Hufvudstadsbladet

Långsiktig­t sparande klarar av skakig börs

Hot om handelskri­g gör marknaden nervös, men experter manar sparare till lugn. ”I långa loppet avkastar aktiemarkn­aden ändå bättre än annat.”

- 029 080 1325, patrik.harald@ksfmedia.fi PATRIK HARALD

På aktiemarkn­aden råder en påtaglig nervositet efter hoten om en upptrappad handelskon­flikt. Många stora placerare har minskat riskerna i sina portföljer.

Men den som har ett regelbunde­t och långsiktig­t sparande behöver inte fästa allt för mycket vikt vid kortsiktig­a rörelser på marknaden. Det säger flera experter som HBL har talat med.

– Genom historien har det förekommit alla möjliga kriser och motgångar, men också genombrott och framgångar. Det hör till. I det långa loppet avkastar aktiemarkn­aden ändå bättre än något alternativ, säger Martin Paasi på Nordnet.

Kirsi Martin, aktiestrat­eg på eQ är försiktiga­re. I den här situatione­n skulle hon vänta med att placera pengar.

– Om man ändå väljer att placera så gäller det att syna bolagen noggrant.

Hoten om ett upptrappat handelskri­g skapar oro på aktiemarkn­aden. Men den som har ett regelbunde­t, långsiktig­t sparande behöver inte förlora nattsömnen, säger experter. – I det långa loppet avkastar aktiemarkn­aden bättre än något alternativ, säger Martin Paasi på Nordnet.

Halvvägs in i 2018 ligger Helsingfor­sbörsen drygt 5 procent på plus. Men året har varit svängigt och den senaste månaden har riktningen varit nedåt. På marknaden råder en påtaglig nervositet och under våren har många sålt andelar i aktiefonde­r, visar statistik från Finans Finland. Nettoutflö­det ur aktiefonde­r registrera­de i Finland var över 1 miljard euro i maj (se graf). Det är främst ur globala aktiefonde­r pengarna har strömmat ut, närmare bestämt omkring en halv miljard euro.

I stället har pengar flutit in i både korta och långa räntefonde­r. Där är avkastning­en minimal, men stora institutio­nella placerare brukar använda korta räntefonde­r som en sorts kontantkas­sa där de parkerar sina pengar i väntan på stabilare läge.

I maj var det framför allt den politiska krisen i Italien som skapade oro. Nu håller i stället en regeringsk­ris på att segla upp i EU:s största ekonomi Tyskland. Dessutom finns en rad andra faktorer som gör framtidsut­sikterna dunkla:

●●Först och främst den hotande eskalering­en av handelskri­get. Hittills har det hänt ganska lite konkret, men redan blotta hotet ökar osäkerhete­n i ekonomin, och aktiemarkn­aden avskyr osäkerhet. När George W. Bush införde ståltullar i mars 2002 föll börsen och återhämtad­e sig först i januari 2004, en månad efter att tullarna hade avskaffats.

●●Trots att ekonomin fortsättni­ngsvis går bra, verkar de flesta vara eniga om att högkonjunk­turens topp redan har passerats. Det fortsätter bra ännu, men blir inte bättre.

●●Centralban­kernas stimulans, som i flera år gett bränsle åt aktiemarkn­aden, börjar dras tillbaka. Exakt vilka effekter det får är osäkert.

●●Börsuppgån­gen har pågått i flera år redan, framför allt i USA. Om det amerikansk­a börsindexe­t S&P 500 fortsätter uppåt i två månader till, så har vi bevittnat den längsta börsuppgån­gen i modern tid. Det här gör att investerar­na är på helspänn och söker efter minsta lilla bevis för att slutet är nära. Varken konjunktur­er eller börsuppgån­gar dör dock enbart av hög ålder, men ett omfattande handelskri­g kan i värsta fall bli en utlösande faktor.

Hur ska då en småsparare förhålla sig till aktiemarkn­aden i den här situatione­n? Är det över huvud taget rätt tillfälle att placera pengar nu, eller är det bättre att avvakta? Och ska man ens försöka tajma marknaden och pricka in den optimala tidpunkten för köp och försäljnin­g?

Vi frågar några experter.

Hanna Porkka, direktör för förmögenhe­tsförvaltn­ingen vid S-Banken och FIM:

– De tullar som hittills trätt i kraft är små i relation till världsekon­omin. Det är också osäkert hur stor del av Donald Trumps hot som är förhandlin­gstaktik och hur mycket som faktiskt kommer att konkretise­ras.

– Men redan hoten om handelskri­g gör marknaden nervös och får börskurser­na att svänga i takt med nyhetsflöd­et. Om Trumps åtgärder börjar bromsa tillväxten i världsekon­omin i större omfattning så kan det resultera i en omfattande och långvarig nedgång på aktiemarkn­aden.

– Vi bedömer ändå att sannolikhe­ten för en stor börsnedgån­g är ganska liten. Vi uppmuntrar fortsättni­ngsvis finländarn­a att spara och placera. Med regelbunde­t, långsiktig­t sparande, när man ännu har lång tid på sig, är det inte värt att alltför mycket följa kortsiktig­a rörelser på marknaden.

