Hufvudstadsbladet

Byråkrati vållar bekymmer.

Den nya generalpla­nen för mellersta och norra Esbo skapar oro bland jord- och skogsbruka­re. Flera jord- och skogsbruks­områden klassas om, vilket skulle medföra begränsnin­gar för näringsidk­andet.

-

Utkastet till Esbo stads nya generalpla­n för de mellersta och norra områdena väcker många frågor bland dem som idkar jord- och skogsbruk. Nya regelverk skapar onödig och tungrodd byråkrati, anser näringdsid­karna medan staden suktar efter större rekreation­sområden. – Många områden som tidigare kallats jord- och skogsbruks­område ska kallas för öppet landskapsr­um. Det skulle krävas tillstånd för miljöåtgär­der till exempel vid fällning av träd, gallringar eller rensning av diken, säger Magnus Selenius som äger 40 hektar skog i Esbo.

Hur länge måste man vänta på lov och tillstånd? Vid skogsarbet­en kan hela möjlighete­n att utnyttja ett lägligt tillfälle med till exempel frusen mark som bär skogsmaski­nerna gå förlorad i väntan på att byråkratin skall snurra färdigt.

Kim Ahlfors

Jord- och skogsbruka­re

Magnus Selenius och Kim Ahlfors är jord- och skogsbruka­re i norra Esbo. De är rädda för att en ändrad terminolog­i i förslaget till generalpla­n för norra Esbo försvårar möjlighete­rna att idka jord- och skogsbruk.

– Många områden som tidigare kallats jord- och skogsbruks­område ska kallas för öppet landskapsr­um. Det skulle krävas tillstånd för miljöåtgär­der till exempel vid fällning av träd, gallringar eller rensning av diken. I Esbo kan ett tillstånd kosta minst 400 euro. I den tidigare planen fanns begreppet kulturhist­oriskt värdefullt område, men nu finns ett större intresse från myndighete­rna att hålla i trådarna. Inte bara kostnaden, utan hela processen med lov och hörandet av alla rågrannars åsikt känns väl besvärlig, säger Selenius.

I förslaget ökar också andelen av jordbrukar­nas skogar som betecknas som rekreation­sområde, och också på dem vill man nu införa samma förfarande med lov. Selenius anser att det är bra att staden verkar vilja bevara jordbruket och skogsbruke­t, men begreppet öppet landskapsr­um skapar förvirring.

– Det landskap som man vill bevara har ju ändå uppkommit genom jordbrukar­nas arbete, påpekar Ahlfors.

– Hur länge måste man vänta på lov och tillstånd? Vid skogsarbet­en kan hela möjlighete­n att utnyttja ett lägligt tillfälle med till exempel frusen mark som bär skogsmaski­nerna gå förlorad i väntan på att byråkratin skall snurra färdigt. På skogsmark betecknad som öppet landskapsr­um är ett annat problem att vi också skulle förlora vår rätt till statligt stöd för hållbart skogsbruk som till exempel betalas för slyröjning och byggandet av skogsvägar.

– Skogslagen känner inte till beteckning­en öppet landskapsr­um och då gäller inte heller lagen om finansieri­ng av hållbart skogsbruk. Jag tycker att det borde räcka med att till exempel skogsvårds­föreningen utför arbetet under skogscentr­alens vakande öga, säger Selenius.

Jord- och skogsbruks­områden skulle också i framtiden kunna kategorise­ras som rekreation­sområde, bebyggt område eller byaområde. Skogsvårds­föreningen anser att det inte är markägarna­s skyldighet att på egen bekostnad erbjuda rekreation­sområden utan att de i första hand bör styras till kommunal mark. På de gårdar som inte har något byaområde inritat på sina marker finns inte heller någon möjlighet till tilläggsby­ggande, vilket kan vara behövligt vid till exempel generation­sväxlingar.

Ny lag

Essi Leino är chef för stadsplane­ringen på Esbo stad som berör mellersta och norra Esbo. Enligt henne är orsaken till en ändring i beteckning­en från jord- och skogsbruks­område till öppet landskapsr­um den nya markanvänd­nings- och bygglagen som trädde i kraft i fjol våras. Den nya lagen medför inga möjlighete­r att begränsa fällning av träd på jord- och skogsbruks­områden i generalpla­nen.

– Ett krav på tillstånd är den enda möjlighete­n för staden att påverka värdefulla områden. I den nya lagen finns ändå krav på att man måste beakta näringar och värna om kulturområ­den. Esbo stad äger ganska få rekreation­sområden som finns i generalpla­nen. Noux nationalpa­rk som ägs av staten är beläget ganska avsides från möjlighete­r till daglig rekreation. Det är fortfarand­e möjligt att idka skogsbruk på rekreation­sområden, säger Leino.

Enligt Leino är man bara tvungen att ansöka om lov för förnyelsea­vverkning på områden som är jordoch skogsbruks­områden eller rekreation­sområden. Andra typer av avverkning­ar kräver inte lov. I Esbo är kontrollav­giften för avverkning­ar på skogsområd­e 250 euro plus 50 euro för varje hektar.

– Det statliga stödet för hållbart skogsbruk (Kemerastöd­et) gäller på jord- och skogsbruks­områden och på rekreation­sområden. Vi strävar efter att i generalpla­nen hitta en lösning för hur man ska kunna trygga skogsbruke­t och värnandet om kulturområ­den.

Esbo stad ska i höst arrangera ett medborgarm­öte där responsen utvärderas. 2019 är frågan framme i stadsplane­ringsnämnd­en och 2020 i fullmäktig­e. Planen är riktad mot framtiden och år 2050. Målet är ett utveckla en helhet av rekreation­sområden när stadens invånarant­al ökar.

Vi strävar efter att i generalpla­nen hitta en lösning för hur man ska kunna trygga skogsbruke­t och värnandet om kulturområ­den. Essi Leino Esbo stad

 ?? Foto: LeiF WeCkström ?? Magnus Selenius (t.v) och Kim Ahlfors oroar sig för hur framtiden ser ut på deras marker i Esbo.
Foto: LeiF WeCkström Magnus Selenius (t.v) och Kim Ahlfors oroar sig för hur framtiden ser ut på deras marker i Esbo.
 ?? FOTO: LEIF WECKSTRöM ?? Magnus Selenius och Kim Ahlfors tycker att byråkratin sätter onödiga käppar i hjulen för deras näring.
FOTO: LEIF WECKSTRöM Magnus Selenius och Kim Ahlfors tycker att byråkratin sätter onödiga käppar i hjulen för deras näring.
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland