55-plussare vanliga bland kvinnor som blir spelberoende

Missbruk av penningspel berör över 750 000 finländska spelares och anhörigas liv. Här berättar THL:s expert Anne Salonen hur man kan känna igen sitt eget eller en närståendes spelberoende.

Spelberoende förknippas ofta med män och den uppfattningen stämmer – en spelmissbrukare är ofta en ung man i åldern 18–24 år, berättar Anne Salonen, expert och forskare i spelberoende på Institutet för hälsa och välfärd THL. Om man jämför män och kvinnor förekommer spelberoende betydligt oftare bland män.

Men under den senaste tiden har även antalet kvinnor som drabbas av spelberoende ökat. Bland kvinnor är det dock personer i 50 års ålder och uppåt som är mest benägna att utveckla beroende av penningspel. Åldersgruppen 55+ står för hela 63 procent av alla kvinnors spelkonsumtion.

– Även om åldersgrupperna där spelberoende är vanligast är olika mellan män och kvinnor visar sig problemen som beroendet orsakar på ett likadant sätt hos båda könen. Det kan bli problem med par- och anställningsförhållanden samt sömnsvårigheter och depression, säger Salonen.

Vad som får medelålderspersoner att spela beror troligen på många faktorer. THL:s befolkningsundersökning från i fjol visar att män oftast spelar för att de tycker det är spännande och roligt, eller för att fördriva tid. Kvinnor spelar oftast för att vinna pengar.

– Bland personer som söker vård på Spelkliniken är det nästvanligaste motivet – efter begäran att vinna pengar – att man ”spelar för att fly eller flytta bort sin uppmärksamhet från andra saker”. Dylikt ”flyktspelande” är vanligare bland kvinnor än bland män. I praktiken betyder det att personen spelar för att fly undan olika utmaningar i livet, till exempel ensamhet, skilsmässor, en närståendes död, arbetslivets utmaningar, sjukdomar eller andra bekymmer i vardagen.

Utöver könsfördelningen har THL också granskat socioekonomiska skillnader mellan spelberoende personer. Det visar sig att höginkomsttagare spelar med större summor, men låginkomsttagare lägger en förhållandevis större andel av sina inkomster på spel.

– Om spelandet utvecklas till ett riktigt problem, är det personer med låga inkomster som är mest illa ute, säger Salonen.

En missbrukare döljer spelandet

Tidigare diagnostiserades spelmissbruk rätt så svartvitt – antingen var man spelmissbrukare eller så var man inte det. På sistone har man gått in för en mer nyanserad diagnostik och missbruket kan variera på en skala mellan lindrigt och svårt beroende.

Salonen sammanfattar när varningsklockarna ska börja ringa:

– Spelmissbrukare har vissa gemensamma drag, till exempel ett behov av att dölja spelandet för närkretsen och dölja att man förlorat pengar på spel. Också om man själv märker att man fortsätter att spela fast man bestämt sig för att sluta eller spelar bort pengar som var ämnade för något annat, till exempel matinköp, kan det vara bra att uppsöka hjälp.

Hjälp och stöd till spelmissbrukare erbjuds på telefontjänsten Peluuri och på webbsidan peluuri.fi. Tjänsten är en del av Spelkliniken som verkar i huvudstadsregionen. Spelkliniken erbjuder avgiftsfri vårdinriktad diskussion för spelmissbrukare och vid behov även till missbrukarens närstående. Via kliniken kan man också delta i anonyma diskussionsgrupper.

I dagsläget finns inte någon enhetlig service för spelmissbrukare. Vårdmöjligheterna varierar från kommun till kommun, säger Salonen.

– Oavsett om man kommer från Lappland eller från Borgå lönar det sig att kontakta Peluuri för att fråga hurdana vårdmöjligheter det finns i området man bor i.