Skattesmällar på boende får politiker att reagera
Boende omvälvs av förändrad arbetsmarknad och småskalig uthyrning
En omvälvning av hur vårt boende beskattas har blivit ett hett debattämne, då arbetslivet förändras.
Samlingspartiet vill att man ska kunna flytta efter jobb utan att hindras av överlåtelseskatt vid bostadsköp. Också De gröna ser slopandet av överlåtelseskatten som en lösning, men betonar också biliga hyreslägenheter.
Samtidigt anser flera beslutsfattare att skatterna inte hänger med dagens Airbnb-verklighet, och anser att småskalig uthyrning av en egen bostad inte borde leda till skattesmällar. Som det är nu kan en uthyrning av hela lägenheten tolkas bryta kravet på att man ska bo i två år på samma ställe för att slippa skatt på vinsten när man säljer hemmet.
– Det är ett oskäligt utfall, säger Juhana Vartiainen (Saml) som anser att det behövs en uppdatering.
Över sjuttio procent av finländarna bor i ett hem som man själv äger.
Samtidigt är den politiska presssen stor på att röja alla hinder för att flytta till en annan ort efter ett jobb. I dagens arbetsliv kan innebära också ett kortvarigt jobb. Det har lyft fram hur hela beskattningen av vårt boende fungerar.
Att hyra ut en tom bostad för en kort tid har också stött på problem. Enligt HS tolkar skatteverket redan en dags uthyrning som ett avbrott i det egna boendet – vilket kan leda till en rejäl skattesmäll, om bostaden då tolkas som investeringsbostad. För att slippa skatt på vinsten måste man nämligen bo själv i bostaden oavbrutet i två år.
Flera politiker är överens om att det kräver en ändring, då så kallad delningsekonomi och plattformsekonomi – som just Airbnb – blir vanligare.
Juhana Vartiainen (Saml) föreslår en arbetsgrupp för att se över hur det skulle kunna tolkas mer skäligt.
– Det är ett oskäligt utfall att enskilda uthyrningar via Airbnb tolkas så, och har knappast varit det som lagstiftarna syftat till. Det är något man inte kunnat föreställa sig, säger Vartiainen, som anser att hela beskattningen av boende borde uppdateras.
Vartiainen bedömer att det annars leder till att man kringgår problemet på annat vis, till exempel genom att hävda att hela bostaden inte är uthyrd. Om man bara hyr ut ett rum ska det inte tolkas som ett avbrott i boendet.
Li Andersson (VF) anser att den hårdaste tolkningen ”inte är vettig”.
– Någon gräns behöver man hitta. Småskalig uthyrning är också ekologiskt smart då bostäder inte står tomma. På mindre orter där det uppstår enskilda toppar av övernattningsbehov finns inte beredskap för fler hotell. Därför borde man hitta en gräns som möjliggör småskalig verksamhet men skiljer det från affärsverksamhet, säger Andersson.
Maria Ohisalo (Gröna), vice partiordförande och insatt i bostadspolitik via bostadsstiftelsen Y-stiftelsen, är också beredd att se över möjligheterna för delnings- och platsformsekonomi.
– Det är en fråga som innebär att man behöver se om skattesystemet så att det passar in på delningsekonomin. Det borde vara lätt att hyra ut en bil eller cykel eller vad som helst – man behöver inte alltid äga allt, säger Ohisalo.
Kortvarig uthyrning innebär att en bostad som kanske annars skulle stått tom kan användas effektivt, men också att en vanlig löntagare med en enrummare kan bidra till Finlands serviceexport.
– Men också till sitt eget välbefinnande, och det är bra. Det finns de som rör sig för att jobba en vecka på annan ort och kan få in en extra inkomst, säger Vartiainen.
Debatt om överlåtelseskatten
Samlingspartiet godkände under partikongressen en linje om att slopa överlåtelseskatten i samband med att man byter bostad. Den är två procent för bostadsaktier och fyra procent för en villafastighet. Den gäller också om man bott över två år i sin egen bostad, och har väckt diskussion om hinder för rörlighet och smidig flytt efter jobb.
