Hyllade Amanpour är van vid hetluften
För första gången leds USA av en person som inte har något som helst förtroende för den världsordning som USA byggt upp efter andra världskriget. Det säger en av USA:s mest hyllade journalister, CNN veteranen Christiane Amanpour, i intervju med HBL.
Solen gassar skoningslöst över pressområdet vid Allas Sea Pool då journalisterna från CNN samlas ute på terrassen för att spana efter Donald Trumps bilkortege. Inte ens den lätta havsbrisen kan ge en effektiv respit från strålarna, och det är knappast någon som är avundsjuk på de amerikanska medieproffsens minutiöst formella kontorsklädsel med pressade byxor och långärmat.
Men Christiane Amanpour, med över 30 års erfarenhet som utrikesreporter för de amerikanska mediejättarna CNN och ABC News, är van vid att befinna sig i hetluften:
– ”Hot spot?” Ett krig är vad jag skulle kalla för en ”hot spot”, är hennes skämtsamma reaktion på ordvalet som Yles journalist använder för att beskriva Helsingfors då staden i dag den 16 juli står värd för toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin.
Ändå unik situation
Amanpour är en av USA:s mest kända och hyllade journalister, med fokus på utrikesrapportering. Hon är känd bland annat för sina reportage från inbördeskrigets Bosnien och folkmordets Rwanda. Inte konstigt då att ett på förhand planerat, omsorgsfullt förberett politiskt möte i en av världens tryggaste och mest välfungerande huvudstäder känns mindre eldfängt i jämförelse.
Ändå säger Amanpour, som arbetat som amerikansk journalist under fyra olika presidenter, att det finns aspekter av det världspolitiska läget i dag som är unikt oroande:
– För första gången leds USA av en person som inte har något som helst personligt förtroende eller engagemang för hela den världsordning som USA byggt upp i väst efter andra världskriget, förklarar Amanpour efter att vi sökt skydd i Allas skuggiga kafeteria för en snabb intervju.
– Både då det handlar om det militära samarbetet genom Nato eller om det politiska eller ekonomiska samarbetet på internationell nivå, så har USA investerat stora ansträngningar i att ända sedan andra världskrigets slut bygga upp en världsordning som gynnar dem och deras allierade. Den ordningen hotas nu inifrån.
Putin har spelat det här spelet längre än Trump, han är mer slipad. För honom är det ju en seger redan att Trump alls går med på att träffa honom som en jämlike under pompa och ståt, samtidigt som Ryssland ännu står under sanktioner från resten av väst.
Gör politik som en affärsman
Enligt Amanpour handlar Trumps aversion mot västligt samarbete, som han bland annat visat prov på genom sina utspel mot Tysklands Angela Merkel eller Kanadas Justin Trudeau, om mer än bara personliga aversioner.
– Själva idén om multilateralism, att stora allianser fattar gemensamma beslut tillsammans, går emot hela Trumps grundfilosofi. Trumps är en affärsman: han tror på bilateralism, på överenskommelser mellan två parter. Och därför kan det västerländska samfundet nu inte vara säkra på vems talan Trump förde då han träffade Putin. Representerade han en enad front med resten av västländerna eller inte?
Amanpour tror att Trump försökte tackla Vladimir Putin på samma sätt som han träffade Nordkoreas Kim Jong-un: man sätter sig ner vid bordet på tu man hand och försöker prata sig fram till ett avtal.
– Han tror att han kan använda samma taktik, samma slags kroppsspråk, som när han gör affärer. Och det kan hända att det lyckas, vi får se, men det finns många människor som tvivlar på saken. Putin har spelat det här spelet längre än Trump, han är mer slipad. För honom är det ju en seger redan att Trump alls går med på att träffa honom som en jämlike under pompa och ståt, samtidigt som Ryssland ännu står under sanktioner från resten av väst.
USA:s moraliska roll ”självklar”
För Amanpour är det ”självklart” att USA fortfarande har en viktig roll att spela som moralisk och praktisk förebild för resten av världen. Detta trots att landets rykte lidit allvarliga skador av Trump-administrationens familjesepareringspolitik och rättegångar för minderåriga asylsökande.
– Senast under Irakkriget såg vi hur USA:s image ruckades allvarligt på under en lång tid framåt. Det krävdes ett massivt jobb av Obama för att presentera en ny bild under hans första presidentperiod. Men om man ser på USA:s historia har landet gått igenom många såna här svängningar.