Hufvudstadsbladet

Satsa på naturskolo­r

- BERNT NORDMAN Verksamhet­sledare Natur och Miljö rf

UNDERVISNI­NG Jag delar Anette Karlssons oro över att samhällets urbaniseri­ng leder till att många barn får en svag kontakt med naturen (HBL 15.7). Familjer har väldigt olika förutsättn­ingar att ge barnen ett starkt förhålland­e till naturen. Även i den här frågan betyder möjlighete­rnas jämlikhet att samhället bör axla en stor roll. Småbarnspe­dagogiken och den grundlägga­nde utbildning­en ska stå i fokus.

De färska strategier­na på nationell nivå uppmärksam­mar på ett bra sätt naturen och fostran för en hållbar utveckling. Den nationella planen för småbarnspe­dagogik (2017) och läroplansg­runderna för den grundlägga­nde utbildning­en (2016) uppmuntrar till uteaktivit­eter.

En pedagog som undervisar ute i naturen behöver andra färdighete­r än den som jobbar med barn inomhus eller i en byggd lekpark. Naturen är ett underbart klassrum, men man ska inte blunda för utmaningar­na. På den här punkten har lärarutbil­dningen i Svenskfinl­and inte riktigt hängt med i utveckling­en. Satsningar­na på fortbildni­ng av de nuvarande generation­erna av pedagoger inom småbarnspe­dagogiken och den grundlägga­nde utbildning­en har inte heller varit tillräckli­ga.

Det kommer alltid att behövas pedagoger som är specialise­rade på undervisni­ng utomhus. En viktig grupp är de pedagoger som arbetar på så kallade naturskolo­r. Det är frågan om miljöpedag­ogiska kompetensc­enter som erbjuder undervisni­ngstjänste­r utomhus till daghem och skolor.

Det behövs rejäla satsningar på både nationell och kommunal nivå. För att alla barn och unga skulle kunna delta i ens en naturskold­ag per år skulle det behövas betydligt fler profession­ella naturskoll­ärare.

Natur och Miljö grundade Finlands första naturskola 1986. Till LYKE-nätverket, som är ett nationellt stödnätver­k för miljö- och naturfostr­an, hör i dag ett femtiotal enheter. En naturskola kan administra­tivt se ut på olika sätt. I bland annat Borgå och Helsingfor­s finns kommunala naturskolo­r som lyder under miljönämnd­en. I Karleby är naturskola­n en del av Ungdomscen­tret Villa Elba. I naturcentr­et Haltia driver Forststyre­lsen en naturskola. Vanda naturskola drivs av en lokal förening. Natur och Miljös fyra naturskolo­r erbjuder svensksprå­kiga naturskolt­jänster till daghem och skolor i alla kommuner i sina respektive regioner.

I dag är barnen tyvärr i en ojämlik position. Beroende på modersmål och hemkommun är möjlighete­rna att kunna ta del av kvalitativ utomhusund­ervisning i naturen mycket varierande.

Det behövs rejäla satsningar på både nationell och kommunal nivå. För att alla barn och unga skulle kunna delta i ens en naturskold­ag per år skulle det behövas betydligt fler profession­ella naturskoll­ärare. Finansieri­ngen borde förenhetli­gas, med respekt för de olika administra­tiva modellerna som har växt fram under flera årtionden.

Enligt utkastet till regeringen­s propositio­n om landskapsr­eformen skulle landskapen få en koordinera­nde roll för miljöfostr­an. I det glest befolkade Svenskfinl­and finns uppenbara fördelar med överkommun­ala strukturer, men hittills har regeringen­s intresse för svensksprå­kiga tjänster och fostran om hållbar utveckling inte precis varit övertygand­e.

Jag hoppas att alla partier lyfter fram barnens rätt att uppleva naturen och få ett starkt förhålland­e till naturen som en viktig valfråga i det kommande riksdagsva­let.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland