Märkesår för Gustavsvärn
Den lilla fyrbyggnad som står på gräsmattan utanför Hangö segelförenings klubbhus kunde ha blivit skrot på 80-talet. Till all lycka gick det inte så, för Veikko Suominens donation till HSF har visat sig ha en intressantare historia än man har trott.
Finlands fyrsällskap har verkat på Gustavsvärn sedan 2005. Sedan dess har mistlursskötarens stuga restaurerats. På ön finns numera också en rejäl brygga, bastu, uthus och ett skjul. Det senaste tillskottet är två bojar som gör det lättare för båtar att förtöja på den vindpinade ön precis utanför Hangös hamnar. Fyrsällskapet har samarbetat med bland annat Forststyrelsen och Hangö stad.
Under sommaren ordnas båtturer till Gustavsvärn två gånger i veckan. Ön är också populär som mötesplats för mindre grupper.
Tack vare Fyrsällskapets forskning är ön extra intressant just i år. Den 10 november är det 150 år sedan fyren på Gustavsvärn tändes. Det är 225 år sedan fästningen på Gustavsvärn började uppföras. Det är också 140 år sedan den regelbundna vintertrafiken över Hangö inleddes.
Märkesåret till ära kan Fyrsällskapet för första gången belysa Gustavsvärns historia som helhet. Det är här som den lilla stålkojan i Östra hamnen, som Hangö segelförening bland annat förvarat optimistjollar i, kommer in i bilden.
Första fyren finns
År 1867 beslutade senaten bygga en stålfyr på Gustavsvärn och beställa tornet från Frankrike. I fyrens nedre del planerade man ett separat stålskjul för bland annat underhåll och lagring. Åt fyrvaktaren byggde man ett trähus som ritades av Albert Edelfelts far Carl Albert Edelfelt.
När fartygstrafiken intensifierades behövdes en effektivare fyr. Den beställdes från Frankrike 1888 och placerades på taket till fyrvaktarens stuga.
Efter andra världskriget revs fyrvaktarens stuga. Det sägs att Hangöborna fick hämta virket och att det användes till byggnader i bland annat Hangöby.
– Vi skulle vara väldigt intresserade av att veta var stockarna finns, säger Pekka Väisänen på Finlands Fyrsällskap.
Väisänen som lett projektet efterlyser överlag lokala bilder av Gustavsvärn.
– Vi saknar i synnerhet bilder från 1930 till 1970. Man får gärna ta kontakt fast bilderna bara skulle vara 20 år gamla, säger han.
När fyrvaktarens stuga revs tog
man vara på det franska fyrljuset från stugans tak. Den placerades senare på toppen av det betongfyrtorn som man göt på ön 1950-51 och som finns ännu i dag.
Det överraskande fyndet i utredningarna är att nedre delen av den första fyren på Gustavsvärn fortfarande existerar. Det är med största sannolikhet den lilla byggnaden i stål som står utanför HSF i Östra hamnen som ett minne över den så kallade Engelska linjen.
Skjulet stämmer överens med de gamla ritningar man hittat. Skjulet blev överflödigt på Gustavsvärn samma år som byggnaden som nu är placerad vid HSF började användas som fyr för Engelska linjen på Tulludden. De numera igenbommade öppningarna motsvarar de öppningar som fanns på stålskjulet i Gustavsvärn.
Man har också fått reda på att den första fyren var placerad invid muren på Gustavsvärn, närmast farleden in till Hangö på tryggt avstånd från fyrvaktarens trästuga.
Bok och fest i höst
Trots att engelsmännen inte lyckades erövra Gustavsvärn lät ryssarna spränga stora delar av Gustavsvärn 1854 eftersom fästningarna var dyra att upprätthålla. Därför är öns fästningar till stora delar ruiner. Gustavsvärn är den enda fästningsön i Finland som inte har restaurerats.
– Gustavsvärns historia är unikt mångfacetterad och intressant men samtidigt ledsam. På ön finns väldigt få byggnader som kunde berätta om öns historia och av dem håller de viktigaste, det vill säga fästningens murar, på att vittra sönder, säger Väisänen.
Fyrsällskapet har varken kunskap eller mandat att iståndsätta murarna.
– I stället kommer vi att göra allt för att det år 1888 byggda franska fyrljuset får den vård och det skydd som det förtjänar, säger Väisänen.
Den 10 november kommer man att arrangera en jubileumsfest i stadshuset i Hangö. Det är samtidigt utgivningsdag för Fyrsällskapets historik över Gustavsvärn. Först kommer en finsk version men finansieringen för en svensk version är på god väg.