Beslutet fick omedelbar kritik från SDP, eftersom det handlar om ett bortfall på över 700 miljoner i skatteintäkter, som i så fall måste kompenseras med något annat.
Juhana Vartiainen hänvisar till en rapport av statens ekonomiska forskningsinstitut, som granskade vad som hände på marknaden när överlåtelseskatter för aktiebostäder höjdes för några år sedan, vilket gav ett tillfälle att studera effekterna.
Rapporten argumenterar för att skatten bromsar upp bostadsmarknaden och hindrar människor från att röra på sig, vilket leder till ett ineffektivt användande av bostadskapaciteten – en ”osynlig förlust”. Det kan gälla att flytta till ny arbetsplats men också dominoeffekter av att man inte flyttar till en mindre bostad då barnen flyttat ut, för att det är lättare att stanna.
– Människor förblir i bostäder som inte är optimala för dem, säger
Vartiainen som önskar slopa överlåtelseskatten.
Höjd fastighetsskatt i stället
Också De gröna talar för att slopa överlåtelseskatten, trots att partiet i övrigt vill minska stöden till just dem som äger bostäder framför dem som bor på hyra.
– Folk borde alltid kunna flytta lättare, till exempel i en situation där det först är två personer som flyttar in, och sedan bildas familj. Som det är nu bor människor kvar i samma bostad en lång tid också då det inte passar livssituationen.
Både Vartiainen och Ohisalo talar för att man i stället skulle kunna kompensera skattbortfallet med högre fastighetsskatt. Fastighetsskatten skulle ägarna betala kontinuerligt, i stället för just i flyttskedet.
– Det är en skatt som skulle rikta sig i hög grad till samma skattebetalare, säger Vartiainen, som förespråkar att fastighetsskatten skulle knytas särskilt till tomtmarkens värde.
Niku Määttänen, forskare på Etla, har gett liknande rekommendationer i sin utvärdering av regeringens politik.
– En fastighetsskatt som grundar sig på tomtmarkens värde är såtillvida effektiv, att den inte försvagar sysselsättningen eller ens incitamenten att bygga, skriver Määttänen.
Maria Ohisalo förespråkar också att man bibehåller någon form av skatt på den förmögenhet som ägandet innebär, för att det i förlängningen handlar om den förmögenhetsklyfta som uppstår då en del har egendom som stiger i värde.
– Nu råder en betoning på skatt på arbete, och i diskussionen om inkomstklyftor är det mycket fokus på inkomstskillnaderna. Samtidigt har bland annat (den franska ekonomen) Thomas Piketty pekat på förmögenhetsskillnaderna, säger Ohisalo.
Betonar billigare hyresbostäder
Både Maria Ohisalo och Li Andersson betonar ändå framför allt byggandet av hyresbostäder till rimligt pris.
Li Andersson är tveksam till att byta ut överlåtelseskatten mot högre fastighetsskatt, och efterlyser mer forskningsbelägg kring effekterna. Bland annat ser Andersson risken att skatteskiftet skulle gynna den som investerar i en bostad, medan hyresgästen blir den som står för fiolerna om fastighetsskatten stiger.
– Finlands bostadspolitik är överlag problematisk med tanke på att avstånden är långa. Om man blir utan jobb är det rätt sannolikt att man behöver flytta. Hittills har linjen varit att gynna eget boende framför att bo på hyra. Det ser man nu på vissa områden som lider – till exempel i Egentliga finland där bilindustrin och varvet möts av brist på hyresbostäder för arbetskraften, säger Andersson.
I hela det tätt befolkade södra Finland skulle dessutom snabbare tågtrafik och bättre förbindelser gynna rörligheten.
– Om till exempel snabbtåget mellan Helsingfors och Åbo hade funnits då Salo drabbades av arbetslöshet, hade de snabbt kunnat pendla till jobb i Esbo.
Juhana Vartiainen säger att en höjning av fastighetsskatten tvärtom skulle lugna ner prishöjningarna på bostäderna i tillväxtcentra, särskilt om den knyts till tomtmarken. Det skulle i sin tur gynna också köparna av en första bostad, som i dagens läge har en fördel så det slipper överlåtelseskatt.
– Den dämpande effekten på priserna skulle gälla alla bostäder, också deras.