Många båtar på grund i sommar
Det vanligaste misstaget som båtförare gör är att inte ta tillräckligt väl hand om sin båt, säger Markku Tamminen på Helsingfors sjöräddningsförening. I sommar har sjöräddarna haft bråda dagar då ovanligt många båtar kört på grund.
Havsvågorna slår fridfullt in mot stranden och vädret är perfekt för att ge sig ut till havs. Då olyckan är framme kan dock det vackra havet förvandlas till ett hot, och då är det viktigt att det finns hjälp att få.
Vi befinner oss på Helsingfors sjöräddningsförenings sjöräddningsstation i Jollas och ska stiga ombord på föreningens båt Rautauoma. Markku Tamminen förevisar båtens utrustning och sjöräddarnas uppgifter. Han har varit aktiv i föreningen i tio års tid och tillbringat 500 dagar på sjön under dessa år.
I sommar har de frivilliga sjöräddarna haft mycket att göra. Maj var på grund av det goda vädret ovanligt livlig i år, berättar Tamminen, och fler båtar än vanligt har kört på grund.
Helsingfors sjöräddningsförening är en frivilligorganisation som bistår Gränsbevakningsväsendet i att undsätta människor i sjönöd. Föreningen är medlem i Sjöräddningssällskapet, den nationella centralorganisationen för frivilliga sjöräddare.
Föreningen får ungefär 100 till 120 uppdrag årligen, berättar Tamminen. Verksamhetsområdet sträcker sig från Porkala till Emsalö. Uppgifterna är oftast inte brådskande, men sjöräddarna måste vara redo att rycka ut så fort som möjligt.
– Då vi är i hamn är vi redo att rycka ut inom en kvart, och i medeltal är vi klara att åka på sex minuter, säger Tamminen.
Då de patrullerar ute på havet är de alltid redo att ta sig an uppdrag direkt.
”Viktigt att vi inte behöver räddas”
Förutom Rautauoma har föreningen även en liten, öppen båt, Mikrolog III. Ungefär två tredjedelar av deras uppdrag sköts med den lilla båten och en tredjedel med den stora, enligt Tamminen.
Allt är noggrant organiserat. Tamminen förevisar en omfattande lista över saker som måste kontrolleras, och går igenom båtens imponerande utrustning.
– Vi checkar båten grundligt varje gång innan vi rycker ut. Det är viktigt att det inte är vi som behöver räddas, säger Tamminen.
Vi lägger ut från bryggan och åker ut mot havet. Båten drivs av två jetmotorer, vilket möjliggör att den kan röra sig i vilken riktning som helst. Detta är en viktig egenskap i trånga passager, till exempel i hamnar, berättar Tamminen.
Det krävs ingen särskild bakgrund för att bli en frivillig sjöräddare. Tamminen förklarar att om man är tillräckligt aktivt involverad i föreningens verksamhet kan man bli befälhavare för den lilla båten på fem års tid.
Tamminen tycker att sjöräddning är en rolig och mångsidig hobby.
– Det går att hålla på med allt från teknik och maskineri till att skriva i föreningens tidning.
Det roligaste uppdraget som Tamminen har fått vara med om var att fånga en gummibåt utanför Villinge. Föraren var redan i säkerhet.
– Det är kul att jobba tillsammans i grupp. Det finns något att göra året runt, även då havet är igenfruset och vi inte rycker ut. Då tar vi hand om utrustningen och övar oss inför våra uppdrag.
Sjöräddarna har mest arbete under helger. I Helsingfors och Esbo finns ett stort behov av frivilliga sjöräddare. Under högsäsongen, då det dyker upp flera uppdrag samtidigt, räcker inte gränsbevakningens resurser för att sköta dem alla, enligt Tamminen.
Det vanligaste misstaget
Han berättar att den vanligaste typen av uppdrag som sjöräddarna får är att bogsera båtar som inte rör på sig på grund av ett tekniskt fel.
Enligt Tamminen är det vanligaste felet folk gör, i samband med sjöfarandet, att de inte tar tillräckligt väl hand om sin båt.
– Till exempel att man underlåter att ha basservicen i skick, eller att inte ha reservdelar med sig då man ger sig ut.
En typisk drunkningsolycka är att någon faller i vattnet utan att ha
Vi checkar båten grundligt varje gång innan vi rycker ut. Det är viktigt att det inte är vi som behöver räddas.
Markku Tamminen
på sig räddningsväst, förklarar han.
Enligt Tamminen visar dock de som rör sig på havet kring Helsingfors vanligtvis prov på gott sjömanskap.
– Situationen är i allmänhet bra. Man tar hänsyn till varandra, och de flesta besiktar sin båt.
Han förklarar att de flesta av sjöräddarnas uppdrag uppstår på grund av små slarvfel.
Tamminen uppmanar till att läsa gränsbevakningens anvisningar över saker att kontrollera då man beger sig ut på sjön.
Han påminner även om att korken på flaskan får öppnas först när den slutgiltiga destinationen är nådd.
Tamminen påpekar att man i sjönöd ska ringa till sjöräddningens alarmnummer 0294 1000, och inte till det allmänna nödnumret 112. VHF-kanal 16 / VHF-DSC 70 går också att använda. Om nöden inte är akut går det att ringa till föreningens Trossi-tjänst på 0800 30 22 30.