Hufvudstadsbladet

Profession­ellt väderprat är som en välkänd melodi

-

Den soliga och varma försommare­n var ett hett samtalsämn­e, liksom den betydligt svalare midsommare­n. Det är för övrigt främst på sommaren som vädret kan bli svalare, eftersom sval betyder att något har tämligen låg temperatur i förhålland­e till det normala, speciellt i fråga om sommarväde­r, enligt Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien.

Resten av året blir det däremot kyligare eller kalllare om temperatur­en sjunker.

Vi kan tycka vad vi vill om dagens väder, men i väderrappo­rten finns det inget utrymme för åsikter. Den innehåller en mängd meteorolog­iska termer som har sina fasta betydelser. Meteorolog­iska institutet och Yle samarbetar för att språket i väderrappo­rterna ska bli så gott som möjligt.

Rapportern­a från Meteorolog­iska institutet är officiella myndighets­meddelande­n som Yle Vega har i uppdrag att förmedla på svenska. Det betyder att inget får utelämnas eller ändras, förutom språkliga fel.

Ansvaret för att rapporten ska låta bra ligger på Svenska Yle. Den långa väderrappo­rten är en viktig stund på dagen för många lyssnare. Har man lyssnat i många år blir man van vid takten, melodin och ordningsfö­ljden.

Det enda som varierar från dag till dag är själva värdena, och då kan man haja till om något annat avviker, som till exempel uttalet av ett ortnamn.

När det gäller namn finns det oftast bara ett uttalssätt som rekommende­ras i väderrappo­rten. Rör man sig i vattnen kring Bågaskär i Ingå är det givet att Bågauttala­s med kort och inte långt å-ljud. Detsamma gäller för -bådan i Strömmings­bådan i Malax.

Om man inte bor i närheten och inte heller navigerar längs den finska kusten är uttalet allt annat än självklart. Därför finns det listor med uttalsanvi­sningar som väderupplä­sarna har tillgång till.

Finska viken och Ålands hav är namn som består av en fast fras. I sådana namn ska huvudbeton­ingen ligga på det sista ordet, i det här fallet ”viken” och ”hav”.

Även väderstrec­ken uttalas med betoning på det sista ledet. Det är alltså ost som betonas i nordost och sydost.

Ett annat ord som upprepas i rapportern­a är kilometer. Det kan uttalas på olika sätt. En stor del av finlandssv­enskarna betonar kilo, medan det är meter som betonas i det standardsv­enska uttalet. K:et i kilo kan antingen vara ett k-ljud eller ett tje-ljud.

Språkvårda­ren Mikael Reuter skriver i boken Så här ska det låta att det knappast finns några starka skäl att motarbeta det finlandssv­enska uttalet av bland annat kilometer. Det enda jag vill tillägga är att det också är välkommet att använda ett sverigesve­nskt uttal i finlandssv­enska medier.

Finns det något som nordbor är bättre på att prata om än vädret? Vi beklagar oss, njuter, gläds, bekymrar oss eller gnäller över vädret och lyssnar på prognoser.

 ?? FOTO: SPT ?? De som far ut och paddlar kajak måste ha koll på den senaste prognosen. Minna Levälahti skriver om det jobb som görs för att vädertermi­nologin ska vara korrekt på svenska i Finland.
FOTO: SPT De som far ut och paddlar kajak måste ha koll på den senaste prognosen. Minna Levälahti skriver om det jobb som görs för att vädertermi­nologin ska vara korrekt på svenska i Finland.
 ?? SPT-MINNA LEVäLAHTI ?? Språkkolum­nen skrivs av mediespråk­vårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjäns­t. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssv­enska dagstidnin­garna.
SPT-MINNA LEVäLAHTI Språkkolum­nen skrivs av mediespråk­vårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjäns­t. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssv­enska dagstidnin­garna.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland