Gatukonst.
Böle är kanske inte resmålet man genast tänker på då man kommer till Helsingfors. Utöver järnvägsstationen och ämbetshusen är Böle rätt så okänt även för de flesta Helsingforsbor. Nu vill Jaakko Blomberg locka fler turister att bekanta sig med betongbruta
Östra Böle är på många sätt en unik stadsdel. På de olika slags väggarna, broarna och räcken kan man nu hitta allt från tredimensionell graffiti till keramisk konst och muraler. Från och med torsdag kan man gå på en guidad rundtur bland konsten i betongdjungeln.
Östra Böle är stadsdelen som är känd som en ovanligt grå betongdjungel, där tråkiga höghus i modernistisk stil dominerar vyn vart än man tittar. Stadsdelen byggdes i två plan. Man ville separera fordonstrafiken från fotgängarmiljön, vilket innebär att Östra Böle är fullt med trappor, ramper och broar – många väggytor.
Det gör Östra Böle till ett idealt ställe för gatukonst.
– Böle har alltid varit centrum för gatukonst i och med ”gallerian” i järnvägstunneln, som länge var det viktigaste målningsstället i Helsingfors, säger Jaakko Blomberg.
I och med ett projekt som startade förra sommaren håller Östra Böle på att förvandlas till en gatukonststadsdel. Då målade en rad finska och utländska konstnärer sammanlagt 17 konstverk på stadsdelens väggar, broar och räck. I år har de blivit nästan dubbelt så många.
Ambitionen är att göra det gråa mer färggrant och att locka fler stadsbor och turister att bekanta sig med den i själva verket rätt intressanta, och i viss mån unika, miljön.
På projektets nätsidor finns en guide och karta som man kan ta hjälp av för att på egen hand bekanta sig med de mångsidiga konstverken. Allt från traditionell graffiti till stickgraffiti, spetsgraffiti, fotorealism och keramisk konst finns representerat i Böledjungeln.
– Gatukonsten i Böle bildar en tydlig helhet. Vi har försökt få med så många olika slags konstverk som möjligt, eftersom den finska gatukonsten ännu är ganska begränsad till muraler och vanlig graffiti, säger Blomberg.
Från och med torsdagen den 2 augusti ordnar Blomberg guidade gatukonstvandringar i det han vill kalla för en i internationell skala betydande gatukonststadsdel.
– Ute i världen är gatukonstturism en stor grej och många turister har redan kommit enkom till Böle för att se på konstverken. Det är lätt att gå här, säger Blomberg.
”Oftast gör man bara fyrkantiga målningar”
Husväggar, trappor, räck, broar och tunnlar skapar mångsidiga möjligheter för konsten. De varierande målningsteknikerna öppnar verkligen ögonen för en oinvigd gatukonstbetraktare.
– Böle är intressant då det finns så många olika slags ytor. Oftast gör man bara fyrkantiga målningar, säger Blomberg.
Ett av de mest imponerande konstverken tillskrivs den kazakisktjeckiska konstnären ChemiS, som gjort den första större tredimensionella graffitin av sitt slag i Finland. Målningen har fått inspiration från mobilspelet Angry Birds och är målad på elva olika väggytor.
Förbud ledde till förlorad generation
För att få måla graffiti eller annan gatukonst måste man ansöka om tillstånd av staden. Det kan ta flera månader att få sin ansökan behandlad.
– Därför söker vi många tillstånd på en gång. Vi har lyckligtvis fått ganska fria händer att måla vad vi vill, säger Blomberg.
Att offentliga och privata väggar i många fall är överlappande i Böle vållar extra huvudbry. För att måla ett konstverk kan man i värsta fall vara tvungen att ansöka om tillstånd både från staden och två olika husbolag.
– I nuläget är tillståndsförfarandet alltför tungt och dyrt om man vill måla på privata ytor, och också för
offentliga ytor är processen för lång. Staden kunde gärna göra tillståndsprocessen lättare och utöver det också stöda verksamheten mycket mer än nu, säger Blomberg.
Mellan åren 1998 och 2008 hade Helsingfors stad nolltolerans mot klotter. Som klotter räknades bland annat gatukonst, graffiti och affischer.
– På grund av kampanjen har vi i princip gått miste om en generation av gatukonstnärer i Helsingfors.
Då Blomberg guidar HBL genom några av de mest imponerande konstverken i Böle går vi förbi ett 1970-talshus som inte är helt grått: i över fyrtio år har nedre delen av husets gavel varit prydd med en färggrann målning. Konstnären signerade sitt konstverk med ett tag, men staden raderade taget som klotter, säger Blomberg.
Det ställs höga krav på gatukonsten
– Det är vanvettigt att man får sätta upp vad som helst för reklamer, eller enorma reklamskärmar som vid Musikhuset, men sedan lägger man väldigt höga krav på gatukonst.
Vem som äger väggen man målar på har betydelse. I Böle är en stor del av väggarna offentliga, vilket betyder att konstnärerna oftast får måla vad de vill. En stor del av gatukonsten i Finland målas dock som beställningsarbete, då ett husbolag till exempel vill ha en mural på sin vägg. Då har beställaren ofta en åsikt om hurudant konstverket ska vara.
Tillsammans med den tidigare njugga inställningen till gatukonst har det lett till att den politiska gatukonsten är ovanlig i Finland.
– Ställningstagandet saknas nästan helt och hållet i finsk gatukonst. Orsaken är att vi inte har en kultur av fritt målande, säger Blomberg.
– Det börjar från friheten, att den är öppen för alla. Största delen av människorna går inte till gallerior, så sådan konst är inte demokratisk. Gatorna och gatukonsten hör däremot till alla och den är fritt tillgänglig, säger Blomberg.
Attityderna mot gatukonst verkar också ha förändrats. Det är inte många som kritiserat att gatukonsten tagit över allt fler ytor i Böle.
– Några människor säger, utan att specificera, att ”vissa konstverk är lite skrämmande”, men annars har folk nog inte klagat. Tvärtom har det här varit efterlängtat. Till exempel var det en äldre dam som sa att hon väntat på detta ända sedan 1970-talet, säger Blomberg.
oskar.ronnberg@ksfmedia.fi
❞ Det är vanvettigt att man får sätta upp vad som helst för reklamer, eller enorma reklamskärmar som vid Musikhuset, men sedan lägger man väldigt höga krav på gatukonst.
Jaakko Blomberg
TEXT: OSKAR RöNNBERG