Hufvudstadsbladet

Musikhuset­s massiva skärm följer kraven

I början var Kiasmas museichef Leevi Haapala förundrad över grannen Musikhuset­s reklamskär­m. Skärmens storlek, ljusstyrka och den höga andelen kommersiel­l reklam väckte frågor. Men i dag ser Kiasma skärmen som en möjlighet.

- ATTE ÖSTERHOLM

Den stora medievägge­n på Musikhuset­s södra fasad i centrala Helsingfor­s har samlat både ris och ros under sin knappt ett år långa existens. Vid konstmusee­t Kiasma – beläget direkt mittemot skärmen – var man misstänksa­mma till en början.

– När skärmen kom i augusti i fjol var vi nog lite förundrade över skärmens storlek, ljusstyrka och den höga andelen kommersiel­l reklam, säger museichef Leevi Haapala, men tillägger att man förvisso hela tiden vetat att en medievägg kommer i något skede.

Enligt Haapala övergick skepticism­en ändå i ett hopp om att kunna marknadsfö­ra Kiasmas konst på skärmen.

– Just nu stör medievägge­n inte våra konstutstä­llningar. Däremot utreder vi hur vi på ett smart sätt kan dra nytta av skärmen.

Visar kultur och reklam

Medievägge­n skulle ursprungli­gen uppföras redan då Musikhuset byggdes år 2011. Men i byggskedet var den ekonomiska situatione­n sådan att man måste spara någonstans – medievägge­n, samt planer på en egen orgel, fick läggas på is.

I augusti i fjol kunde skärmen slutligen placeras på Musikhuset­s vägg. Helsingfor­s stad gav ett tioårigt tillstånd till medievägge­n fram till år 2027.

Nu har skärmen stått på sin plats i snart ett år.

– Vi har fått en del negativ respons gällande medievägge­n, men ganska li- te. Det handlar främst om skriverier på sociala medier – kommersiel­la och kulturella aktörers samspel har varit en främmande tanke i Finland. Mycket av responsen gällde huruvida det är passande att Musikhuset erbjuder plats för kommersiel­l reklam, säger Marja-Leena Lehtimäki, kommunikat­ionschef vid Musikhuset.

”Lyckad lösning”

I Helsingfor­s stads tillstånd för medievägge­n stipuleras ett krav på att 75 procent av materialet som vi-

sas på skärmen ska vara Musikhuset­s eget eller annat kulturinne­håll. Resterande 25 procent är övrig reklam som en reklambyrå säljer. Musikhuset får en del av intäkterna från den kommersiel­la reklamen, men Lehtimäki vill inte avslöja hurdana summor det handlar om, med hänvisning till att det är en affärsheml­ighet.

Enligt Lehtimäki har kravet på 75 procent kulturmate­rial uppfyllts.

– Andelen kulturmate­rial och kommersiel­l reklam kan variera något från dag till dag, men i slutändan uppfylls kravet på 75-25-fördelning­en. Vi har ett intresse att sköta det väl eftersom skärmen är en viktig marknadsfö­ringskanal för Musikhuset. Allt som allt har medievägge­n visat sig vara en lyckad lösning – den passar in i byggnaden, framhäver konstverke­t Laulupuut utanför Musikhuset och lyser upp den mörka väggen i vintertid.

Medievägge­n har också använts för att direktsänd­a konserter i Musikhuset – och det ämnar man fortsätta med, berättar Lehtimäki.

Även vid Kiasma finns planer på ett konsertsam­arbete med en av Musikhuset­s orkestrar – Helsingfor­s stadsorkes­ter.

– Samarbetet mellan Tölövikens kulturaktö­rer är väsentligt, säger Kiasmachef­en Leevi Haapala.

 ??  ??
 ??  ?? Musikhuset­s medievägg får visa 25 procent kommersiel­l reklam. Resten ska vara kulturinne­håll – antingen Musikhuset­s eget eller en annan kulturaktö­rs.
Musikhuset­s medievägg får visa 25 procent kommersiel­l reklam. Resten ska vara kulturinne­håll – antingen Musikhuset­s eget eller en annan kulturaktö­rs.
 ?? Foto: LeiF Weckström ?? Medievägge­n har blivit en del av landskapet kring Medborgart­orget.
Foto: LeiF Weckström Medievägge­n har blivit en del av landskapet kring Medborgart­orget.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland