Slutet på krispolitiken – så påverkas din ekonomi
Veckans centralbanksmöten ger en fingervisning om vart vi är på väg efter åren med nollräntor. På lång sikt väntas dyrare bolån och sjunkande aktiekurser.
Vi befinner oss mitt i en penningpolitisk supervecka. Tre av världens stora centralbanker – amerikanska Fed, Europeiska centralbanken och Bank of Japan – håller möten som kan ge en vink om vad som ska hända efter åren med nollräntor och krispolitik. Eftersom den globala ekonomin rullar på för fullt borde centralbankerna att backa till normalläge, men det är ingen enkel uppgift.
I kväll finsk tid väntas Fed meddela att man höjer styrräntan med 0,25 procentenheter från dagens nivå som ligger i intervallet 1,5–1,75 procent. Det blir den sjunde höjningen sedan starten i slutet av 2016.
Bakgrunden är att den amerikanska ekonomin går bra. Inflationen ligger nära idealnivån 2 procent (energi och livsmedel inräknade), samtidigt som arbetslösheten är extremt låg, 3,8 procent. Inför mötet har Fed också självt signalerat att en räntehöjning är att vänta.
Men räntan är inte centralbankernas enda verktyg. Som hjälpåtgärd efter finanskrisen 2008 har både Fed och ECB stödköpt stora mängder värdepapper på finansmarknaden med nytryckta pengar. Fed, som hunnit längre än ECB, har redan avslutat sitt köpprogram och i stället börjat göra sig av med värdepappren.
Att höja räntan och samtidigt avveckla köpprogrammet innebär en okänd situation för Fed. Det säger Heidi Schauman, chefsekonom på Aktia.
– Vi räknar med att Fed är försiktigt i sina räntehöjningar under resten av året, eftersom avvecklingen av köpprogrammet i sig har en åtstramande effekt, också utan räntehöjningar, säger Schauman.
Därför väntar sig Aktia bara en räntehöjning senare i höst, till skillnad från vissa andra bedömare som tror på upp till tre höjningar.
Att omdömena varierar hänger samman med vissa frågetecken i den amerikanska ekonomin. Till exempel vilken effekten blir av Donald Trumps finanspolitiska stimulanser med skattelättnader mitt i en högkonjunktur. Om det leder till en överhettning kan Fed strama åt mer än väntat.
– Tajmningen av Trumps skattelättnader är sällsynt dålig. Priserna och lönerna stiger redan, och arbetslösheten är extremt låg. Var ska kapaciteten tas? Vilka hjul ska ännu sättas i rullning av den stimulans som en skattesänkning ger? Risken är en överhettning som leder till en stor åtstramning och där har vi nästa lågkonjunktur, säger Schauman.
Allt kommer att gå mycket långsamt eftersom man inte vill ta några risker. Vi får leva med relativt låga räntor i flera år ännu. Men i kombination med bland annat dyrare olja så ser vi en situation där omständigheterna inte är lika stimulerande som för ett år sedan. Heidi Schauman
chefsekonom på Aktia
ECB väntas ge ledtrådar
Vilket budskap ECB kommer med efter torsdagens möte är inte lika klart. Peter Praet som är ledamot i ECB:s direktion och ordförande Mario Draghis högra hand, sade härom dagen att man kommer att diskutera köpprogrammet, vilket har tolkats som att ECB ger vissa ledtrådar om sina planer. Praets uttalande har också setts som ett tecken på att ECB inte fäster så stor vikt vid det politiska kaos som rått i Italien, utan bedömer att läget som helhet fortfarande är bra. ECB vill normalisera penningpolitiken för att ha fler verktyg att ta till när nästa lågkonjunktur kommer.
ECB:s månatliga stödköp av värdepapper har gradvis trappats ner och ligger nu på 30 miljarder euro per månad.
– Vår syn har länge varit att ECB minskar på köpen i september och kör ner hela programmet under slutet av året, förutsatt att inget oväntat inträffar i ekonomin.
Enligt Schauman är en intressant fråga om ECB ger några nya signaler om kommande räntebeslut. Budskapet har hittills varit att det tar lång tid mellan nedkörningen av köpprogrammet och räntehöjningen. Aktia tror att ECB höjer räntan efter sommaren 2019, medan en del andra bedömare väntar sig en höjning först i slutet av nästa år eller i början av 2020.
Höjd ränta ger dyrare bolån
På kort sikt torde centralbankernas beslut inte få några dramatiska effekter, eftersom de väntas gå mycket försiktigt fram. På lång sikt kan en normaliserad penningpolitik ändå få en rad konsekvenser: ●●Högre ränta betyder dyrare lån för hushåll och företag. ECB:s räntor går hand i hand med de korta marknadsräntorna, till exempel tre och tolv månaders euribor. I Finland är över 90 procent av bostadslånen kopplade till euribor, vilket är en klart större andel än i andra europeiska länder. Därför får ECB:s penningpolitik större genomslagskraft i Finland än i andra europeiska länder.
●●För företagen kan dyrare lån innebära en högre tröskel för att investera, vilket kan dämpa tillväxten.
●●Högre ränta gör det mer lockande för investerare att placera pengar i ränteinstrument, som åter ger en viss avkastning till relativt låg risk. Om investerarna flyttar bort pengar från aktiemarknaden till ränteinstrument kan det betyda att aktiekurserna sjunker.
Hur det går hänger i stor utsträckning på i vilken takt centralbankerna går fram. Enligt Heidi Schauman kommer ECB att vara otroligt försiktigt, både i sin kommunikation och i de steg man tar.
– Allt kommer att gå mycket långsamt eftersom man inte vill ta några risker. Vi får leva med relativt låga räntor i flera år ännu. Men i kombination med bland annat dyrare olja så ser vi en situation där omständigheterna inte är lika stimulerande som för ett år sedan.