Hautala efterlyser finländsk kvinnlig EU-kommissionär
Sverige har det, Danmark har det, men inte Finland. En kvinnlig EU-kommissionär.
– Vi hör till samma sällskap som länderna i Östeuropa, säger EUparlamentariker Heidi Hautala (grön) och föreslår spetskandidater på nationell nivå för att råda bot på läget.
Intressant, kommenterar EUminister Sampo Terho (Blå).
Läs också vad SDP:s Antti Rinne och SFP:s AnnaMaja Henriksson tycker.
På 23 år har Finland inte haft en kvinnlig kommissionär. En skam, enligt EU-parlamentarikern Heidi Hautala (Gröna). Nu vill hon att partierna öppet lanserar sina kandidater. Hon lyfter fram Jutta Urpilainen (SDP) och Henna Virkkunen (Saml) – men är också själv intresserad.
EU står högre i kurs hos oss finländare än på länge. I den senaste EUbarometern svarar 67 procent att vi har haft nytta av unionen.
Ändå kan det hända att vi inte orkar rösta i EU-valet nästa år. Särskilt svårflirtade är de som är runt 20 år. Förra gången, 2014, röstade endast 10 procent av 18–24-åringarna.
Heidi Hautala, EU-parlamentariker för De gröna, kastar i en paneldebatt i Europasalen fram idén om mer öppenhet i EU-valet. Hon tror att intresset för valet skulle öka om folk upplevde att de kan påverka på riktigt.
– På 23 år har vi inte haft en enda kvinna som kommissionär. Vem som får uppdraget i Bryssel avgörs bakom lyckta dörrar under regeringsförhandlingarna. Det sker inte ens under de officiella regeringsförhandlingarna utan är en intern uppgörelse mellan de stora partierna.
Hautala har varit med om regeringsförhandlingar ett par gånger och vittnar om strider i korridorer, strider som till slut resulterar i överenskommelser.
– Vi som representerar små partier har inte haft något att säga till om utan fått resultatet färdigt serverat för oss: “Nu blir det så här”.
Hautala tror att en öppnare process skulle leda till ett ökat valdeltagande och även en större chans för en kvinna att bli vald.
– Om det är män som förhandlar med män bakom lyckta dörrar är det också oftast män som blir valda till olika poster. Chansen för en kvinna att få en toppost är större om det är ett direkt folkval. Tarja Halonen blev vald till president i ett öppet val. Kvinnor blir också hela tiden valda till riksdagen utan kvoteringar.
Åk ut på turné
Hautala föreslår att alla partier lanserar sin egen kommissionärskandidat inför EU-valet.
– Man kan ordna debatter mellan kandidaterna och det kan öka intresset för valet. Lite i stil med de turnéer som partier brukar ha när de ska välja en ny ordförande.
Hautala tillägger att man inte ska förväxla hennes förslag med de spetskandidater som de politiska grupperingarna utser på europeisk nivå. Spetskandidaterna representerar de europeiska grupperna och är ett sätt att fästa uppmärksamhet vid den roll de har i EU-politiken.
Hautala talar i stället om den nationella nivån.
– Utan kvinnlig kommissionär på 23 år är vi i samma sällskap som Östeuropa, trots att de länderna bara varit medlemmar sedan 2005 medan vi varit med sedan 1995.
Hon jämför med Sverige och Danmark som har kvinnliga kommissionärer, Cecilia Malmström (Sverige) och Margrethe Vestager (Danmark). Sveriges första kommissionär 1995 var också en kvinna, Anita Gradin.
Maktpolitik eller inte
I spekulationerna om vem som ska bli spetskandidat för den konservativa gruppen EPP (och i förlängningen kanske kommissionsordförande) förekommer vår nuvarande kommissionär Jyrki Katainen (Saml). Det komplicerar läget.
– Jag kan förstå att många tänker att det är en chans som Finland inte kan spela bort. Men det betyder också att det kan gå 30 år innan vi har en kvinnlig kommissionär från Finland. Det är skamligt, för det finns hur många kompetenta kandidater som helst, kommenterar Hautala. Vill du själv bli De grönas kommissionärskandidat? – Det kan jag tänka mig men något sådant beslut finns inte. Det är inte heller det som är poängen här. Det finns många andra bra kandidater, till exempel socialdemokraternas Jutta Urpilainen och Samlingspartiets Henna Virkkunen.
Vad säger då de stora partier som tävlar om regeringsmakten i nästa års riksdagsval? En öppnare och mer demokratisk valprocess gällande kommissionärskandidaten skulle innebära att de blir av med ett inflytande som är skyddat för insyn.
Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo vägrar kommentera.
Kommenterar gör däremot socialdemokraternas ordförande Antti Rinne. Han tror inte på Hautalas modell utan tycker att det nuvarande sättet att utse kommissionär kan bestå.
– Det viktigaste är att den finländska kommissionären delar de värderingar som finns i Finland och som kommer till uttryck i ett riksdagsval och i förlängningen i regeringen.
Hur viktigt är det att en kvinna väljs nästa gång? – Om två kandidater är jämstarka lutar jag mot att välja kvinnan eftersom Finland inte haft en kvinnlig kommissionär tidigare.
EU-ministern och De Blås partiledare Sampo Terho betecknar Hautalas idé som beaktansvärd.
– Vi har i mitt parti föreslagit att kommissionären ska väljas av riksdagen, men visst kan man också tänka sig att kommissionären väljs så att det parti som vinner EU-valet avgör.
Båda modellerna är ett steg i en mer demokratisk riktning, bedömer Terho.
– Det mesta är i varje fall bättre än nuvarande system där kommissionären utses under regeringsförhandlingarna. Det ökar inte förtroendet för EU ute bland folk.
Tror du att valdeltagandet i EU-valet skulle öka om folk kunde påverka vem som blir kommissionär? – Det är jag inte säker på. Med fyra års erfarenhet som EU-parlamentariker vet jag hur svårt det är att få folk att förstå hur EU påverkar allas vardag. Hur är det då med SFP, som med
Utan kvinnlig kommissionär på 23 år är vi i samma sällskap som Östeuropa ...
nuvarande system knappast har en chans att få kommissionärsposten oberoende av hur kompetenta kandidater det kan finnas? Frågan går till partiledaren Anna-Maja Henriksson:
– I slutändan handlar det här om maktpolitik, vi är ett litet parti och det är en realitet som vi måste acceptera. Om vi vill ha ett ord med i laget måste vi helt enkelt växa.
Hon ser inget som hindrar att partierna går in för en större öppenhet i nästa års val men gillar ändå inte Hautalas modell:
– Fokus med hennes modell skulle bli på några huvudkandidater trots att det är 14 EU-parlamentariker som vi väljer. Allt är en helhet. Jag tycker illa om den här utvecklingen med några huvudkandidater som får all uppmärksamhet för det tenderar att gynna de stora partierna och de stora städerna, säger Henriksson och jämför med borgmästarvalet i Helsingfors. Hur viktigt är det då att välja en kvinna till kommissionär? – Vi kan inte utse någon bara på basen av kön utan det handlar om kompetens och lämplighet. Men visst anser jag att tiden börjar vara mogen för en kvinna.