De gröna driver flygskatt
Flygskatt och en begränsning av det De gröna betecknar som nöjessjöfartens rederistöd. Det är några av de konkreta punkterna i partiets förslag till politiskt program som behandlas i Vanda i helgen.
En flygskatt enligt modell från Sverige och som korrigerar de brister som finns i utsläppshandeln hoppas De gröna att ska minska finländarnas benägenhet att flyga och i stället välja att semestra i hemlandet.
– Det är knappast lätt att driva igenom en flygskatt, men De gröna behövs inte för de lätta besluten, säger partiets ordförande Touko Aalto.
En flygskatt kan få folk att fundera mera på sina konsumtionsvanor och välja noggrannare vart de väljer att resa, tror Aalto. Han konstaterar att finländarna dessutom verkar ställa sig positivt till flygskatten. Man ser behovet av att göra något för miljön, konstaterar han.
Också stödet till rederierna vill De gröna minska för att på så sätt minska belastningen på Östersjöns miljö. I förslaget till politiskt program heter det att allt rederistöd till nöjessjöfart borde dras in.
Riksdagsgruppens ordförande Krista Mikkonen påpekar att De gröna inte vill dra in rederistödet för passagerarfärjor som seglar under finsk flagg helt. Men till exempel på färjorna mellan Finland och Sverige så kommer en del av rederiernas inkomster från mat och dryck och underhållning då folk roar sig ombord. Till den delen inkomsterna är relaterade till nöjesindustrin borde stödet dras in, anser hon.
Viking Line har fem finskflaggade fartyg i trafik mellan Finland och Sverige. Rederiets vd Jan Hanses konstaterar att de fartygen inte med någon som helst mätare kan betraktas som nöjesfartyg eftersom de fraktar betydande mängder gods och fordon.
– En indragning av rederistödet skulle betyda en utflaggning av de finskflaggade fartygen och betyda att finländska sjömän mister sina arbetsplatser, säger Hanses.
De gröna har redan tidigare talat om sin inställning till rederistöden och också träffat Vikings ledning. Enligt Hanses verkar det finnas en förståelse för näringens villkor.
Viking Line har i sitt nyaste fartyg Viking Grace satsat på flytande naturgas som bränsle, något som ger upphov till betydligt mindre utsläpp än äldre dieselmotorer. De gröna efterlyser hållbart producerade biobränslen i både flyg- och fartygstrafik.
Siktar på regeringen
Touko Aalto hoppas att ett stort väljarstöd ska ge partiet muskler att driva igenom sina mål efter riksdagsvalet nästa år. Aalto vill inte namnge vilka partier han helst skulle samarbeta med, men understryker att De gröna är redo att ta ansvar på tunga poster.
Utbildning, social trygghet och miljöfrågor är de centrala ämnena på De grönas agenda vid partikongressen i Vanda. Aalto talade sig varm för dem i sitt inledningsanförande och fick stående ovationer av de egna. Här kommer ord och inga visor för dem som anklagat De gröna för att hålla för låg profil, sades det i publiken.
Programmet för politiska målsättningar 2019–2023 innehåller allt från miljöfrågor och medborgarlön till samarbetet inom EU. Konkreti i form av siffror, vad kostar en utvidgad medborgarlön eller en höjning av de lägsta pensionerna och var ska de pengarna tas, den konkretin utlovar ordförande i valprogrammet inför nästa års riksdagsval.
– Vi är redo för nästa regering, men sakfrågorna avgör vem eller vilka vi samarbetar med, jag vill inte ta ställning till vilka partier det kunde vara, säger Touko Aalto.
Han konstaterar att De gröna driver tre centrala frågor. Alla de nedskärningar som gjorts inom utbildningen ska återställas och Finland ska bli ledande då det gäller både utbildning och forskning. Utbildningen på andra stadiet ska vara gratis och elever ska stödjas så att alla får en utbildning efter avslutad grundskola. Aalto vill också inrätta en vetenskapsminister.
Medborgarlönen ska stegvis utvecklas och Touko Aalto hoppas att andra partier närmar sig De grönas syn på en lön som enligt honom uppmuntrar till egna initiativ och på så sätt skapar arbetstillfällen betydligt bättre än socialbidragen. Aalto medger att frågan är svår.
Vårdreformen en fars
Tillbaka till rötterna går partiet i sina ställningstaganden i miljöfrågor. Åtgärder för att få bukt med klimatförändringen måste vidtas nu och Finland ska dra sitt strå till stacken bland annat genom en trafik med mindre utsläpp och genom att köra ner all kolkraft före 2020 och sluta använda naturgas före 2030.
Kärnkraften nämns inte i programmet helt enkelt för att principtillstånd för nya kraftverk inte är aktuellt just nu, säger Aalto.
Han gav i sitt inledningstal de stora regeringspartierna flera kängor. Om centers bild av att bibehålla biodiversiteten är att hugga kalt är De gröna av annan åsikt. Statsminister Juha Sipiläs (C) modell för bioekonomi har till exempel lett till fördärv, anser han.
– De gamla regeringspartierna har visat vad de går för, de klarar inte av de stora, viktiga framtidsfrågorna, säger Aalto.
Riksdagsgruppens ordförande Krista Mikkonen var den som fick ta sig an att kritisera social- och hälsovårdsreformen. En fars, kallar hon den.
– Just nu bekymrar det mig mest att regeringens korrigering av vårdreformen inte är offentlig, säger Mikkonen.
Europaparlamentariker Heidi Hautala meddelade i Vanda att hon ställer upp i valet till Europaparlament nästa år och att hon också kunde tänka sig att bli EU-kommissionär. Sättet att välja kommissionär borde förnyas, anser hon.
– Man tycks utgå från att det är statsministerpartiet som väljer Finlands kandidat till EU-kommissarie. Av någon konstig anledning är det alltid en man, säger Hautala.
Just nu bekymrar det mig mest att regeringens korrigering av vårdreformen inte är offentlig. Krista Mikkonen Riksdagsgruppens ordförande
Vi är redo för nästa regering, men sakfrågorna avgör vem eller vilka vi samarbetar med, jag vill inte ta ställning till vilka partier det kunde vara. Touko Aalto partiordförande