Dyrt med traditionell bankservice
Digitalisering är dagens melodi, menar bankerna. För dem som är bekant med att använda deras nättjänster är det inga problem, men för alla är så inte fallet. HBL har kartlagt skillnaderna mellan de olika bankernas traditionella serviceutbud och priser för den servicen.
Att betala fem räkningar vid ett bankkontor innebär i de flesta banker en extra utgift på 25 euro. Men innan betalningen ens är möjlig bör man reda ut vilket kontor som alls hanterar kontanter längre. Så här ser serviceutbudet och avgifterna ut hos de olika bankerna.
De som av en eller annan orsak inte kan använda sig av bankernas nättjänster betalar höga priser för att få sina ärenden skötta vid kontoren. Bankerna rekommenderar kunderna att använda sig av deras nättjänster i stället, men för alla är detta inte ett alternativ.
Många äldre känner sig åsidosatta och orättvist behandlade då tjänst efter tjänst flyttas över till internet. Samtidigt läggs bankkontor ner och kötiderna i de kontor som fortfarande existerar bara förlängs.
– Samhällsutvecklingen kan inte bromsas av någon. Vårt ansvar som bank är därför nu att hitta lösningsmodeller för alla kundgrupper, säger Oscar Taimitarha, regiondirektör på Aktia.
Gunilla Malm är en av dem som ifrågasätter rättvisan i bankernas digitalisering av tjänster. I sin insändare i HBL 25.6 tar hon upp hur även olika sjukdomstillstånd kan leda till att vem som helst en dag inte klarar av den finmotorik som nätbankstjänsterna förutsätter.
”En trafikolycka eller en sjukdomsattack kan på ett ögonblick beröva en person den digitala kompetensen.”
Malm ifrågasätter vidare om en sådan person samtidigt bör fråntas rätten till banktjänster på lika villkor.
Det kan heller inte tas för givet att alla har någon som kan hjälpa en med de nätbaserade tjänsterna så man kommer undan de höga betjäningsavgifterna vid kontoren.
”Alla har inte anhöriga som kan hjälpa med koder, lösenord och långa kontonummer”, skriver Malm.
Bankerna erbjuder alternativ
En jämförelse av olika banker visar att alla de jämförda bankerna upptar en hög avgift för betalning av räkningar vid deras kontor.
Har man ofta många räkningar att betala kan Sparbanken vara ett lönsamt alternativ eftersom avgiften vid deras Nooa Sparbankkontor i huvudstadsregionen endast är tre euro, förutsatt att räkningen betalas från konto. Betalas den kontant är kostnaden densamma som flesta övriga bankers, alltså fem euro per räkning.
På Aktia är man väl medveten om att detta är en svår extra utgift för många.
– Det är inget bra alternativ i längden och därför strävar vi efter att hitta komplement till det, säger Taimitarha.
Taimitarha berättar att ett alternativ allt fler pensionärer börjat använda sig av är Aktias betaltjänst. Den går ut på att man lägger alla sina räkningar i ett kuvert som kan lämnas i vilken av Postens lådor som helst. Aktia står för porto och avgiften för betalning av räkning är 2,50 euro styck.
Om man av en eller annan orsak har svårt att ta sig till ett bankkontor kan SBanken, med sin betaltjänst via telefon vara ett alternativ. I detta fall bör man dock vara villig att betala en slant extra eftersom avgiften för betalning av räkning över telefon är åtta euro per räkning.
Utöver att det är dyrt att betala räkningar vid kontoren, är kötiderna där något som förbryllar många.
”Att ta taxi till banken för att sedan inte ha tid eller krafter att köa och återvända med oförrättat ärende är inget frestande alternativ för någon med liten pension och dålig hälsa.”, skriver Malm i sin insändare.
Flera banker försöker förkorta kötiderna genom att samarbeta med olika företag.
– Vi erbjuder att man i samband med kortinköp även kan ta ut kontanter i Kbutikerna, Tokmanniaffärerna och Rkioskerna, berättar Marko Mettenranta, informatör på Nordea.
Nordea har också gått in för att placera ut betalautomater runtom i olika affärer. Via automaterna kan man för 2,25 euro styck betala sina räkningar, men detta kräver då ett bankkort. För någon som aldrig använt en liknande automat kan det
Oscar Taimitarha, ■ regiondirektör på Aktia. Samhällsutvecklingen kan inte bromsas av någon. Vårt ansvar som bank är därför nu att hitta lösningsmodeller för alla kundgrupper.
vara ett stort steg att sköta bankärenden via den.
– Vi försöker guida hela vår kundtjänst så gott det går och erbjuder också skolningar för våra nättjänster, säger Mettenranta.
En annan bank som valt att samarbeta är Aktia. Deras kunder kan betala sina räkningar även i alla Rkiosker. Priset är då 4,50 euro per räkning samt 0,31 procent av räkningens belopp, men högst 0,75 euro.
Kontanterna lämnar kontoren
Speciellt många äldre är obekanta med användning av bankkort och bär hellre på kontanter. Är man en person som ofta tar ut kontanter kan det vara värt att se över vilken bank man har.
Enbart OP erbjuder obegränsat antal uttag gratis. Antalet kostnadsfria uttag hos de övriga bankerna varierar. Vid Danske Bank, SBanken och Handelsbanken är fem uttag i månaden gratis. Nordea och Sparbanken har begränsat antalet till fyra och Aktia till enbart tre. Ålandsbanken debiterar en avgift på 0,80 euro för alla uttag under 80 euro medan alla större summor är kostnadsfria att ta ut.
Vid kontoren är det alltid kostnadsfritt att ta ut kontanter men här gäller det att minnas att enbart en bråkdel av bankkontoren längre hanterar kontanter. Av Danske Banks alla 13 kontor inom huvudstadsregionen är det enbart ett som hanterar kontanter. Nordea har 16 kontor inom huvudstadsregionen, varav enbart två hanterar kontanter.
Handelsbanken går emot strömmen och hanterar kontanter vid alla sina 12 kontor i huvudstadsregionen. Detsamma gäller vid OP:s alla sex kontor inom området.
– Kärnan i vår verksamhet är den personliga betjäningen, så det är inte alls främmande för oss att kunderna besöker kontoret, säger Siv Olenius-Jansson, informatör på Handelsbanken.
Ålandsbanken har enbart ett kontor inom huvudstadsregionen och där hanteras än i dag kontanter. Någon ändring är heller inte planerad.
– Vi tror på personlig service och på att dess betydelse för kunderna inte försvunnit någonstans i den digitala världen, säger Crista Tammela, marknads och kommunikationschef på Ålandsbanken.
Skolning underlättar – oftast
Digitalisering är dagens melodi, menar många av bankerna.
– Det är inte bara bankerna utan hela samhället som förändras i denna riktning, konstaterar Mettenranta.
Han understryker ändå att förändring är till för att förbättra även om det nya till en början kan innebära svårigheter.
– Vi strävar efter att tillgodose allas behov så bra vi kan och ge guidning i nya tjänster, säger han.
Även från Aktias del poängteras detsamma.
– Vi försöker föra en aktiv dialog med alla kundgrupper och tar gärna emot idéer och förslag av till exempel pensionärsföreningar, säger Taimitarha.
Han berättar att Aktia exempelvis har en mobiloptimerad version av sin nätbank, där symboler och text är större och den har visat sig vara enklare för äldre personer att använda. Likt Nordea erbjuder Aktia också skolningar och hjälp för dem som vill lära sig använda nättjänsterna.
Malm påminner dock om att det alla gånger inte är möjligt att lära sig nytt, hur god skolning man än får då hon i sin insändare skriver:
”Att envisas med att uppmana dem som inte har förutsättningar att klara av bankärendena digitalt att bli nätbanksanvändare är lika respektlöst som att uppmana någon som sitter i rullstol att ta sig i kragen och stiga upp.”
Siv Olenius-Jansson, ■ informatör på Handelsbanken. Kärnan i vår verksamhet är den personliga betjäningen, så det är inte alls främmande för oss att kunderna besöker kontoret.