin.

Dessutom kan Juha Sipilä och regeringen stoltsera med att många av målen som verkade totalt orealistiska under regeringens första år nu verkar uppfyllas. Det gäller till exempel sysselsättningsgraden på 72 procent. Också annat än regeringens politik har påverkat den ekonomiska tillväxten men regeringen kan ändå ta ut allt av den positiva utvecklingen.

Juha Sipilä valdes med överväldigande majoritet till partiordförande för de följande två åren. Nu backar Centern upp Sipilä inför alla de tre val som ska hållas inom det närmaste året.

Centerns möjligheter att bli landets största parti ser just nu inte bra ut. Ändå verkar det klart att partiet – igen – återfinns bland de största partierna.