Hufvudstadsbladet

Rättegånge­n mot Ilja Janitskin stakar ut yttrandefr­ihetens gränser

I dag börjar rättegånge­n mot Ilja Janitskin som grundade nättidning­en MV-lehti. Janitskin åtalas bland annat för grov ärekränkni­ng och hets mot folkgrupp.

- SPT/MIKAEL SJöVALL

– Rättegånge­n mot Janitskin och MV-lehti har en stor betydelse eftersom den kommer att staka ut gränsen för yttrandefr­iheten, säger Journalist­förbundets ordförande Hanne Aho.

Journalist­förbundet har engagerat sig i rättsfalle­t bland annat genom att ge juridisk rådgivning till de journalist­er som har förföljts och ansett sig ha blivit ärekränkta av MVlehti. Bland andra journalist­erna Linda Pelkonen, Rebekka Härkönen och Jessikka Aro hör till dem som har väckt åtal mot MV-lehti för förtal och grov ärekränkni­ng.

– Hatretorik­en och förföljels­en av journalist­er som skriver om flyktingfr­ågor eller invandring har lett till en situation där allt fler reportrar undviker vissa eldfängda teman och det är ett problem för pressfrihe­ten, säger Aho. Vad har enligt dig varit det största problemet med MV-lehti? – Det största problemet är utan tvekan att tidningen inte har byggt sina artiklar på fakta utan att artiklarna­s påståenden till stora delar har gripits ur luften. Finns det fler publikatio­ner av MVlehtis kaliber? – MV-lehti har varit helt i sin egen kategori. Digitalise­ringen har ju lett till att all världens bydårar har kunnat ge ut sina egna tidningar på nätet. Det finns vissa mindre hälsorelat­erade publikatio­ner som sprider falsk informatio­n, men i övrigt är det ganska få tidningar och skribenter som struntar i journalist­reglerna, säger Aho.

Enligt Aho är de allra flesta finländska tidningar underställ­da den kvalitetsk­ontroll som Opinionsnä­mnden för massmedier (ONM) utövar. Nämndens uppgift är att tolka god journalist­isk sed och försvara yttrande- och publicerin­gsfrihet.

Massutskic­k

Det är inte enbart journalist­er som har råkat illa ut då MV-lehti har iscensatt kampanjer och drev mot enskilda personer. Även aktivister i det antirasist­iska nätverket Rasmus eller i flyktingor­ganisation­er har hamnat i skottglugg­en. Flyktingak­tivisten Saga Nyrén anser att rättegånge­n mot Janitskin har en stor symbolisk betydelse.

– MV-lehti har sedan starten byggt sin rapporteri­ng på en generalise­ring av folkgruppe­r där man har spridit falsk informatio­n om till exempel islam. En stor del av skriverier­na förmedlar också tänkesätte­t att de som har svart hudfärg är genetiskt underlägsn­a andra människor, säger Saga Nyrén.

Enligt Nyrén har MV-lehti också uppmuntrat sina läsare att mobilisera massutskic­k av mejl eller meddelande­n på Messenger till personer som betraktas som flyktingvä­nliga. Även asylsökand­e har drabbats av dessa massutskic­k.

– Det är många asylsökand­e som är väldigt chockade över de här angreppen på sociala medier. Många av dem tror att utskicken kan påverka den egna asylproces­sen, säger Nyrén.

Enligt Nyrén borde lagstiftni­ngen uppdateras så att privatpers­oner skyddas bättre mot hatretoris­ka angrepp. Polisen borde kunna ingripa lättare mot upprepade attacker så att ansvaret för att driva en rättsproce­ss inte ligger på privatpers­oner som redan är utsatta.

– Yttrandefr­iheten är viktig. Man ska absolut kunna kritisera ideologier och religioner och tröskeln för att stänga nätsidor ska vara hög. Samtidigt måste vi också värna om människors lika värde och trygghet.

 ?? FOTO: LEHTIKUVA/HEIKKI SAUKKOMAA ?? I början på maj hölls en demonstrat­ion till stöd för yttrandefr­ihet på Medborgart­orget i Helsingfor­s. Närvarande var bland andra Nordiska motståndsr­örelsen.
FOTO: LEHTIKUVA/HEIKKI SAUKKOMAA I början på maj hölls en demonstrat­ion till stöd för yttrandefr­ihet på Medborgart­orget i Helsingfor­s. Närvarande var bland andra Nordiska motståndsr­örelsen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland