Ett PR-krig tog över inledningen av Natomötet
Den amerikanska senaten var förberedd på att Trump skulle anlända till Nato-toppmötet med massiv kritik i bagaget. Senaten antog därför en motion som uttrycker fullt stöd för de Nato-allierade i Europa. Att det pågår ett PR-krig syntes tydligt på sociala
På måndag träffas USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin i Helsingfors. Men Trumps Europaturné har redan inletts med ett Nato-toppmöte i Bryssel.
Redan innan Air Force One landade i Bryssel på tisdag kväll hade Trump skickat ut fler tweets med kritik mot det att de europeiska Nato-länderna ”tycker att vi glatt ska försvara dem i Nato och villigt betala för det”.
Trump fortsatte under en frukost med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, och den här gången riktade han udden mot Tyskland och drog uppenbarligen in gasledningen Nordstream 2.
– Jag tycker det är mycket sorgligt när Tyskland gör massiva olje- och gasaffärer med Ryssland. Vi ska föreställas vara ett skydd mot Ryssland och så går Tyskland och betalar miljarder dollar till Ryssland. Jag anser att det är olämpligt, sade Trump enligt nyhetsbyråer, och lät förstå att Tyskland är Rysslands energipolitiska ”gisslan”.
Nordstream 2 har redan tidigare varit föremål för debatt i Europa och har lyfts fram som exempel på så kallad geoekonomisk inverkan från Ryssland.
Europa har varit på sin vakt för att inte gasledningen ska dela EU-länderna. Med sitt uttalande drog Trump dessutom gasledningen rakt över Nato-bordet.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel anlände till toppmötet och sade att Tyskland, liksom de andra redan på toppmötet i Wales 2014, förbundit sig att öka försvarsanslagen fram till 2024.
– På grund av vissa omständigheter vill jag säga en sak: Jag upplevde själv den sovjetiska kontrollen av en del av vårt land. Vi är glada att vi i dagens läge är fria och självständiga.
Merkel växte upp i DDR, forna Östtyskland.
Senaten visade stöd för alliansen
De amerikanska signalerna har redan tidigare varit indelade i två olika fåror: Den ena har varit Trumps vassa kritik, och den andra har varit försvarsadministrationens gjutande av olja på vågorna.
Stämningen under Nato-mötet i Bryssel är inget undantag.
Den amerikanska senaten trädde nämligen in med en motion som ska styrka att USA håller fast vid Nato, sina allierade och vid säkerhetsgarantin i artikel 5. Motionen godkändes med rösterna 97-2.
Debatt om pengarna
På agendan under mötet finns flera viktiga frågor, som att förnya och effektivera alliansen och möjligheterna att snabbt mobilisera sina resurser. Samarbetet med EU ska också stärkas. Finansieringen diskuteras också.
Trump har lyft frågan om pengarna till den största frågan, vilket andra befarar överskuggar övriga ärenden. Trumps retorik uppmålar ett scenario där USA:s skattebetalare betalar för mycket till Nato och Europa står i skuld, men han drar kurvorna raka: Det är inte fråga om problem med avgifterna till själva Natoadministrationen. Natos tillgångar består däremot i huvudsak av ländernas egna försvarsresurser, som i princip ska vara försvarsanslag på två procent av bnp. Nato kom redan 2014 överens om att man ligger allt för långt ifrån det, och att de europeiska länderna måste jämna ut sin andel jämfört med USA, med år 2024 som mål.
Under tiden är informationskampen i full gång på sociala medier. Vissa svar på tal handlar om andelen som USA egentligen lägger på Europa. International Institute of Strategic Studies twittrar till exempel statistik över hur 95 procent av USA:s försvarsutgifter går till USA:s egna säkerhetsbehov och 5 procent till europeiska.
Nato publicerade också i rask takt material om utvecklingen hos medlemsländerna. Medianen är 1,36 procent av bnp, men i den första grafen betonas att spenderandet ökat de senaste åren räknat i euro. Den årliga ökningen 2018 ligger på fyra procent.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har betonat att allt fler länder lägger mer pengar på försvar, och att åtta länder kommer att nå två procent av bnp under 2018.