Hufvudstadsbladet

Hon hittade sina försvunna rötter

DNA-testning ledde amerikafin­landssvens­ken AnnaRiikka Nyman Lindholm till den försvunna pusselbite­n i hennes släkthisto­ria. – Att komma till Finland kändes som att komma hem, säger hon.

- SARA SUNDMAN sara.sundman@ksfmedia.fi

Det öser ner på Sandvikens begravning­splats i Helsingfor­s, men AnnaRiikka Nyman Lindholm låter inte en liten petitess som hällregn stå i vägen. Tillsamman­s springer vi till Nyman Lindholms farfars fasters, Wilhelmina Bernhardin­a Lindholms, grav.

Nyman Lindholm sprudlar av entusiasm, för äntligen har hon möjlighet att söka upp den del av sin släkt hon varit helt omedveten om största delen av sitt liv.

– Att komma till Finland kändes i mångt och mycket som att komma hem. Att träffa släktingar var en verklig skatt. Jag kan tänka mig att det är som att hitta din familj när du blivit adopterad, säger Nyman Lindholm.

Nyman Lindholms farfar var en av de kring 70 000 finlandssv­enskar som flyttade till Nordamerik­a under den så kallade Amerikafeb­ern mellan början av 1870-talet och slutet av 1920-talet. Han flyttade till Nordamerik­a 1910 och slog sig ner i Astoria i Oregon, också kallat ”Helsinki of the West”, på grund av det stora antalet finländare i staden.

När Nyman Lindholms farfar emigrerade ville han tidigt få amerikansk­t medborgars­kap, vilket han fick under andra världskrig­et.

– Det handlade inte om någon slags nationalis­tisk vurm, jag tror det mer handlade om att vilja skydda sig själv, eftersom det fanns en del negativa attityder mot Finland på grund av kriget.

Nyman Lindholm har sedan barndomen varit intressera­d av historia, och var redan i tidig ålder nyfiken på sina finländska rötter. Hennes farfar talade både finska och svenska, men liksom många immigrante­r i hans generation avfärdade farfadern ofta Nyman Lindholms frågor om Finland med att konstatera att ”vi är amerikaner nu”.

Samlar finlandssv­enska emigranter

Nyman Lindholms intresse för historia ebbade emellertid inte ut – tvärtom. I början av 2000-talet började hon jobba för Swedish Finn Historical Society, SFHS, USA:s största förening för finlandssv­enska emigranter. Hon är redaktions­sekreterar­e för föreningen­s tidning, The Quarterly.

– Det finns många människor som vet att de är finskättli­ngar,

men inte känner till att de uttrycklig­en är finlandssv­enskar. Föreningen kan hjälpa med att identifier­a ättlingar till finlandssv­enska emigranter och överlag urskilja den finlandssv­enska dimensione­n i USA, berättar Nyman Lindholm.

Föreningen­s mål är att ge infor- mation och nå ut till Amerikafin­landssvens­kar runtom landet.

– Mycket av vår verksamhet fokuserar på släktforsk­ning, men personlige­n tycker jag att vi kunde satsa mer på utbildning och på att sprida informatio­n.

Hon tror också det finns mycket USA kunde lära sig av Finland och dess välfärdssy­stem. Men samtidigt påpekar hon att SFHS inte är en politisk organisati­on och måste vara mån om att välkomna alla.

– Föreningen­s mission är att informera och utbilda, inte att yrka på en viss agenda. Om du kan din historia kan du uppskatta den och vara mer objektiv till din egen position i dagens samhälle.

DNA blev nyckeln

För Nyman Lindholm blev SFHS också ingången till hennes egen släkt i Finland. Under de senaste femton åren har hon fått en rätt bra helhetsbil­d av släkten, men ett stort mysterium återstod: Nyman Lindholms farfarsfar.

Det lilla Nyman Lindholm visste om honom hade hon hört av farfar: han var en brandman som dog innan farfar föddes. När Nyman Lindholm försökte ta reda på mer gick hon in i en återvändsg­ränd: eftersom hans föräldrar inte var gifta fanns det inga dokument på en far i officiella register.

Där hade jakten sannolikt också slutat, om inte Nyman Lindholm fått hjälp av ny teknologi. Hon gjorde ett DNA-test tillsamman­s med sin dotter och kusinson, med hjälp av vilken hon kunde klura ut släktband. Då hittade hon också en släkting i Finland som hjälpte henne komma sin farfars far på spåren.

Det visade sig att han, August Reinhold, inte alls hade dött före hans son blev född. Tvärtom, han gifte sig med en annan dam två månader efter att deras son föddes, och tre månader efter Nyman Lindholms farfars födsel.

– Frågan är om han visste om att han hade en son till? Det vet jag inte, och det kommer vi sannolikt aldrig att få veta.

Föreningen­s mission är att informera och utbilda, inte att yrka på en viss agenda. Om du kan din historia kan du uppskatta den och vara mer objektiv om din egen position i dagens samhälle.

 ??  ??
 ?? FOTO:
NIKLAS TALLQVIST ?? Jakten efter sin släkt fick AnnaRiikka Nyman Lindholm, ursprungli­gen Rikki Nyman, att upptäcka släktnamne­t Nyman Lindholm. Efter Finlandsbe­söket har hon beslutat att ändra sitt namn.
FOTO: NIKLAS TALLQVIST Jakten efter sin släkt fick AnnaRiikka Nyman Lindholm, ursprungli­gen Rikki Nyman, att upptäcka släktnamne­t Nyman Lindholm. Efter Finlandsbe­söket har hon beslutat att ändra sitt namn.
 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST ?? På Sandvikens begravning­splats trotsade Anna-Riikka Nyman Lindholm regnet för att hitta till sin farfarsfar­s systers, Wilhelmina Bernhardin­a Nyman Lindholms, grav.
FOTO: NIKLAS TALLQVIST På Sandvikens begravning­splats trotsade Anna-Riikka Nyman Lindholm regnet för att hitta till sin farfarsfar­s systers, Wilhelmina Bernhardin­a Nyman Lindholms, grav.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland