Finlands förlorade miljarder
Finlands ekonomi är helt beroende av export, men kan inte tävla om endast prisnivåer på den globala marknaden utan behöver innovationer. Samtidigt har både företagens och statens investeringar i forskning och utveckling kraschat.
Nokia är fortfarande i en klass för sig när det gäller att satsa på forskning och utveckling (FoU). Enligt en jämförelse som magasinet Tekniikka ja talous har gjort lade Nokia över fyra miljarder euro på FoU år 2017. Det är över tio gånger mer än tvåan OP-gruppen som använde 376 miljoner euro.
Nokias storlek förklarar också Finlands djupdykning när det gäller FoU-investeringar efter finanskrisen, enligt Jyrki Ali-Yrkkö, ekonomiedoktor vid Näringslivets forskningsinstitut Etla.
– Under Nokias goda år stod de för en tredjedel av alla FoU-investeringar i Finland och hälften av den privata sektorns investeringar, säger Ali-Yrkkö som har undersökt Nokias betydelse för forskning och utveckling i Finland.
Om man inte räknar med Nokia så ligger företagens FoU-investeringar på ungefär samma nivå som 2012, och på lite högre nivå än 2008, enligt Ali-Yrkkö. Jämförelsen grundar sig på de senaste siffrorna som är från 2016.
– Investeringarna har ökat i till exempel programmeringsbranschen och minskat i metall- och maskinindustrin.
Trots att Nokias mobiltillverkning lades ner står företaget fortfarande för 15 procent av alla FoU-investeringar i Finland och 23 procent om man bara räknar företagen.
– Vi har dåliga erfarenheter av en ekonomi som är beroende av Nokia. Det behövs flera aktörer på marknaden, flera innovationer och flera intressanta produkter. Finland klarar sig inte om konkurrensen endast handlar om priser.
Nedskärningar för miljoner i FoU
Regeringens mål är att en summa som motsvarar fyra procent av Finlands bruttonationalprodukt (bnp) ska gå till forskning och utveckling, men den summan har dalat till under tre procent. Samtidigt som Nokias fall drog mattan under FoU-investeringarna på företagssidan har regeringen fortsatt skära ner.
– Den ekonomiska tillväxten på lång sikt har inte uppstått genom att göra längre arbetsdagar, utan genom innovationer och ökad produktivitet, säger Hannu Kemppainen, direktör på Business Finland.
Tekes, som tidigare ansvarade för statens FoU-stöd till företag, slogs i år ihop med Finpro och bildade Business Finland. I den här artikeln används för enkelhetens skull främst Tekes, trots att det i dag är en del av Business Finland.
Kemppainen säger att Tekes har bra koll på hur de använder skattepengar. Under 2000-talet har det gjorts närmare 100 utredningar om Tekes stöd, mer än i något annat land.
– För varje euro som vi lägger ut investerar i sin tur företaget en euro och kan förvänta sig att omsättningen ökar med 20 till 30 euro.
Regeringens nedskärningar i Tekes budget har i sin tur haft en motsvarande effekt, men åt det negativa hållet. FoU-stödet till företagen har återhämtat sig lite, bland annat tack vare regeringens spetsprojekt, men enligt Kemppainen ser Tekes årliga finansiering ändå ut att minska med nästan 100 miljoner 2019-2022.
– Det betyder ungefär 2,4 miljarder euro mindre omsättning för finska företag och 250 färre patent om året, säger Kemppainen.
De senaste årens nedskärningar i Tekes budget har varit ännu större, vilket kan ha slagit hårt mot Finlands ekonomi.
– Nedskärningarna drabbade främst långsiktiga forskningsprojekt vars resultat är svåra att uppskatta i pengar. Vi uppskattar att våra samarbetsföretag förlorade kring 2,6 miljarder i omsättning, medan ekonomer säger att effekten har varit ännu större med tanke på Finlands konkurrenskraft.
När Sipiläs regering skar i FoUstöden var målet att det inte skulle drabba små och medelstora företag, så stödet minskade främst bland stora företag, universiteten och statens forskningscentraler. Nedskärningarna drabbade ändå indirekt mindre företag som fungerar som underleverantörer för de stora företagen.
– För kring tio år sedan var Fin-
land klar etta bland medlemsländerna i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling när det gällde samarbetet mellan staten, universiteten och företagen, men nu ligger vi långt efter. Om de forskare som är specialiserade på innovationer söker sig till nya jobb så kommer det att ta väldigt lång tid att bygga upp den kunskapen igen.
”Påståendena om IBM felaktiga”
I början av juni publicerade Helsingin Sanomat en artikel om hur Tekes skyfflat över miljoner i stöd till den internationella teknologijätten IBM för ett projekt kring artificiell intelligens som inte riktigt ledde någon vart.
Enligt Kemppainen är ändå flera av artikelns huvudpåståenden felaktiga och Tekes kommer till exempel inte att bli tvunget att betala hundratals miljoner i skadestånd. Tror du att politikerna kommer att vara villiga att öka Tekes finansiering efter uppståndelsen kring IBM? – När vi lyckats reda ut inför politikerna hur det egentligen står till så tror jag att de kommer att lita på att vi gör goda beslut med skattebetalarnas pengar, säger Kemppainen.
Enligt Tekes utredning har 639 000 euro beviljats i stöd till IBM Finland och 2017 hade endast 7 386 euro betalats ut till företaget.
Arbets- och näringsminister Mika Lintilä (C) säger att han kommer att arbeta för fler investeringar i FoU.
– År 2017 ändrade vi riktning och statens investeringar i forskning och utveckling ökar igen. Vid nästa budgetförhandling kommer jag att framföra ökad finansiering för FoU, och vad som händer efter det är upp till nästa regering, säger Lintilä.
Enligt Lintilä är det en grov förenkling att säga att ett mindre stöd till Tekes leder till mindre omsättning för finländska företag, eftersom företagen ändå kan välja att investera sina pengar.
– Det är ett stort problem att företagen själva inte investerar i FoU och jag önskar att också den privata sektorn skulle satsa mera.
Lintilä säger att överenskommelsen mellan Tekes och IBM inte kommer att påverka framtida finansiering.
– Rapporteringen gav en felaktig bild av avsiktsförklaringen och man måste kunna skilja mellan en sådan och ett riktigt kontrakt. Det är vanligt i internationella sammanhang att göra avsiktsförklaringar som en plan för framtida samarbete. Tekes delade ut 150 miljoner euro för artificiell intelligens åren 2016–2017 och av det har endast dryga 600 000 gått till IBM.
❞ Den ekonomiska tillväxten på lång sikt har inte uppstått genom att göra längre arbetsdagar, utan genom innovationer och ökad produktivitet. Hannu Kemppainen Direktör på Business Finland