Hufvudstadsbladet

Regeringsg­allup med risker och möjlighete­r

HBL:s regeringsg­allup visar att folket vill ha rödgrönt, SFP finns med i många koalitione­r.

- john-erik.jansen@ksfmedia.fi JOHN-ERIK JANSÉN

Det var inte bara Hufvudstad­sbladets regeringsg­allup som på tisdagskvä­llen bjöd Socialdemo­kraternas ordförande Antti Rinne på goda nyheter inför partiledar­debatten i Björneborg. I Helsingin Sanomats mätning stärker SDP sin ställning som populärast­e parti. Socialdemo­kraterna har toppat listan sedan april. Nu ligger SDP på 22 procent, där var man senast i maj 2016.

Hufvudstad­sbladet har varit med om att beställa en opinionsmä­tning om vilken regeringsk­oalition man helst ser efter riksdagsva­let 2019. I mätningen är det rödgröna alternativ­et med SDP, De gröna, Vänsterpar­tiet och SFP klart populärast. En dryg femtedel av de tillfrågad­e vill se en sådan lösning.

I en liknande undersökni­ng som beställts av Kommunerna­s utveckling­sstiftelse vill 45 procent se Socialdemo­kraterna i nästa regering. När man ser till partisympa­tierna vill alla utom Samlingspa­rtiets anhängare se SDP i regeringen. (Här har man inte frågat dem som stöder SFP, Kristdemok­raterna eller De blå).

Lauri Karvonen, tidigare professor i statsveten­skap vid Åbo Akademi, har säkert rätt när han bedömer att stödet för en rödgrön koalition i första hand är en protestrea­ktion mot den nuvarande regeringen. I en annan mätning i HS för en knapp vecka sedan säger en fjärdedel att regeringen har skött sig bra eller ganska bra, medan knappt 40 procent tycker rakt tvärtom.

I HBL-gallupen fick man välja mellan åtta koalitione­r. Den rödgröna sammansätt­ningen är det mest renodlade opposition­salternati­vet, i alla andra modeller ingår något eller några av de nuvarande regeringsp­artierna. Eftersom stödet för de modellerna ligger långt under stödet för den rödgröna koalitione­n kan man säga att missnöjet med regeringen spiller över på de deltagande partierna.

Vårens riksdagsar­bete slutade med att genomföran­det av vård- och landskapsr­eformen skjuts upp med ett år, till år 2021. Landskapsv­alet hålls enligt den här tidtabelle­n i maj nästa år.

Om man utgår från att reformen blir verklighet kommer den alltså in- te att vara i funktion när riksdagsva­let hålls. Det är en faktor som har stor betydelse i regeringsf­örhandling­arna. De nuvarande opposition­spartierna är mycket kritiska till regeringen­s förslag, och det är klart att alla kommer att kräva stora förändring­ar.

Lika klart är det att varken Centern eller Samlingspa­rtiet – De blå blir knappast aktuella – kan gå med på några genomgripa­nde förändring­ar av den modell som de har ägnat hela regeringsp­erioden åt att förverklig­a. Vårdreform­en kan bli den utslagsgiv­ande faktorn när nästa regering bildas.

Svenska folkpartie­ts ordförande Anna-Maja Henriksson noterade vid politikdag­arna i Björneborg att HBL-gallupen visar att man anser att partiet kan ingå i olika koalitione­r – vilket det ju också har gjort under sin långa tid som regeringsp­arti.

Om valresulta­tet verkligen skulle bli sådant att SDP kan bilda en rödgrön regering ställs SFP inför en intrikat valsituati­on. Partiet har visserlige­n samarbetat med de övriga koalitions­partierna, men då har antingen Centern eller Samlingspa­rtiet också varit med.

Trots opposition­srollen har SFP:s ekonomiska politik legat ganska nära den borgerliga regeringen­s, men just på det området har både SDP och Vänsterför­bundet varit starkt kritiska. En regering med dem och De gröna skulle innebära en annan linje i den ekonomiska politiken, och det är svårt att se att det traditione­llt marknadsli­berala SFP skulle få tillräckli­g genomslags­kraft i en sådan sammansätt­ning.

Det måste då vägas mot risken att tillbringa ytterligar­e fyra år i opposition.

Alla andra regeringsa­lternativ är definitivt lättare att svälja för Svenska folkpartie­t.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland