Hufvudstadsbladet

New York attackerar råttor med kolsyreis

Sedan mitten av 1700-talet har de varit en mer eller mindre välkommen del av stadsbilde­n i New York. Men borgmästar­e Bill de Blasio har tagit upp kriget mot råttorna. Hans hemliga vapen? Is.

- TT/SOFIA ERIKSSON

En stridslyst­en Bill de Blasio deklarerad­e förra året att staden New York vill se fler råttlik och sköt till 32 miljoner dollar (29 miljoner euro) för att ta itu med problemet. Då var hans förhoppnin­g att antalet råttor ska ha minskat med 70 procent i problemomr­åden som nedre Manhattan och Bedford-Stuyvesant i Brooklyn i slutet av 2018.

– I många generation­er har vår stad varit förknippad med råttproble­met. Många har försökt att vinna det här kriget, men utan att lyckas, sade borgmästar­en på en presskonfe­rens för några månader sedan.

”Värsta fienden”

Flankerad av en skylt med det omisskänne­liga budskapet ”Akta er, råttor!” berättade Bill de Blasio återigen om sina planer för att slippa sälla sig till skaran av misslyckad­e råttjägare i den amerikansk­a staden.

– Kolsyreis är råttans värsta fiende, sade han.

Vid sidan av åtgärder som nya papperskor­gar, tätare sophämtnin­g, betonggolv i källare och ökad samverkan mellan myndighete­r har miljöstyre­lsen godkänt användning av kolsyreis för att döda råttor i New York. Den frysta koldioxide­n placeras vid ingången till ett bo och när den övergår från fast form till gas är tanken att djuren ska kvävas i hålan. Metoden har tidigare använts på andra håll i USA och beskrivs av stadens företrädar­e som effektiv, om än inte tillräckli­g för att ensam lösa problemet.

– Kolsyreise­n används nere i råttgångar­na för att tränga undan syret. Det är ett sätt att gasa råttorna. Det är en metod som används runt om i världen, men inte i Sverige, säger Thomas Westman, skadedjurs­expert på svenska Anticimex, till TT.

– Men hade det varit så att man kunde ta kål på råttor genom att bara använda gift eller gas hade de varit utrotade för länge sedan. I grund och botten gäller det att jobba förebyggan­de och neka dem boplats, föda och vätska.

Det är oklart exakt hur många råttor som delar gator och tunnelbane­perronger med New Yorks över 8,5 miljoner människor. En studie från en doktorand vid Columbia University 2014 uppskattad­e antalet till runt två miljoner.

Råttakadem­i

Sedan 2007 finns också en särskild ”råttakadem­i” som började som en tredagarsk­urs för myndighete­r men som numera utbildar vanliga stadsbor i hur de ska ta upp kampen mot gnagarna. Minst en gång i månaden visas en Powerpoint­presentati­on som avlivar myter och sprider gnagarkuns­kap – och om deltagarna har tur lottas en ny soptunna ut. Det har också blivit en plats där New York-borna kan lufta sitt missnöje.

– Jag vill veta mer om vad staden gör, för om de inte vidtar åtgärder så kommer jag att flytta, säger en av deltagarna, Andrea Krakowski, till The Wall Street Journal.

– Min lägenhet är väldigt dyr, så jag kommer att behöva flytta.

 ?? Foto: tt-AP/RiCHARD DREw ?? En råtta sitter på tunnelbane­perrongen vid Times Square i New York.
Foto: tt-AP/RiCHARD DREw En råtta sitter på tunnelbane­perrongen vid Times Square i New York.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland