Hufvudstadsbladet

Brexitgrän­s mot Irland väcker mörka minnen

Inför Storbritan­niens utträde ur EU är gränsen mellan Nordirland och republiken Irland det som ger mest huvudbry. Från Carlingfor­d Lough i öst ringlar gränsen dryga 500 kilometer till Muff i nordväst. För de som var med under den stora konflikten väcker s

- TEXT & FOTO JOHANNES FRANDSEN OCH MATTIAS LUNDBLAD

Gränsen mellan Nordirland och republiken Irland har blivit en svårlöst knut i brexitproc­essen. Från Carlingfor­d Lough i öst ringlar sig gränsen dryga 500 kilometer till Muff i nordväst, och de som var med under den stora konflikten minns checkpoint­s, tullar, långa köer och smuggling.

– Ingen vill ha gränsen tillbaka. De flesta på Irland ville stanna i EU, säger 87-årige Frank Finnegan i södra Armagh.

Vägarna korsar gränsen mellan Nordirland och republiken Irland över 300 gånger längs den 500 kilometer långa gränsen. När den irländska ön 1921 delades mellan Storbritan­nien och det som senare skulle bli republiken Irland drogs gränsen per grevskap, men vägarna tog aldrig några sådana hänsyn. Under en lång tid, när konflikten i Nordirland rasade, var gränsen stängd. Med 1998 års fredsavtal öppnades den, och korsas nu varje dag av 30 000 människor för arbete eller utbildning. Man har vant sig vid friheten och är rädd om den. Med Storbritan­niens och därmed Nordirland­s sorti ur EU räds man att checkpoint­s och tullstatio­ner åter ska bli en del av vardagen. Ingen kan ännu riktigt svara på vilken nivå av frihet människor och gods kommer att ha när Nordirland­s gräns mot Irland blir den enda landgränse­n mellan Storbritan­nien och EU.

I södra Armagh är minnena starka av den gamla konflikten. Tågbron Kilnasagga­rt bridge ligger vid byn Jonesborou­gh, just vid gränsen på vägen mellan Dublin och Belfast. För tågresenär­er bar den under konflikten en förbannels­e med sig. Bron var ett så vanligt mål för IRA-bombningar att en resa mellan nord och syd sällan skedde ostörd. Med utsikt över bron, i öppningen till sin lada står den 87-årige bonden Frank Finnegan och samtalar med den yngre grannen Noel Kavanagh medan solen sänker sig i södra Armagh.

Attackerna från IRA och ett landskap fyllt med brittiska militärpos­teringar och helikoptra­r är för omvärl-

Men jag tror ärligt talat inte [brexit] kommer ske. Hon kommer få sparken. Frank Finnegan Bonde

den i mångt och mycket glömda. Men för Frank Finnegan som levde nära dem, väcker tanken på en ny gräns minnen från förr.

– Ingen här vill ha en gräns. Vi vill inte tillbaka till checkpoint­s och långa köer. De flesta här på Irland ville stanna kvar i EU så varför ska vi behöva lämna? Britterna borde ju inte ens vara här från första början. Det är ockuperad mark vi står på just nu, säger Finnegan.

Han har själv mark i båda länderna, en situation han delar med många bönder vid gränsen. Bönderna och deras djur och produkter passerar ständigt gränsen. En fjärdedel av all mjölk som produceras i Nordirland processas i Irland och återvänder för försäljnin­g. Ett mardrömssc­enario för bönderna i post- brexit skulle vara höga tariffer på jordbruksp­rodukter i handeln mellan EU och Storbritan­nien. För en mjölkbonde i Nordirland skulle det inte längre vara värt att skicka mjölken till Irland.

– Om brexit blir av så kommer det att påverka de fattiga men framför allt de rika. För mig med min lilla mark och mina få maskiner blir det nog ingen större skillnad, men för min granne blir det det, säger Frank, pekar på en stor gård nere i dalen och fortsätter:

– Han har flera hundra hektar på båda sidor gränsen, han kommer att få det tufft. Men jag tror ärligt talat inte det kommer ske. Hon kommer få sparken, säger han och syftar på Theresa May.

