Inga fler förseningar tror Fennovoima
Rosatom har levererat de flesta dokument som krävs för att Fennovoima ska kunna lämna in ansökan om byggnadslov för kärnkraftverket på Hanhikiviudden. Nu går Fennovoima igenom pappren med finkam för att processen hos Strålsäkerhetscentralen ska löpa smidi
Fennovoimas planerade kärnkraftverk på Hanhikiviudden i Pyhäjoki ligger närmare två år efter sin ursprungliga tidtabell. Det är den dokumentation som krävs för byggnadstillståndet som inte blivit klar som tänkt.
– Nu har Rosatom levererat de flesta av de dokument som krävs, det är Fennovoima som är skälet till att de inte går vidare, säger projektdirektör Minna Forsström.
Fennovoima vill vara säker på att pappren inte innehåller så mycket som ett stavfel. Sedan ska de lämnas in så att tillståndet blir klart i slutet av nästa år.
Byggarbetena på Fennovoimas kärnkraftsområde på Hanhikivi i Pyhäjoki pågår för fullt. En stor del av de bostäder som byggnadsarbetarna behöver när kraftverksbygget kommer i gång är redan klara, snart också matsal och andra personalrum. Men ansökan om tillstånd att få börja bygga har Fennovoima inte lämnat in ännu. En stor del av de dokument som krävs för att kunna lämna in ansökan har ännu inte nått myndigheterna, i första hand Strålsäkerhetscentralen Stuk.
– Det är vi som är flaskhalsen nu, säger Fennovoimas projektdirektör Minna Forsström.
Dokumenten granskas minutiöst
Forsström berättar att Rosatom som ska bygga kärnkraftverket nyckelfärdigt redan har levererat merparten av all den dokumentation som behövs för ansökan om byggnadstillstånd. Men på Fennovoima vill man försäkra sig om att allt är i sin ordning så pappren gås igenom minutiöst. Slagfel, stavfel, allt rättas för att pappren inte ska komma i retur från myndigheterna för korrigering.
– Vi strävar efter att lämna in färdiga helheter till Stuk och hoppas få in alla papper under sommaren. Siktet är fortfarande inställt på att få byggnadstillståndet i slutet av nästa år, säger Forsström.
Det innebär närmare två år efter den ursprungliga tidtabellen, men trots det är Forsström tills vidare ovillig att rucka på målet att kraftverket ska vara klart 2024. Som projektdirektör gillar man inte förseningar, ler hon. Den tid det tagit att få dokumenten klara för att lämna in ansökan om tillstånd att få börja bygga anser hon ändå att har varit väl använd tid. Det ligger också i ägarnas intresse att allt är klart när de stora pengarna väl börjar rulla. Men eftersom Fennovoima har ett avtal om fast pris med Rosatom ligger kostnadsberäkningen för kärnkraftverket kvar på 6,5–7 miljarder euro.
Förhoppningen är att alla dokument ska vara i ett sådant skick att det inte uppstår några överraskningar under byggtiden. Då behöver man inte avbryta arbetet och förseningar av den typ Olkiluoto 3 har drabbats av kan undvikas, hoppas man på Fennovoima.
Men mycket ska granskas under byggets gång. En kritisk del är automationen, något som orsakade gråa hår på nybygget i Olkiluoto. Fennovoima har inte avtalet om leverans av automationen klart ännu, men förhandlingarna med Rolls Royce är långt hunna och löper enligt bolaget bra. Rolls Royce har erfarenhet av att jobba i Finland till exempel med kärnkraftverket i Lovisa, så inte heller här väntar man sig några problem.
Kritik från många håll
Stuk har redan hunnit kritisera Fennovoimas bygge för brister i säkerhetskulturen och Minna Forsström medger att det funnits utmaningar på den punkten. Huvudentreprenör på bygget är ryska Titan-2 och det finns vissa skillnader mellan den ryska och den finländska uppfattningen om säkerhetskultur. Målsättningen, att bygga tryggt och säkert är ändå gemensam, försäkrar Forsström.
– Vi har jobbat mycket med utbildning på den här punkten och nu hoppas vi att alla som upptäcker en brist på området vågar säga till oberoende om bristen gäller ens eget expertisområde eller inte. Dessutom har vi betonat behovet av att vara konkret så att alla har ett gemensamt språk och ingen osäkerhet kring terminologi uppstår, säger hon.
Det är inte bara tillståndsförfarandet som varit problematiskt. Fennovoimas ägarstruktur har förändrats sedan projektet sjösattes och nu senast har Vanda Energis medverkan ifrågasatts. Helsingfors som äger 40 procent av Vanda Energi har efter ett beslut i fullmäktige velat att Vanda drar sig ur kärnkraftverksprojektet.
I onsdags konstaterade fullmäktige i Helsingfors ändå efter att ha tagit del av en specialrapport att det är förknippat med både problem och stora kostnader att överge Fennovoima. Enda sättet för Vanda att gå ur Fennovoima är att hitta en inhemsk köpare för stadens andel kring fem procent.
Svenskt motstånd
Motståndet mot kärnkraftverket har minskat i Pyhäjoki, där man tror att bygget medför ett uppsving för kommunen. Samma sak hoppas de närliggande kommunerna från Karleby till Uleåborg på. När Fennovoima flyttar sitt huvudkontor till Pyhäjoki om ett par år ska närmare 500 personer jobba där och en stor del av dem antas flytta från huvudstadsregionen. I dag ligger huvudkontoret i Helsingfors.
Däremot är motståndet mot kraftverket stort i Sverige, på andra sidan Bottenviken. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken har med hjälp av skrivelser, insändare och olika möten lyft frågan och 20 kommuner i regionen har nu tagit avstånd från kärnkraften.
– För mig är den stora frågan bristerna i säkerhetskulturen som också strålsäkerhetsmyndigheten lyft. Finns det korruption på den ryska sidan är den svår att få bukt med och säkerheten vid det nya kärnkraftverket kan inte garanteras, säger Elisabeth Holmström från nätverket.
Det skulle vara naivt att tro att nätverket kan stoppa bygget, men åtminstone kan det bidra till att frågan hålls levande och kan påverka den allmänna opinionen, menar hon.
En annan fråga som diskuterats i samband med kärnkraftsbygget är priset på den el som produceras. Speciellt vindkraftsföretag och vindkraftens förespråkare har fört fram beräkningar kring hur mycket billigare än kärnkraft vindkraftsproducerad el kommer att vara i framtiden. Företaget Tuuliwatti offentliggjorde också för någon vecka sedan sitt första vindkraftsprojekt utan statsstöd.
Minna Forsström vill inte jämföra beräkningarna då det gäller framtida elpris. Hon konstaterar bara att det är frågan om olika produktionsmetoder där kärnkraften till en början kräver betydligt större investeringar än vindkraften. Men ett modernt kärnkraftverk producerar el i 60, kanske upp till 80 år och under den tiden har investeringskostnaderna betalat sig. Vindkraftverk har betydligt kortare livslängd.
Går allt som planerat har Fennovoima lämnat in all den dokumentation som krävs hos Stuk i år och myndighetsbehandlingen av tillståndet att uppföra en kärnanläggning i Pyhäjoki kan börja. Tillståndet hoppas Fennovoima ha i slutet av 2019. Då är det meningen att alla förberedande arbeten ska vara så långt komna att det bara är att börja bygga. Redan i höst börjar tillverkningen av både tryckkärlet för reaktorn och huvudkomponenterna för turbingeneratorenheten.