Rika stiger i segelbåten
Segling är något som ofta kopplas ihop med finlandssvenskheten. Långt ifrån alla finlandssvenskar äger en segelbåt eller hänger med på seglingsturer. Men det är väldigt vanligt och särskilt de svenskspråkiga segelföreningarna är livskraftiga. – Seglingen
Även om inte alla finlandssvenskar seglar så hör seglingen till den finlandssvenska självbilden, menar sociologen Kjell Herberts. – Det är helt klart ett urbant överklassfenomen. Mest synlig är seglingen i Helsingfors och på Åland, säger han.
Enligt sociologen Kjell Herberts finns det sanning i påståendet att segling är särskilt populärt bland finlandssvenskarna. Baserat på resultat från Barometern år 2002 till 2014 framgår det att omkring 15 procent av finlandssvenskarna uppger sig syssla med segling. Det vill säga cirka 43 500 personer.
– Segligen är en finlandssvensk domän, fastän 85 procent av finlandssvenskarna bara står på stranden och tittar på segelbåtarna, säger Herberts.
Det är Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi som kartlägger trender och åsikter bland finlandssvenskar i undersökningen Barometern. Undersökningen utförs i form av en enkät som sänds ut till 2 000 finlandssvenskar i åldern 18 till 80 år.
Herberts säger att en av orsakerna till att segling känns finlandssvenskt är de anrika finlandssvenska segelsällskapen. Några exempel är de äldsta segelsällskapen i Finland – Segelföreningen i Björneborg och Nylands jaktklubb. Flera segelföreningar är fortfarande i dag uttryckligen svenskspråkiga.
– De har gjort att svenskan fortfarande direkt kopplas till seglingen i Finland.
Mera landbaserade aktiviteter och institutioner har haft betydligt svårare att hålla kvar svenskan som ett levande kommunikationsspråk, säger Herberts, och ger som exempel idrottsföreningen HIFK.
”Urbant överklassfenomen”
Takföreningen Segling och båtsport i Finland, SPV, har totalt kring 61 000 medlemmar i 300 olika föreningar. 25 procent av dem har svenska som föreningsspråk, medan resten är tvåspråkiga eller finskspråkiga föreningar.
– Om insjöfinland lämnas bort har hela cirka 40 procent svenska som föreningsspråk, säger styrelseordförande Samuli Salanterä.
Han understryker dock att de svenskspråkiga föreningarna inte bara består av finlandssvenskar.
– Seglingen är framförallt en hobby där många finskspråkiga lär sig svenska.
Den tvåspråkiga segelföreningen Borgå segelsällskap består till hälften av finskspråkiga och till hälften av svenskspråkiga, berättar kommodor Johan Graeffe. Enligt honom har den tydliga finlandssvenska seglingskulturen tidigare varit stark – men försvagats på senare tid.
Vanligare med båt än segelbåt
Hanna Mäkinen vid Helsingin Purjelaivakonttori ser inget större intresse för seglingen hos finlandssvenskarna, varken bland företag eller privatpersoner. Helsingin Purjelaivakonttori både hyr ut hela segelbåtar åt privatpersoner och företag samt ordnar segelturer för allmänheten.
Seglingen är ett fenomen som kopplas främst till städer, enligt Kjell Herberts.
– Det är helt klart ett urbant överklassfenomen. Mest synlig är seglingen i Helsingfors och på Åland.
Den sociala strukturen spelar alltså in; långt ifrån alla har råd och möjlighet till segling. Herberts poängterar att fler finlandssvenskar tar den vanliga båten före en segelbåt vilken dag som helst på året.
Det skriver Samuli Salanterä under på. Av SPV:s totala antal medlemmar är 20 000 seglare. Föreningen har 11 000 registrerade segelbåtar medan motorbåtarna är något flera.
Herberts drar paralleller till finnar och bastubadande – även om precis alla inte badar bastu hör det ändå till den finländska kulturen.
– Även om alla inte seglar hör seglingen till den finlandssvenska självbilden.