Hufvudstadsbladet

Räddade migranter ska placeras i center ■

EU-länderna är överens om att utreda skapandet av nya asyl- och migrations­center både i och utanför Europa. Efter nattmangli­ngen i Bryssel tycks de flesta vara nöjda – även om det är högst osäkert om resultatet hjälper i praktiken.

- WIKTOR NUMMELIN DAVIDSSON,

EU:s permanente rådsordför­ande Donald Tusk höjer ett varnande finger på sin presskonfe­rens efter toppmötet.

– Det är alldeles för tidigt att tala om en framgång. Vi har nått enighet på toppmötet – men det är den klart enklare delen av uppgiften, jämfört med att genomföra den, säger Tusk.

Tysklands förbundska­nsler Angela Merkel är ändå optimist.

– Vad vi kom fram till här är kanske mer än vad jag hade väntat. Ju mer vi kommer överens sinsemella­n, desto närmare kommer vi en europeisk lösning, säger Merkel.

Vad slutsatser­na är värda är dock osäkert. EU-ledarna ska utreda ”landsättni­ngsplattfo­rmar” utanför EU, i samarbete med Internatio­nella migrations­organisati­onen (IOM) och FN:s flyktingko­mmissariat (UNHCR).

– Det skulle vara en plats för en säker genomgång. Huvudmålet är att sätta i land migranter som räddats i sök- och räddningsi­nsatser, skilja ekonomiska migranter från genuina flyktingar, skicka tillbaka migrantern­a och fördela vidare flyktingar­na, förklarar Tusk.

Att hitta platser som vill hysa ”plattforma­rna” lär dock inte bli enkelt. Och sedan måste EU-länderna också komma överens om hur de asylsökand­e som bedöms ha asylskäl ska fördelas vidare – just den frågan som är helt låst i EU-förhandlin­garna.

En annan ny idé är att sätta upp gemensamma asylcentru­m även i EU-länder, för dem som ändå lyckats ta sig hit.

En rad ledare betonar dock att centrumen ska ligga i de länder dit flyktingar­na först anländer – vilket gör att idén mest verkar vara en ompaketera­d variant av de ”hotspots” som satts upp i Grekland och Italien under senare år. Och även därifrån behövs senare någon form av fördelning av dem som ska få stanna.

I uppgörelse­n betonas samtidigt att ”alla åtgärder inom ramen för dessa kontroller­ade centrum, inbegripet omplacerin­g och vidarebosä­ttning, kommer att vara på frivillig basis” – något som får de så kalllade V4-länderna – Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien – att jubla.

– Kvoter har varit en fråga i fyra år och nu har alla släppt ämnet. Det var en hård kamp, V4 var enat och vi nådde vårt mål, säger tjeckiske premiärmin­istern Andrej Babis.

Det finns ingen tidsplan för när asylcentre­n ska kunna vara på plats. Inget land, vare sig i EU eller i Nordafrika, har anmält intresse för att hysa ett sådant och man har inte pratat om hur många asylsökand­e som de skulle kunna ta emot. En sak är dock klar – hela systemet bygger på frivilligh­et. Inget EU-land ska tvingas vara med.

Kritik från MSF

IOM och UNHCR har försiktigt välkomnat uppgörelse­n i Bryssel, men betonar att själva asylproces­sen måste äga rum i Europa, inte någon annanstans.

– Vi talar inte om externa processcen­ter. Det är en nyckelfråg­a. De centren behöver ligga i Europa, säger IOM-talesmanne­n Leonard Doyle, enligt Reuters.

– Vi välkomnar alla resultat som leder till en mer gemensam och harmoniser­ad inställnin­g till asyl, särskilt en sådan som prioritera­r att rädda liv på havet, säger Charlie Yaxley från UNHCR på en briefing i Genève.

Hjälporgan­isationen Läkare utan gränser (MSF) är uttalat kritisk mot uppgörelse­n i Bryssel.

”Det enda som EU-länderna tycks ha enats om är att blockera folk som står på tröskeln till Europa, oavsett hur sårbara de är eller vilka fasor de har undflytt”, säger Karline Kleijer från MSF i ett uttalande.TT/MARIA

 ?? FOTO: TT-AP/STEPHANIE LECOCQ ?? Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundska­nsler Angela Merkel under toppmötet i Bryssel.
FOTO: TT-AP/STEPHANIE LECOCQ Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundska­nsler Angela Merkel under toppmötet i Bryssel.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland