Rekordantal flyktingar i världen: ”Viljan att hjälpa minskar på många håll”
Antalet flyktingar i världen ökar i rask takt, och i fjol slogs ett nytt dystert rekord då siffran närmade sig 70 miljoner. Men i Europa minskade antalet asylansökningar i fjol med nästan hälften, visar europeiska asylbyrån EASO:s färska rapport.
I fjol ökade antalet flyktingar i världen rekordsnabbt och är nu uppe i 68,5 miljoner människor, framgår av UNHCR:s rapport som publicerades i går. För ökningen står särskilt de som flytt Sydsudan, Demokratiska republiken Kongo och Myanmar (Burma). Över hälften är barn och 85 procent finns i utvecklingsländerna.
– En stor oro är att vi ser en rekordmängd flyktingar i världen, samtidigt som viljan att hjälpa har minskat på många håll. Det här är en av vår tids största humanitära utmaningar. Mängden flyktingar kommer knappast att minska, tvärt om, säger Ida Schauman, sakkunnig på Finlands Flyktinghjälp.
Enligt UNHCR fanns i fjol 1,2 miljoner särskilt sårbara flyktingar i behov av omplacering. Men bara 75 000 av dem rymdes inom den globala flyktingkvoten och fick därmed ett nytt hem i ett annat land. Av dem kom 750 till Finland.
– På den här punkten har Finland möjlighet att hjälpa konkret. Vår nuvarande flyktingkvot på 750 personer är orimligt liten och kunde höjas redan nästa år, säger Schauman.
Samtidigt är man ute på djupt vatten då allt fler europeiska röster nu höjs för möjligheten att slopa rätten att söka asyl vid gränsen.
– Asylrätten är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Det är bra att komma ihåg att asylrätten kom till efter andra världskriget då många judar flydde över gränserna. Frångår vi den här möjligheten så frångår vi en av de mest grundläggande rättigheterna vi har, säger Schauman.
Antalet asylsökande minskar
Den här veckan publicerades också den europeiska asylbyrån EASO:s årsrapport om asylsituationen i EU 2017, som visar att antalet asylansökningar i EU minskade med nästan hälften jämfört med året innan.
– Det beror inte på att den globala flyktingkrisen på något sätt skulle ha minskat. Snarare beror det på gränsbevakning och avtal med till exempel Turkiet, och på förändringar i flyktingpolitiken som följde på situationen 2015, säger Schauman.
Av rapporten framgår också att en större del av besluten 2017 är negativa än året innan, och att en växande del av de positiva besluten tas först i högre instanser – alltså efter att den sökande besvärat sig och får beslut i domstol.
– I Europa överlag har många länder precis som Finland haft som mål att begränsa antalet asylsökande. Fokuset för europeisk flyktingpolitik har blivit ett annat, och det har också påverkat andelen positiva beslut. Det finns också brister i kvaliteten på asylprocessen på många håll, säger Schauman.
När det gäller positiva asylbeslut ligger Finland nära EU-snittet för alla nationaliteter, men ser man specifikt på den största gruppen asylsökande i Finland – irakierna – ligger vi klart under snittet. Även om andelen positiva beslut för irakier i Finland i fjol var klart högre än efter raset 2016, ligger Finland med 38 procent positiva beslut klart under EUsnittet på 57 procent.
Att antalet positiva beslut i andra och tredje instans ökar i Europa berättar något om kvaliteten på asylbesluten, anser Schauman.
– Det är viktigt att man inte tänker sig att det är domstolarnas uppgift att rätta till beslut av dålig kvalitet, det är inte heller kostnadseffektivt.
Nästa vecka samlas EU-ledarna till toppmöte där också migrationsfrågorna finns på agendan. Hur ansvarsfördelningen ska se ut i den gemensamma asylpolitiken har länge varit en sten i skon på EU.
– Utmaningen är att man inom rådet velat hitta enhällighet kring asylfrågorna, då vissa länder är mycket negativa till delat ansvar. Förmodligen får vi se någon form av uttalande nästa vecka, men viljan att samla alla EU-länder bakom en linje kommer att ge ett urvattnat resultat, befarar Schauman.