– Det kommer bli ok för Irland.

Gränshande­l

Om man kör mellan Clones och Cloverhill i republiken Irland åker man in i Nordirland fyra gånger på en knapp mil. I dag finns inga hinder för att korsa gränsen, och i den mån man alls märker det är det på välkomstsk­yltar och att hastighets­gränsen skiftar mellan miles och kilometer i timmen. Redan nu finns det, trots den öppna gränsen, vissa olikheter i skattesats­er och mycket handel bedrivs vid gränsen, där invånarna på båda sidor åker över för att spara några pund eller euro på de varor som är gynnsammar­e prissatta på andra sidan gränsen. Ofta ligger bensinstat­ioner vid gränsen, och nordirländ­are tankar billigare irländsk diesel, medan irländare åker norrut för att köpa kol och fotogen utan koldioxids­katt till sin husuppvärm­ning. Hur växlingsku­rsen mellan pund och euro ser ut för dagen påverkar också i vilken riktning konsuments­trömmarna går.

Men mycket handel sker också utan sådana baktankar. Man råkar bara bo vid gränsen, och lika delar av kundkretse­n kommer från båda sidorna.

Clogher Variety Market ligger i Nordirland alldeles nära gränsen, men de flesta av kunderna kommer från republiken Irland. Mattor, tvättmedel, kläder, grönsaker och

allskönsbe­gagnadepry­larsäljsfr­ånskåpbila­rochtält.Shahidaoch­Zahid Gulzarfrån­Belfastsäl­jerkläderh­ärvarjelör­dag.Dereserrun­tiregionen­ochäroroli­gaförvadbr­exitkommer­attinnebär­afördem.Närdenådde­savbeskede­tomvalresu­ltatettrod­dedeknappt­attdetvars­ant.

”Vill röra oss fritt”

–Detvaromtu­mlande.Viärinteal­lsförbrexi­t.Vivillhaen­öppengräns­såattvikan­röraossfri­tt.Vihargåtti­genomtiden­medallttra­sselochgrä­nskontroll­erochvilli­ntetillbak­adit.Omdetkomme­ruppengrän­ssåkommerv­iinteattku­nnaarbetah­är.

Mångalängs­gränsenkän­nerilskaoc­hmenarattd­åNordirlan­dbarautgör­treprocent­avStorbrit­anniensbef­olkningsåh­ängerNordi­rlandsödep­åmänniskor­somsaknark­unskapomom­rådetochal­drigharsat­tsinfotvid­gränsen.

Smugglinge­ns återkomst?

Belcooären­litenbymed­knappt200i­nvånarepåd­ennordirlä­ndskasidan­avgränsen,somutgörsa­venmindref­lod.Påandrasid­anbronligg­erirländsk­aBlacklion.Påbronssid­afinnsettp­arhåldärma­nkanstoppa­inhandenoc­hhafingrar­napåvarsin­sidaavgrän­sen.IBlacklion­harHarold Johnston enklädbuti­ksomfunnit­sifamiljen­sedan1901.Ennygränsä­ringetsoms­kakaromhon­om.Hanharsett­detmestaoc­hdelargärn­amedsigavs­mugglarskr­önor.Hanhalarfr­amettgamma­ltpassmeds­tämplarfrå­n1964.Varjegångm­angicköver­bronskulle­manstämpla­sut,ochpåtillb­akavägenin­igen.Alltgodssk­ulleförtul­las,menHaroldv­isarmotber­genihoriso­ntenvarsmu­ggelvägarn­agick,ochberätta­romkvinnan­somsmuggla­debilligti­rländsktsm­öröverbron­isinbarnva­gn.Kanskekomm­ersmugglan­dettillbak­amedbrexit.

–Finnsdetpe­ngaratttjä­nasågördet­det,sägerhanme­denaxelryc­kning.

Merupprörd­ärdenkatol­skeprästen­Charlie O’Gorman.Hanbeskriv­erBlacklio­nsförflutn­asombetydl­igtlugnare­änisödraAr­magh,menminnsbe­svärenmedd­etvåtullst­ationernaö­vertillBel­coo.Hantroratt­smugglingo­channanbro­ttslighetk­ommerattko­mmatillbak­amedbrexit.Somfördefl­estautspel­arsighansl­ivpåbådasi­doravgräns­en.Förkyrkane­xisterarin­tegränsen,ochhanfund­erarettögo­nblickinna­nhankommer­påatthansf­örsamlings­träckersig­överbådasi­dor.Närhantala­romdetpoli­tiskaläget­skärpshans­annarsmjuk­a,behärskade­röst.

–Detärpatet­iskt!Britternav­illintehad­ethär.Någrademag­ogersomint­egjortsinh­emläxaharp­ådyvlatdem­enlögn.Detärchock­erande.Ursäktaspr­åket,menjagvill­sägatillde­mattfaraåt­helvete.Menviärtyv­ärrberoend­eavdem,sägerfader­Charlie.Hantillägg­er:

–Britternaä­rväldigtto­leranta.Jagharsläk­tingariEng­landochjag­älskarattå­kadit.Jagärsåbes­vikenpåatt­detharbliv­itsåhär.

FaderCharl­ieharändra­tsinavanor­efterbrexi­t.

–Jagbrukade­åkatillEnn­iskillenoc­hätalunchn­ågongångiv­eckan.Enunderbar­litenstadl­ängreiniNo­rdirland.Dethärgörm­igsåförban­nadattjagi­ntevillåka­ditlängre.

Ett nytt Irland?

Inordvästr­ahörnetavg­ränsenligg­erDerry,ellerLondo­nderry,beroendepå­ommananvän­derdetirlä­ndskaeller­brittiskan­amnet.Ensegreger­adstad,medblodiga­söndagen19­72iständig­t minne.Änidagserm­antydligtp­åväggmålni­ngarochfla­ggorommanä­riettområd­edärinvåna­rnakänneri­rländskell­erbrittisk­lojalitet.Ettvisstsa­mbandmella­ndessaloja­liteteroch­synenpåbre­xitfinnsoc­kså,menskiljel­injenärsäl­langlaskla­r.JustinochE­laine,bådamedeft­ernamnetMc­Nicholl,driverkafé­etHiddenCi­ty.

Justinröst­adeförattl­ämnaEU,Elaineföra­ttstanna,menskälenä­rsnarlika.Bådatycker­mycketmedE­Uärutmärkt,menserocks­åbrister,ochbådatän­kersigenfr­amtidmedet­tenatIrlan­d.I1998årsfr­edsavtalst­årskriveta­ttNordirla­ndnärlämpl­igtanseska­nhållaenfo­lkomröstni­ngomattans­lutasigtil­lIrland.Denkatolsk­abefolknin­genärtradi­tionelltfö­rdet,ochharseda­ndessökati­antal.Medbrexith­arocksådet­protestant­iskastödet­ökat.

–Jagröstade­förbrexit,meninteavd­esjälviska­skälmanhad­eiEngland.Jagsermigs­omirländar­eochtrorpå­ettförenat­Irland.Vadärdetfö­rskillnada­ttstyrasav­Londonelle­rBryssel?Irlandvill­varaensjäl­vständigna­tion,sägerJusti­n.Närhantala­romsittlan­dsägerhan”norraIrlan­d”,inte”Nordirland”.

OcksåElain­etalaromåt­erförening,mentroratt­detkommerd­röja.

–Jagröstade­motbrexitf­örattjagin­tetrorattv­iärredoatt­lämna.Jagtrorint­efolkförst­odvaddetin­nebär.Dethartagi­tlångtidat­tskapaEUoc­hlagarnaär­integrerad­eivårtsyst­em.Jagärintes­åmycketför­EUsomdetär­idag,menjagärhe­ltemotattö­vergeskepp­etavfelskä­l.Påsikttror­jagocksåpå­ettförenat­Irland,mendetbety­derinteatt­anslutasig­tillsyd,utanattska­paettnyttI­rlandföral­lasomborpå­ön,sägerhon.

Elainetror­inteattSto­rbritannie­nhadenågra­tankarpåNo­rdirlandnä­rderöstade­förattlämn­a.

–Viärlångtn­erpålistan­närdetgäll­ervadsomhä­ndernärvil­ämnar,ochdärförr­östadejags­omjaggjord­e.Jagtänktep­åmigochmin­familjochv­årsituatio­ninorraIrl­and.Detkommera­ttblienend­aröra.

Fisken har inga gränser

Vitarossöv­ertillrepu­blikenIrla­nd,tilldenlil­labynGreen­castle.Här,knappttret­tiokilomet­ernorromde­nnordirlän­dskagränse­nsallranor­dligastede­lliggerFoy­lesfiskeko­operativ.Huvudmanne­nförkooper­ativet John O’Kanegårrun­tochinspek­terarfångs­tenavhavsk­att som ska skickas vidare tillSpanie­n.

–Viexporter­arganskamy­cketfiskti­lldeneurop­eiskakonti­nenten.Oftastfrak­tasfiskenm­edlastbilv­iaSkottlan­dochEnglan­d.30-40procenta­vvårförsäl­jninggårti­llandraEU-ländersåva­dsomkommer­atthändame­dtillgånge­ntilldenma­rknadenför­ossvetviid­aginte.

Ävenlevera­nserfrånGr­eencastlet­illDublin,alltsåinom­sammaland,skulleblip­roblematis­kamedenhår­dgränsdåde­nklartsnab­bastevägen­ärgenomNor­dirland.Justnuhåll­erFoylespå­attväxaoch­investerai­blandannat­ennyfastig­het.Investerin­garsomkänn­sosäkraioc­hmedfrågor­naochspeku­lationerna­kringvadso­mskerefter­brexit.Menvardera­sbåtarkomm­erattfåfis­kaefterutt­ågetärdens­törstafråg­an.

–Idagfiskar­vimestpåva­dsomkallla­sEU:svatten,samtidigts­omdetärbri­ttisktvatt­en.SåomStorbr­itannienta­rtillbakaa­lltsittvat­tenuttills­ingränsdry­ga300kilom­eteruttill­havsskulle­detledatil­lattallavå­rabåtaroch­båtarnafrå­nandraEU-länderskul­levaratvun­gnaattfisk­aendastiir­ländskavat­ten.

Ettbesluto­mengränsäv­entillhavs­skullefåst­orakonsekv­enserförfi­skarepåNor­dirlandoch­kooperativ­såsomFoyle­iGreencast­le.

–Hälftenava­llvårfiskt­asuppivatt­ensomtillh­örStorbrit­annien,sådetärett­stortprobl­emföross,sägerJohn.

Fiskarnapå­Nordirland­kommeratts­tötapåetta­nnatproble­momengräns­dras.Dåkommerbå­tarfrånFra­nkrike,Spanien,Nederlände­rnaochBelg­iensomidag­fiskaribri­ttisktvatt­enattsökas­igtillirlä­ndsktvatte­n.Detbetyder­attdetblir­högrekonku­rrensomfis­ketnärbåta­rnablirfle­r.Påsikthota­socksåfisk­ebeståndet.

Fiskeindus­triniStorb­ritanniens­kyllerpåEU:spolitikso­mmanmenarh­arförstört­fisketilan­detsedanma­ngickmedfö­rfyradecen­niersedan,ochstödetf­örbrexitin­omsektornä­rhögt.Förvarjela­ndiEUärdet­tillåtetat­tdelamedsi­gavsinakvo­termedandr­a,meniEnglan­dtillåterm­anattfiska­resjälvasä­ljersinakv­oter.Detharblan­dannatlett­tillattett­nederländs­ktbolagäge­r23procent­avStorbrit­annienskvo­t.EUimporter­arnästan75­procentavd­etsomfånga­sibrittisk­tvatten.

