Surrealistisk kulturhistoria
■ Undertiteln till den huvudlösa komedin Picassos äventyr (Sverige 1978) lyder ”Tusen kärleksfulla lögner av Hans Alfredson och Tage Danielsson” och det kan vara behändigt att ha i minne under filmen. Detta är nämligen allt annat än en konventionell biografi.
För det första är det Elsa Beskow (Toivo Pawlo) som leder oss genom Picassos liv. Pablo (Gösta Ekman) växer upp på den spanska landsbygden tillsammans med fadern don José (Alfredson) och modern Maria (Margaretha Krook). När lilla Pablo uppvisar konstnärlig talang tar fadern honom till konstakademin i Madrid. Därefter väntar Paris (men inte förrän han hunnit hem ett varv för att bevittna faderns skendöd).
Ur hunger och desperation föds
kubismen, men ingen förstår sig på det och Pablo får använda sina tavlor som bränsle. Men så dyker Gertrude Stein (Bernard Cribbins) och Alice B. Tolkas (Wilfrid Brambell) upp och gör Picasso till en central del av det parisiska konstlivet. Och José ser sin chans att tjäna pengar på sonen. Men Pablo är inte lycklig och gör sitt bästa för att hitta en väg ut ur cirkusen runt honom.
En hel hög sannolika och osannolika figurer dyker upp genom filmens virvlande resa. Birgitta Andersson underhåller som en efterhängsen Ingrid Svensson-Guggenheim och Lena Nyman glänser som Sirkka, en finsk sångerska som sjunger ”kalakukko-sången” till lust och leda.
Picassos äventyr är full av bisarra, geniala små stunder. Alfredson och Ekman är superba som far och son Picasso, det finns så mycket spelglädje i dem att det fyller hela filmen. Genomgående är det bara Beskow som pratar svenska. Resten pratar – det lilla som sägs – någon slags semikoherent spanska, franska och engelska som oftast ger upphov till ännu mer humor.
Yle Fem 21.30