Ja till värkmedicin i mataffären – men inte utan kunniga försäljare
Distributionssystemet för läkemedel i Finland behöver reformeras och tillgången till läkemedel förbättras. Men att släppa apoteksmarknaden helt fri är inte att rekommendera, visar ny utredning.
För att det i framtiden ska bli möjligt att köpa receptfria mediciner i matbutiken behövs två saker – ett tydligt regelverk och en viss farmakologisk expertis vid försäljningsstället.
Bland annat det konstaterar utredningsgruppen för medicindistributionens utveckling som presenterade sin slutrapport på torsdagen. Gruppen har tillsatts av förbundet Finlands dagligvaruhandel.
– Det är redan i dag möjligt att köpa receptfria mediciner i matbutiken, förutsatt att där finns ett apoteksställe, säger Reijo Kärkkäinen, tidigare verksamhetsledare för Apotekarförbundet och medlem i utredningsgruppen.
Nikotinpreparat säljs redan
Problemet är att systemet för hur apotekstillstånd beviljas fungerar ur ett ägarperspektiv, inte ur kundens eller ur vårdsystemets perspektiv. Det gör det svårt att etablera nya apotek. Existerande apotek tenderar nämligen att lämna in besvär mot planerade nya apotek och behandlingen av besvären kan ta många år. Det är en av sakerna utredningsgruppen vill få ett slut på.
Utredarna säger att det i princip inte finns något hinder för att till exempel vanlig värkmedicin skulle säljas i den lokala matbutiken.
– Redan i dag säljs nikotinpreparat i butikerna och de är läkemedel, säger professorn i farmakologi vid Helsingfors universitet, Heikki Ruskoaho som är medlem i utredningsgruppen.
– Men vi tar inte ställning till vilka mediciner som kunde säljas fritt i butikerna. Det vi påpekar är att det behövs sakkunskap på försäljningsstället för att garantera konsumentens säkerhet.
Kompetent personal behövs
Ruskoaho konstaterar att inte minst frågan om hur olika medicinera i kombination påverkar varandra är en ekvation som kräver insikter i farmakologi. För att det ska bli möjligt att sälja mediciner friare måste det på försäljningsstället finnas personal som kan ge kunderna råd om rätt användning av medicinerna.
Grundbulten i utredningens alla åtgärdsförslag är att kopplingen till vården ska vara det som styr hur medicindistributionen i framtiden arrangeras.
Reijo Kärkkäinen säger att regle ringen av apoteksverksamheten förvisso behöver ses över men tar Sverige som exempel på när det kan gå fel.
– I Sverige hade man ett statligt apoteksmonopol fram till 2006. Då man sålde ut monopolet till den privata marknaden glömde man att apoteken bör ses som en del av vårdsystemet och nu försöker man på olika sätt reglera verksamheten på nytt, säger Kärkkäinen.
Det finländska apotekssystemet är så pass väl integrerar med vårdsystemet att det inte finns någon anledning av riva upp deras fungerande samarbete, säger Kärkkäinen.
– Apotek bör i lag definieras som en verksamhetsenhet inom vården och regleras enligt det. Och i regleringen bör man utgå från medicinkonsumentens och samhällets intressen, säger utredningsgruppens sekreterare Lauri Pelkonen.
Utredningsgruppen konstaterar även att tillgången till medicin och farmakologisk expertis måste garanteras i hela landet. Där ser man goda möjligheter till utnyttjande av teknologi samtidigt som man frågar sig hur man ska garantera konsumenternas säkerhet när den oreglerade försäljningen över nätet ökar.