Dadelpalmer, stenmurar och art deco blir nya världsarv
Bombays art deco-hus, sju koreanska buddhisttempel och en palmkantad saudisk oas. Det är några av FN-organet Unescos nya världsarv.
Arkeologiska skatter, bländande arkitektur eller naturens under. Vad krävs egentligen för att ta plats på FN-organet Unescos lista över platser som ses som särskilt enastående och skyddsvärda för alla länder? Just det diskuteras just nu i Manama i Bahrain där världsarvskommittén träffas för sitt årliga möte.
Sammankomsten avslutas den 4 juli, men redan nu har det fattats en rad beslut. En glad nyhet är att Belizes barriärrev tas bort från listan över hotade världsarv. De senaste åren har landets regering ansträngt sig för att skydda revet och har lyckats så bra att världsarvskommittén anser att det inte längre är i fara.
Berg och parker
Bland de 29 kandidaterna till den uppdaterade listan finns bland annat de sydafrikanska bergen Barberton Makhonjwa, den italienska staden Ivrea och den colombianska nationalparken Chiribiquete. Några kandidater har redan godkänts, som den saudiska oasen al-Ahsa som med sina 2,5 miljoner dadelpalmer är den största i världen.
Till årets lista har också Bombays art deco-skatt lagts till. En grupp som jobbar med att dokumentera husen uppskattar att det finns omkring 200 byggnader i den stilen i den indiska storstaden. Godkänts har också de sju koreanska bergstemplen Seonamsa, Daeheungsa, Beopjusa, Magoksa, Tongdosa, Bongjeongsa och Buseoksa.
Åtråvärd status
Att Thimlich Ohinga, en bosättning från 1500-talet i Kenya, hamnar på listan motiverar Unesco med att den är ett ”exceptionellt exempel” på hur man använde stenmurar för att skydda samhällen och boskap.
Den första listan publicerades 1978 och innehöll den amerikanska nationalparken Yellowstone och Galapagosöarna. I dag är världsarvsstatusen mycket eftertraktad bland turistmål runt om i världen, i synnerhet som den anses locka fler besökare.