Rötmånaden är redan här
Värmeböljor kommer sannolikt att bli allt vanligare på grund av klimatförändringen
Traditionellt sägs det att rötmånaden pågår från slutet av juli till slutet av augusti. Tidsperioden, som förknippas med skämd mat och infekterade sår, följer dock inte några traditioner, utan kommer då vädret är varmt och luftfuktigheten är hög.
I år har det varma och fuktiga vädret redan kommit, och lär ännu fortsätta.
HBL har talat med experter från Meteorologiska institutet om röt- månaden och värmeböljor. Även om rötmånaden inte egentligen är regelbunden, så är juli statistiskt sett den varmaste månaden och luftfuktigheten som högst i augusti. Somrar som denna är ännu inte normen, men klimatförändringen kommer att leda till större sannolikhet för att värmeböljor uppstår.
Finländarnas trygghetskänsla har minskat under flera års tid trots att Finland enligt många mätare är världens tryggaste land. Okunskap om känslolivets betydelse för individens välbefinnande och en alltför snäv definition av familjegemenskapen bidrar till irrationella känslor av otrygghet.
Psykoterapeuten och författaren Maaret Kallio pekar på ett flertal problem som kan bidra till att man upplever att samhället är otryggt trots att statistiken visar att bland annat våldsbrotten minskat.
Det handlar till exempel om att vi fostras till att tänka att ensam är stark, om att vi inte förstår vilken betydelse känslor har för vårt förhållande till omvärlden och om att familjebegreppet är för begränsat, säger Kallio.
Kallio deltog i går i en debatt som Inrikesministeriet arrangerade på Finlandsarenan i Björneborg där man diskuterade frågan om varför otryggheten ökar trotts att samhället blivit tryggare.
Debatten utgick från Inrikesministeriets utredning om landets interna säkerhet som blev färdig våren 2016.
– Känslor av otrygghet är i princip naturliga. Hjärnan förhåller sig alltid till en början skeptiskt till saker och ting. De har hjälpt människan att överleva, säger Kallio.
Men det finns en gräns där en normal otrygghetskänsla blir överdriven. Den känslan späs lätt på av negativa nyheter och missvisande information.
– Därför skulle det vara viktigt
Christoffer Ingo.
FOTO: LEHTIKUVA/EMMA BUSS Jag är orolig för de unga som ska slussas mellan praktikplatser och hemuppgifter. De är alltför sällan i skolan, då det inte finns samma resurser att undervisa som förr. Christoffer Ingo Det är i familjen vi får vår grundläggande trygghet. Den har vi med oss hela livet och den är svår att ändra på senare. Maaret Kallio Psykoterapeut
att man till exempel i nyheterna berättar mer om positiva saker, om människor som gör goda saker, och att man förhåller sig kritisk till de källor man skaffar sin information ifrån, säger Kallio.
Hon säger att man måste komma ihåg att människan i grunden alltid är god och att människor som begår onda handlingar gör det för att allt inte står rätt till i deras tillvaro. Den egna oron kan bero på att man inte känner till hur saker och ting förhåller sig i samhället.
Den enskilt största faktorn som bidrar till känslor av otrygghet är ensamheten, säger Kallio.
– Det behöver inte handla om en konkret ensamhet, där man sitter i sin lägenhet utan vänner eller familj. Även i sällskap kan man känna sig ensam, säger Kallio.
– Det är i familjen vi får vår grundläggande trygghet. Den har vi med oss hela livet och den är svår att ändra på senare.
Kallio säger att man i en familjegemenskap måste kunna tala om hur man mår, och känslor måste tas på allvar.
Hon säger att familjen som enhet i Finland är alldeles för liten och borde inkludera även mor- och farföräldrar och andra släktingar. Det skulle ge större utrymme för barn att lära sig hantera känslor eftersom familjen för ett växande barn utgör ett slags modell för världen.
– Att vi finländare fostras till att tänka att ensam är stark och att det är fjantigt att tala om känslor är ett stort problem. Man måste få visa sig sårbar och man måste få stöd i sin sårbarhet, säger Kallio.
Hon säger att irrationella känslor av otrygghet kan bemötas genom att man till exempel aktivt tänker över vad känslan beror på och om känslorna verkligen kan stämma. Man måste även aktivt rikta sin uppmärksamhet på omständigheter i tillvaron och omgivningen som är positiva – på vänner och familj. Men framför allt måste man känna.
– Vi tenderar att rationalisera saker och ting. Men otrygghetskänslan är just en känsla. Känslor kan påverkas med rationella tankar men de förändras inte så enkelt genom rationella tankar. De ändras genom känslomässiga upplevelser, säger Kallio.
Därför är det viktigt att man i sina nära relationer får känna.
Kallio säger att det också gäller att fundera över vilka signaler man ger om sig själv som trygg eller otrygg individ. Den som bemöter andra med ett förhållningssätt som inger trygghet kan räkna med att få samma bemötande tillbaka, säger Kallio.