”Mötet ger Putin ett erkännande han sökt i flera år”
När Donald Trump mötte Kim Jong-Un lovade Trump överraskande att ställa in militärövningar. I mötet med Vladimir Putin är det inte lika lätt att ta motsvarande initiativ, säger Teija Tiilikainen vid Utrikespolitiska institutet. – USA är trots allt ett dem
Det finns många sakfrågor USA:s president Donald Trump och hans ryske kollega Vladimir Putin kunde ha på sin agenda under sitt toppmöte i Helsingfors den 16 juli. Hit hör Ukraina, Syrien, Iran och övriga Mellanöster, samt nedrustning.
Men om presidenterna vill upprätthålla en god förhandlingsatmosfär och skapa tillit till varandra, är nästan alla frågor besvärliga. Det säger Teija Tiilikainen, direktör vid Utrikespolitiska institutet.
– Putin har lyft fram kampen mot terrorismen som ett gemensamt intresse, men också här måste diskussionerna föras på ett mycket allmänt plan. Ganska snart kommer man in på Mellanöstern och då går åsikterna isär.
Men även om mötet håller sig på ett allmänt plan är det enligt Tiilikainen inte alls oviktigt, tvärtom. Redan att det uppstår en dialog är positivt, säger hon.
– Det finns många risker i en situation det saknas dialog och där båda länderna skapar fiendebilder av den andra.
Kyliga relationer
Under sin presidentvalskampanj uttryckte Trump fascination över Putins ledarstil och lovade bättre relationer till Ryssland om han skulle bli president. I stället blev relationerna de sämsta sedan kalla kriget. För Trump blev Ryssland en inrikespolitisk börda i och med misstankarna om kontakter mellan Ryssland och personer i Trumps stab. Dessutom upptäckte Trump snart att han och Putin hade helt olika syn på Mellanöstern, till exempel om Iran-avtalet och stödet till Syriens president Bashar al-Assad.
Det återstår att se om Trump och Putin finner varandra under Helsingforsmötet, på samma sätt som Trumps relation till Nordkoreas diktator Kim Jong-Un plötsligt värmdes upp efter det hårda ordkriget tidigare.
Med toppmötet med Kim i Singapore tidigare i juni ville Trump enligt Tiilikainen skapa rubriker och plocka poäng genom att som första västerländska ledaren få till stånd en dialog med Nordkorea.
– När förhållandet till Ryssland är kyligt vill kanske Trump på samma sätt skapa en bild av att han är den som förbättrar relationerna. Men frågan är om det bara blir politisk retorik eller någonting som faktiskt är betydelsefullt för världen.
Putin söker efter erkännande
För Putin innebär Helsingforsmötet enligt Tiilikainen ett erkännande han har sökt i flera år, att det åtminstone utåt ser ut som om han och Trump står på samma nivå i förhandlingar om världspolitiska frågor. Det erkännandet fick han aldrig under Obamas tid.
– Under en lång tid har USA inte fäst någon större vikt vid Ryssland. Kinas ökade inflytande har format om stormaktskonstellationerna och Ryssland har inte riktigt räknats som en stormakt.
För Putin kan mötet därför bli en pr-seger, åtminstone inför hemmapubliken för vilken han kan förklara mötets resultat ur sin egen synvinkel. Om det sedan är samma som Trump kommer med är en annan sak.
Begränsade befogenheter
Vid toppmötet med Kim väckte Trump förvåning genom att lova att ställa in militära övningar med Sydkorea, något som varken hade förankrats hos den egna administrationen eller hos USA:s asiatiska allierade. I mötet med Putin är det inte lika lätt att ta motsvarande initiativ, säger Tiilikainen. Att Trump och Putin egenmäktigt skulle fatta obehagliga beslut över huvudet på resten av världen är inte sannolikt, säger hon.
– Putin har inte så mycket begränsningar vad gäller maktbefogenheter, men USA är trots allt ett demokratiskt system med begränsningar i presidentmakten – till all lycka. Trump kan inte göra vad som helst utan kongressens godkännande.