Apoteksreform ställer kunderna i centrum

Apoteken har en särställning i den finländska handeln. En arbetsgrupp vill flytta fokus från ägandet till verksamheten.

Vill man grunda en privat läkarstation eller en tandläkarmottagning går det bra förutsatt att man följer det givna regelverket. Det är inget hinder att det redan finns både läkarcentraler och tandläkare i grannskapet.

Men för att grunda ett apotek krävs det att Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea gör en behovsprövning. I motsats till annan affärsverksamhet är det också bestämt vilken företagsform ett apotek får ha. Det är bara en legaliserad provisor som kan få apoteksrättigheter, och rättigheterna är personliga.

Den slutna branschen har drag av kartell, apotekare som är verksamma i området kan överklaga nya apotekstillstånd, och så går det i 65 procent av fallen.

Till exempel i Esbo, där antalet apotek inte har ökat i takt med befolkningsökningen, har staden tagit initiativ till att grunda nya apotek. Fimea har gett lov till sex nya apotek, men de flesta apotekare i Esbo har överklagat beslutet, som nu behandlas i förvaltningsdomstolen.

En arbetsgrupp tillsatt av förbundet Finlands dagligvaruhandel föreslår att regleringen av apoteksverksamheten ses över. Gruppen leddes av Liisa Hyssälä, tidigare social- och hälsovårdsminister för Centerpartiet och generaldirektör för Folkpensionsanstalten.

Den vill att tyngdpunkten när det gäller läkemedelsdistributionen flyttas från ägarmodellen till verksamheten, och att kundernas intressen ska få större tyngd. Gruppen föreslår att apoteken ska falla under samma regelverk som övrig hälsovårdsverksamhet, det skulle betyda att man avstår både från behovsprövningen och från kravet att apoteken måste ägas av en provisor.

Gruppen rekommenderar att prissättningen på mediciner ska bli friare.

Nu regleras priserna så att läkemedlen kostar i det närmaste lika mycket i alla apotek. I stället kunde man övergå till ett system med maximipris, det skulle göra det möjligt att konkurrera med priserna. Ökad konkurrens skulle pressa priserna nedåt, vilket ligger i konsumenternas intresse.

Finlands dagligvaruhandel har förstås egna intressen att driva. Handeln vill gärna att icke-receptbelagda mediciner och andra vårdprodukter som nu bara finns på apoteken skulle få säljas i detaljhandeln.

Men gruppen kommer inte med något direkt förslag i den riktningen. Den öppnar nog för friare försäljning av de här produkterna, men betonar att det måste finnas ett tydligt regelverk som bland annat innefattar möjligheten att rådgöra med farmaceutiskt utbildad personal där varorna säljs.

Regeringen kom i fjol med ett försiktigt hållet förslag för att reformera apoteksväsendet. Tidigare hade en omfattande avreglering diskuterats, men tankarna mötte starkt motstånd hos apotekarna. Regeringen var betydligt återhållsammare, regleringen ska bestå, men möjligheterna att konkurrera med priserna på vissa receptfria läkemedel ökades.

Hyssäläs arbetsgrupp går några steg längre än regeringens modell. Gruppen betonar att läkemedelsdistributionen kommer att förändras när vårdreformen träder i kraft. I en rapport från Social- och hälsovårdsministeriet sägs att läkemedelsdistributionen ingår i den vårdhelhet som landskapen kommer att ansvara för.

Men apoteken med sin privilegierade status kan inte vara en serviceproducent i den nya organisationen eftersom aktörerna måste fungera på ett kostnadsneutralt sätt, påpekar arbetsgruppen.

Också det talar för en reform av apoteksförvaltningen. Den har trots allt fungerat med samma regelverk sedan 1980-talet, då verksamhetsbetingelserna var helt annorlunda.