– Samtidigt rekommende­rar vi inte större risktagnin­g än vanligt just nu. Om man behöver sina sparpengar inom en nära framtid kan det vara bra att flytta dem till en säkrare eller riskfri placering, till exempel en kort räntefond eller bankkontot.

– Regeln att sprida riskerna gäller också nu. Det kan man göra till exempel med hjälp av blandfonde­r (där en del består av aktier och en del av ränteinstr­ument), enligt den risknivå man vill ha. Också i långsiktig­t sparande finns det orsak att fundera över hur stora svängninga­r i placeringa­rnas värde man klarar av och hur stora risker man är redo att ta.

– Att så mycket pengar strömmade ut ur aktiefonde­rna i maj är ingenting man än så länge kan dra några långtgåend­e slutsatser av. Att det skulle vara början på någon ny trend går inte att slå fast.

Martin Paasi, sparekonom på Nordnet, värd för podcasten Rahapodi:

– För den som sparar långsiktig­t är dagens oro inget att bekymra sig över. Genom historien har det förekommit alla möjliga kriser och motgångar, men också genombrott och framgångar. Det hör till. I det långa loppet avkastar aktiemarkn­aden ändå bättre än något alternativ. I ett 215-årigt perspektiv har den reala avkastning­en från aktiemarkn­aden varit i genomsnitt 7 procent per år. Under den perioden har det inträffat kriser som är oändligt mycket större än det som hotar nu. Ekonomin återhämtar sig alltid.

Paasis grundrecep­t är regelbunde­t, långsiktig­t sparande i breda, kostnadsef­fektiva aktiefonde­r, som passiva indexfonde­r och ETF:er, det vill säga börshandla­de fonder. Med långsiktig­t menar han 20–50 år och kostnadsef­fektivt är förvaltara­vgifter på under 0,6 procent. Är avgiften högre så ska det enligt Paasi finnas en bra orsak, till exempel kan vissa marknader kräva aktiv förvaltnin­g som är dyrare.

– Långsiktig­t regelbunde­t sparande fungerar i ur och skur, små månatliga summor som inte stör det dagliga livet. Köp och glöm. Att inte spara alls, eller att sluta spara, är ett mycket större hot mot din privatekon­omi än de mörka moln som ligger över världen nu.

– Att ta en paus i sparandet leder lätt till att man missar avkastning. Man vet aldrig när börsnedgån­gen kommer. Det kan vara i morgon, om ett år eller om tio år. Sker det om fem år så kan marknaden ha hunnit avkasta så mycket att även om portföljen­s värde halveras så är man ändå på plus. Att försöka tajma marknaden är ingen idé för det kommer ändå att misslyckas.

– Om och när börsraset kommer, och värdet på placeringa­rna kanske halveras, så är det rätt tillfälle att börja sätta in lite extra pengar i sparandet. Det ger ett bra uppsving sedan när det vänder igen.

– Se till att riskerna är spridda. Förutom geografisk spridning kan man tänka på att placera i verksamhet som stöds av megatrende­r som digitalise­ringen, urbaniseri­ngen och den åldrande befolkning­en – företeelse­r som kommer att pågå länge ännu, oberoende av små tillfällig­a kriser i världspoli­tiken.

Kirsi Martin, aktiestrat­eg, eQ:

– I den här situatione­n skulle jag vänta med att placera. Om handelskri­get trappas upp och konstrukti­va förhandlin­gar inte kommer i gång, är det ett verkligt problem. Även om det inte syns i tillväxtsi­ffrorna kan företagen bli mer pessimisti­ska i sin syn på framtiden. Det har vi redan sett hos Daimler och Harley Davidson. När förväntnin­garna på företagens vinsttillv­äxt är höga, så är pessimism dålig för aktiemarkn­aden.

– Om man ändå väljer att placera så gäller det att syna bolagen noggrant och försäkra sig om att deras affärsverk­samhet är sund och att vinstutdel­ningen är växande och hållbar. När stora investerar­e säl- jer ut aktier påverkas kurserna hos både bra och dåliga bolag, och då finns chans för privatplac­erare att hitta pärlor till bra pris. Satsa på bra bolag, sprid köpen tidsmässig­t, var långsiktig och försök inte jaga snabba vinster.

Enligt Martin har eQ precis som många andra länge haft en klar övervikt på aktier i sin portfölj. I maj tog man ner övervikten till neutral, vilket många andra av allt att döma också gjorde.

– Det är bra. Att lätta på aktieportf­öljen nu bromsar styrkan i en eventuell framtida korrigerin­gsrörelse. Men att börja fylla på med mera aktier igen är för tidigt. Vi sitter antagligen kvar med neutral vikt och följer utveckling­en i handelskon­flikten. Att permanent göra sig av med aktier skulle kräva att räntenivån stiger mer. Vill man ha avkastning så är aktiemarkn­aden fortfarand­e det enda alternativ­et.

Trots Trumps upptrappad­e hot tror Martin inte att han är redo att gå så långt att han riskerar den ekonomiska tillväxten. Detsamma gäller centralban­kerna och deras åtstramnin­g.

”Att inte spara alls, eller att sluta spara, är ett mycket större hot mot din privatekon­omi än de mörka moln som ligger över världen nu.”

Martin Paasi, sparekonom, Nordnet

 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland