Enkät: Vård på svenska upplevs mycket viktig

Väst- och östnylänningar är mer nöjda med den svenskspråkiga social- och hälsovården än huvudstadsregionens invånare. Men efterfrågan på svensk service är stark i hela landskapet.

Projektet Nyland 2019, som förbereder organisationen och servicen i det nya landskapet Nyland, har utfört en invånarenkät för att ta reda på hur den svenskspråkiga social- och hälsovårdsservicen fungerar i Nyland. Undersökningen visade att invånarna i Ingå, Sibbo och Raseborg är nöjdast med servicen.

– Det var inte helt oväntat att man var mera nöjda med den svenskspråkiga vården i östra och västra Nyland, än vad man var i Mellannyland. I huvudstadsregionen handlar missnöjet ofta om att det inte finns personal som kan svenska, något som möjligen beaktas mera utanför Helsingforsregionen, säger Christina Gestrin (SFP), som jobbar med det svenskspråkiga teamet i projektet Nyland 2019.

Känslospråket viktigt

Missnöjdast är kunderna i kommuner där den svenskspråkiga befolkningens andel är liten och i enspråkigt finska kommuner. Men också i kommuner med en stor svenskspråkig befolkning såsom Esbo och Kyrkslätt finns ett rätt stort missnöje. I Esbo uppger många att den svenskspråkiga telefontidsbeställningens återuppringningsservice ofta sker på finska. I Helsingfors är kundnöjdheten aningen högre än genomsnittet i Nyland.

– Anmärkningsvärt är att fast det finns stora variationer i hur nöjda invånarna är med social- och hälsovården i olika delar av Nyland, så är den svenskspråkiga servicen helt entydigt viktig på alla håll i landskapet. Många som svarat på enkäten påpekar att det för dem är viktigt att få förklara sina krämpor för sjukvården på sitt känslospråk, även om de annars skulle prata bra finska, säger Gestrin.

– Det finns orsak att se över socialoch hälsovårdens språkomständigheter. Myndigheterna har en lagstadgad skyldighet att erbjuda vård på patientens modersmål och enligt svaren i enkäten är det tydligt att det i huvudstadsregionen inte lyckas till alla delar.

Enkät och intervjuer

Sammanlagt svarade 1 813 nyländska personer på webbenkäten. Svar kom från alla nyländska kommuner förutom Askola, Mörskom och Pukkila. Därtill gjordes 20 telefonintervjuer med personer i åldern 1617 samt 20 intervjuer med personer över 85 år eftersom det fanns minst svar på webbenkäten från de åldersgrupperna. Kvinnor svarade aktivare än män på enkäten och stod för cirka 72 procent av svaren.