Turistbranschen vill stärka tillväxten
Turistbranschen lägger fram en strategi för ökad tillväxt. En del av förslagen kommer att väcka diskussion.
Turistbranschen växer snabbt i hela världen. I Finland står branschen för 2,5 procent av bnp, nu vill aktörerna förstärka tillväxten. Branschens 30 000 företag sysselsätter 140 000 personer, en tredjedel är under 26 år. Branschen har också stora kringeffekter, för varje euro som turistnäringen omsätter omsätts ytterligare 56 cent i andra branscher.
Ett bekymmer för den finländska turistnäringen är att finländarna i allt högre grad förlägger sitt turistande utanför landets gränser. Utlandsturismen växer snabbare i Finland än i övriga Norden. Branschen talar om ett turismunderskott som har ökat med 1,5 miljarder euro till 2,3 miljarder under de senaste fem åren.
Men hemlandsturismen har i alla fall en stark ställning. På fredagen publicerade Arbets- och näringsministeriet en rapport om den regionala fördelningen av turismen. Den visar att den inhemska turismen står för tre fjärdedelar av branschens efterfrågan. Rapporten baserar sig på läget 2015.
En arbetsgrupp överlämnade nyligen ett förslag till strategi för att stärka turistnäringen till näringsminister Mika Lintilä, C. Strategin är tänkt att fungera som underlag för nästa regering. Strategin innehåller också en rad konkreta förslag till åtgärder. En del av dem kommer säkert att väcka diskussion om de kommer upp på regeringsnivå.
En orsak till att det inhemska resandet har förlorat terräng är enligt arbetsgruppen att prisnivån inte är konkurrenskraftig. Under det här årtiondet har flera skatter som belastar den inhemska näringen höjts.
Ett centralt krav är att branschen får behålla den sänkta mervärdesskatten, den är i dag 14 procent på så gott som all turistservice.
Som ett led i stärkandet av statsfinanserna har det föreslagits att de olika momsnivåerna ska förenhetligas. Det säger turistbranschen alltså blankt nej till. Turistföretagen vill dessutom utvidga den lägre momssatsen till att omfatta också restaurangernas alkoholförsäljning.
Ur näringens synpunkt är tanken motiverad, det är också tänkbart att lägre restaurangpriser skulle leda till att en större del av alkoholen konsumeras kontrolle- rat på restaurang. Det skulle förstås störa det besynnerliga finländska varumärket kalsongfylla, men den skadan kan Finlandsbilden säkert överleva.
Men efter den besvärliga armbrytningen kring frisläppandet av starkölet är det knappast troligt att följande regering skulle ta ännu ett steg mot en liberalare alkoholpolitik genom att göra det förmånligare att dricka på krogen.
Arbetsgruppen vill göra Finland tillgängligare genom förbättrade kommunikationer, Finland är ett avlägset land i förhållande till de stora marknaderna, och avstånden inom landet är långa. Här handlar det om infrastruktursatsningar på trafiken, både på vägnätet och på järnvägen. Turistföretagen säger definitivt nej till flygskatter och kilometereller trängselavgifter.
Förbättrad infrastruktur gagnar hela samhället, inte bara turismen. Men satsningarna är dyra, och användaravgifter är en av komponenterna när man utvecklar nya finansieringsmodeller.
Branscharbetsgruppen upprepar det tidigare förslaget att förskjuta skolornas sommarlov. Det skulle öka tillgången på säsongarbetskraft i slutet av sommaren och förlänga sommarsäsongen i augusti, den vanliga semestermånaden i stora delar av Europa.
Placeringen av sommarlovet kan säkert utredas, samhället och samhällsrytmen har förändrats kraftigt under de decennier som skolåret har organiserats enligt den här modellen. Men turistbranschens önskemål är bara en komponent i sammanhanget. Det avgörande är att en eventuell förändring är ändamålsenlig för den viktigaste målgruppen: eleverna.