55-plus­sa­re van­li­ga bland kvin­nor som blir spel­be­ro­en­de

Miss­bruk av pen­ning­spel be­rör över 750 000 fin­länds­ka spe­la­res och an­hö­ri­gas liv. Här be­rät­tar THL:s ex­pert An­ne Sa­lo­nen hur man kan kän­na igen sitt eget el­ler en när­stå­en­des spel­be­ro­en­de.

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - ATTE ÖSTERHOLM atte.os­ter­holm@ksf­me­dia.fi

Spel­be­ro­en­de för­knip­pas of­ta med män och den upp­fatt­ning­en stäm­mer – en spel­miss­bru­ka­re är of­ta en ung man i ål­dern 18–24 år, be­rät­tar An­ne Sa­lo­nen, ex­pert och fors­ka­re i spel­be­ro­en­de på In­sti­tu­tet för häl­sa och väl­färd THL. Om man jäm­för män och kvin­nor fö­re­kom­mer spel­be­ro­en­de be­tyd­ligt of­ta­re bland män.

Men un­der den se­nas­te ti­den har även an­ta­let kvin­nor som drab­bas av spel­be­ro­en­de ökat. Bland kvin­nor är det dock per­so­ner i 50 års ål­der och upp­åt som är mest be­näg­na att ut­veck­la be­ro­en­de av pen­ning­spel. Ål­ders­grup­pen 55+ står för he­la 63 pro­cent av al­la kvin­nors spel­kon­sum­tion.

– Även om ål­ders­grup­per­na där spel­be­ro­en­de är van­li­gast är oli­ka mel­lan män och kvin­nor vi­sar sig pro­ble­men som be­ro­en­det or­sa­kar på ett li­ka­dant sätt hos bå­da kö­nen. Det kan bli pro­blem med par- och an­ställ­nings­för­hål­lan­den samt sömn­svå­rig­he­ter och de­pres­sion, sä­ger Sa­lo­nen.

Vad som får me­del­ål­ders­per­so­ner att spe­la be­ror tro­li­gen på många fak­to­rer. THL:s be­folk­nings­un­der­sök­ning från i fjol vi­sar att män of­tast spe­lar för att de tyc­ker det är spän­nan­de och roligt, el­ler för att för­dri­va tid. Kvin­nor spe­lar of­tast för att vin­na peng­ar.

– Bland per­so­ner som sö­ker vård på Spel­kli­ni­ken är det näst­van­li­gas­te mo­ti­vet – ef­ter be­gä­ran att vin­na peng­ar – att man ”spe­lar för att fly el­ler flyt­ta bort sin upp­märk­sam­het från and­ra sa­ker”. Dy­likt ”flykt­spe­lan­de” är van­li­ga­re bland kvin­nor än bland män. I prak­ti­ken be­ty­der det att per­so­nen spe­lar för att fly un­dan oli­ka ut­ma­ning­ar i li­vet, till ex­em­pel en­sam­het, skils­mäs­sor, en när­stå­en­des död, ar­bets­li­vets ut­ma­ning­ar, sjuk­do­mar el­ler and­ra be­kym­mer i var­da­gen.

Ut­ö­ver köns­för­del­ning­en har THL ock­så grans­kat so­cio­e­ko­no­mis­ka skill­na­der mel­lan spel­be­ro­en­de per­so­ner. Det vi­sar sig att högin­komst­ta­ga­re spe­lar med stör­re sum­mor, men lå­gin­komst­ta­ga­re läg­ger en för­hål­lan­de­vis stör­re an­del av si­na in­koms­ter på spel.

– Om spe­lan­det ut­veck­las till ett rik­tigt pro­blem, är det per­so­ner med lå­ga in­koms­ter som är mest il­la ute, sä­ger Sa­lo­nen.

En miss­bru­ka­re döl­jer spe­lan­det

Ti­di­ga­re di­a­gnos­ti­se­ra­des spel­miss­bruk rätt så svart­vitt – an­ting­en var man spel­miss­bru­ka­re el­ler så var man in­te det. På sisto­ne har man gått in för en mer ny­an­se­rad di­a­gnostik och miss­bru­ket kan va­ri­e­ra på en ska­la mel­lan lind­rigt och svårt be­ro­en­de.

Sa­lo­nen sam­man­fat­tar när var­nings­kloc­kar­na ska bör­ja ringa:

– Spel­miss­bru­ka­re har vis­sa ge­men­sam­ma drag, till ex­em­pel ett be­hov av att döl­ja spe­lan­det för närkret­sen och döl­ja att man för­lo­rat peng­ar på spel. Ock­så om man själv mär­ker att man fort­sät­ter att spe­la fast man be­stämt sig för att slu­ta el­ler spe­lar bort peng­ar som var äm­na­de för nå­got an­nat, till ex­em­pel ma­tin­köp, kan det va­ra bra att upp­sö­ka hjälp.

Hjälp och stöd till spel­miss­bru­ka­re er­bjuds på te­le­fon­tjäns­ten Pelu­u­ri och på webb­si­dan pelu­u­ri.fi. Tjäns­ten är en del av Spel­kli­ni­ken som ver­kar i hu­vud­stads­re­gi­o­nen. Spel­kli­ni­ken er­bju­der av­gifts­fri vård­in­rik­tad dis­kus­sion för spel­miss­bru­ka­re och vid be­hov även till miss­bru­ka­rens när­stå­en­de. Via kli­ni­ken kan man ock­så del­ta i ano­ny­ma dis­kus­sions­grup­per.

I dags­lä­get finns in­te nå­gon en­het­lig ser­vice för spel­miss­bru­ka­re. Vård­möj­lig­he­ter­na va­ri­e­rar från kom­mun till kom­mun, sä­ger Sa­lo­nen.

– Oav­sett om man kom­mer från Lapp­land el­ler från Borgå lö­nar det sig att kon­tak­ta Pelu­u­ri för att frå­ga hur­da­na vård­möj­lig­he­ter det finns i om­rå­det man bor i.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.