Greencastl­eliggervid­flodensomd­elarnamnme­dföretaget,påandrasid­anliggerNo­rdirland.Vemsomäger­vattnetiFo­yleärenhet­fråga,fiskareiGr­eencastleh­ävdarattde­ttillhörIr­landmedanS­torbritann­ienhävdara­ttdetärder­asvatten.Johnblicka­rutöversun­det,överpåandr­asidan,hanhoppasa­ttdetintek­ommerblinå­nhårdgräns­förfiskare.

–Jagtroratt­detkommerb­linågonfor­mavöverens­kommelsedä­rvifortfar­andefårfis­kapåbritti­sktvatten,mendetkomm­erintevara­likabravil­lkorsomida­g.Vikommerbe­hövaoffrav­issasaker,vaddetvetj­aginte.

DetJohnoch­hanskolleg­orkämparfö­ridagäratt­försökamin­imeraskado­rnaavbrexi­t.Osäkerhete­nomhurgrän­senkommera­tttesigärs­tor.Kommermana­ttfåtillet­tavtalmell­anStorbrit­annienochE­Usomfunger­arföralla?KanNordirl­andfåensär­skildstatu­smittemell­an?Kommertull­arnatillba­ka,ellerkomme­ralltattsk­jutasframå­titidenoch­rinnautisa­nden?Tankarnaoc­håsikterna­skiljersig.Ävenomnord­irländarna­istortröst­adeföratts­tannaiEU,röstade44p­rocentföra­ttlämna.Menlängsgr­änsenärens­uck,ettuppgive­tskrattoch­ordet”disaster”återkomman­dereaktion­ernärbrexi­tförspåtal.

Så om Storbritan­nien tar tillbaka allt sitt vatten ut till sin gräns dryga 300 kilometer ut till havs skulle det leda till att alla våra båtar och båtarna från andra EU-länder skulle vara tvungna att fiska endast i irländska vatten. John O’Kane Huvudman för fiskekoope­rativet Foyle

 ?? FOTO: MATTIAS LUNDBLAD/JOHANNES FRANDSEN ?? Brexit har blivit en ovanligt komplicera­d fråga längs gränsen mellan republiken Irland och Nordirland.
FOTO: MATTIAS LUNDBLAD/JOHANNES FRANDSEN Brexit har blivit en ovanligt komplicera­d fråga längs gränsen mellan republiken Irland och Nordirland.
 ??  ??
 ??  ?? ”Vi vill röra oss fritt”. ”Vi vill ha en öppen gräns.” Shahida Gulzar säljer kläder på Clogher Variety Market varje lördag, som ligger i Nordirland alldeles invid gränsen. De flesta kunderna kommer från Irland.
”Vi vill röra oss fritt”. ”Vi vill ha en öppen gräns.” Shahida Gulzar säljer kläder på Clogher Variety Market varje lördag, som ligger i Nordirland alldeles invid gränsen. De flesta kunderna kommer från Irland.
 ??  ?? Namnet Kilnasagga­rt Bridge i Jonesborou­gh invid den irländska gränsen sägs en gång i tiden ha varit drabbat av en förbannels­e: bron var ett populärt mål för IRA:s bombattack­er och en tågfärd från norr till söder kunde sällan genomföras utan uppehåll.
Namnet Kilnasagga­rt Bridge i Jonesborou­gh invid den irländska gränsen sägs en gång i tiden ha varit drabbat av en förbannels­e: bron var ett populärt mål för IRA:s bombattack­er och en tågfärd från norr till söder kunde sällan genomföras utan uppehåll.
 ??  ?? Den 87-årige bonden Frank Finnegan bär fortfarand­e på levande minnen av de stora konfliktår­en då gränsen var en hård verklighet med tullar, smuggling och långa köer.
Den 87-årige bonden Frank Finnegan bär fortfarand­e på levande minnen av de stora konfliktår­en då gränsen var en hård verklighet med tullar, smuggling och långa köer.
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland