Brooklyn Bridge och New York formades av invandrarna
Det brusande, mångkulturella och dynamiska New York lyfts fram i en utställning som inte väjer för svärtan i metropolens fyrahundraåriga historia. New Yorks stadsmuseums nya permanenta utställning är med rätta hyllad.
År 1609 kom engelsmannen Henry Hudson, på uppdrag av det Nederländska ostindiska kompaniet, seglande längs Atlantkusten på jakt efter en lämplig hamn. Han såg en vik som såg lovande ut, styrde in i den och nådde så småningom det vi i dag känner till som Manhattans södra udde.
Här härskade då en indianstam kallad Lenape. Henry Hudson insåg att han hade gjort ett fynd och köpte marken för tyg, glaspärlor och brännvin till en summa av 60 guilden vilket motsvarade 24 dollar. Staden som holländarna grundade döptes till Niew Amsterdam.
När britterna tog över, nästan 60 år senare, bytte staden namn till New York. Och när britterna lyfte ankar och seglade iväg, efter självständigheten 1782, tog utvecklingen fart på allvar.
Från att ha varit en oansenlig utpost för handel mellan ursprungsbefolkningen och holländarna har New York utvecklats till den mest inflytelserika staden i USA och en ledande världsmetropol.
Kommersialismen är ett av ledorden i den nya basutställningen New York at Its Core på Museum of the City of New York. Utställningen lyfter också fram tre andra teman utmärkande för just New York – nämligen mångfalden, den urbana massan och kreativiteten.
Med hjälp av hundratals föremål, filmer, ljudupptagningar och interaktiva presentationer av kända New Yorkare lyckas museet på ett roligt och informativt sätt väva samman stadens röriga och pulserande historia.
Slavarnas New York
Under sina första sekel byggdes New York av slavar, skeppade från Afrika till New Yorks hamn. Slaveriet tog fart under den brittiska eran och var femte New Yorkare var slav 1740 vilket innebar att New York var den koloni som hade näst mest slavar, efter Charleston.
”En sats unga friska nya negrer – män, kvinnor, pojkar och flickor i åldern 10 till 22 år – säljs till ett lågt pris” står det på en reklamaffisch för en auktion.
Utställda är också bland annat en fotboja, använd för att kuva en slav.
Britterna hade ett fast grepp om slavarna vilket ledde till upplopp, rymningar och hårda straff för slavarna.
Ovärderliga invandrare
Senare, under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet kom emigrationen att spela en ovärderlig roll för New Yorks utveckling, trots att många vred sina händer när de fattiga invandrarna från Europas krisdrabbade länder, bland dem Irland och Italien, vällde in.
Det fina museet på Ellis Island dokumenterar miljoner invandrare.
”Hela Europa kommer till USA, i synnerhet de som inte kan livnära sig hemma. Vad ska vi göra med dem?” klagade en av stadens ledande herrar när anstormningen satte fart.
Det givna svaret var att sätta dem i arbete.
New Yorks skyskrapor, broar och tunnelbanor har byggts av invandrare. De välbeställda newyorkarnas hembiträden var ofta invandrare.
Invandringen tog fart i mitten av 1800-talet och kom att prägla staden för alltid. Initialt förändrades demografin. Lower East Side förvandlades till ett tättbebyggt område där famil-
jerna bodde trångt, där sjukdomar grasserade och där barnadödligheten var hög.
De burgna invånarna flydde uppåt längs Manhattan och lät uppföra fashionabla hem på båda sidorna om Central Park. Den som besöker Frick Collection, inhyst i stålmagnaten Henry Fricks forna herrgård, på 70:e gatan kan få en inblick i hur de rika hade det.
New Yorks äldsta gata – Bowery – var ett tillhåll för skojare, gamblers och kabaréartister. Så småningom blev det livaktiga nöjesutbudet förebilden för Broadway och Hollywood.
Depressivt på 1970-talet
Börskraschen på 1920-talet slog hårt mot New York, men depressivt var det också på 1970-talet – ett decennium då New York var en farlig stad. Kriminaliteten florerade, soporna låg i drivor längs gatorna och invånarna flydde till de lugna förorterna i New Jersey och på andra håll i delstaten New York. Intäkterna minskade eftersom också de företag som hade råd lämnade staden. En bankrutt hotade men den amerikanska staten kom till undsättning.
Invånarantalet sjönk, för första gången i New Yorks historia.
Michael Bloomberg och Rudy Giuliani har gått till historien som borgmästarna som höjde New Yorks anseende och satte fart på stadens attraktionskraft.
En liten men seglivad symbol för detta är sloganen I love New York där ett rött hjärta ersätter ordet love. Logon är ritad av Milton Glaser.
Beslutsamt motstånd
Tolerans, motstånd och energi är drag typiska för newyorkarna. Från modern tid minns vi hur stadens invånare beslutsamt vägrade låta sig förlamas efter den förödande terrorattacken den 9 september 2001. Själva attacken får inte mycket utrymme på utställningen vilket kan bero på att New York ständigt utsätts för attacker.
Framtiden då?
Tunnelbanan är New Yorks behändigaste transportmedel och skramlar fram med våldsam fart i underjorden. Utställda är bland annat den silverspade som användes för att ta det första spadtaget i det enorma bygget och den första tunnelbanebiljetten, såld 1904.
I dag använder 5,6 miljoner passagerare tunnelbanan dagligen. För bara några år sedan färdigställdes två nya tunnelbanestationer, en vid Hudson Yards och en vid Andra avenyn.
Men tunnelbanan är också ett sorgebarn, dåligt underhållen och i skriande behov av modernisering. Detsamma gäller transporterna överlag som nu listas som New Yorks kanske största utmaning.
De två tågstationerna Penn Station och Grand Central Station borde också renoveras och fjärrbussarna får inte längre plats på terminalen vid Hudson.
New York är förbundet med myter och visioner och med ständiga förändringar. Den som i dag besöker metropolen rekommenderas en sväng till High Line. Fotgängarstråket
på den forna järnvägen har förlängts och sträcker sig nu till den nya stadsdelen Hudson Yards där 16 skyskrapor och ett nytt landmärke döpt till The Vessel ska stå klart våren 2019.
❞ Det var en fin dag att anlända till New York City. Ingen väntade på mig, allt låg framför mig.
Patti Smith, Just kids