Ny djurskyddslag väcker debatt

Den nya djurskyddslagen har väckt debatt. Kritiker anser den vara en kompromiss för att tillfredställa lantbrukets behov medan försvarare anser att lagstiftningen ändras i rätt takt.

I början av 2020 ska den nya djurskyddslagen träda i kraft. Den ersätter lagen från 1996.

Enligt Anne Kalmari (C), ordförande för jord- och skogsbruksutskottet i riksdagen, är djurens möjlighet att röra på sig, smärtlindringen samt registreringen av husdjur det viktigaste med den nya lagen. Hon nämner Sverige som ett exempel på ett land som gjort alltför stora ändringar i djurskyddet på en gång. Det har enligt henne lett till att det svenska köttet blivit för dyrt och att folk hellre köpt sitt kött från länder där djuren mår sämre.

– Vi vill inte förlora vår konkurrenskraft med den här lagändringen, säger Kalmari.

Finlands djurskyddsföreningars förbund (SEY) anser att den nya djurskyddslagen har brister på flera punkter. Bland annat åtgärdar lagen inte problemet med djur som utsätts för långa perioder av törst.

Veterinärer har rapporterat att det är svårt att ingripa i problem som har att göra med törstande djur. Det enda sättet att garantera att djur inte tvingas gå törstiga är att göra det obligatoriskt att ge dem tillgång till vatten dygnet runt.

Redan i dag ska bland annat kycklingar, kalkoner och sjuka eller skadade kalvar ha tillgång till dricksvatten dygnet runt. SEY anser att kravet ska gälla även andra djur.

Riksdagsledamot Emma Kari (Gröna) förhåller sig kritiskt till den nya lagen. Enligt henne har det gjorts för mycket för att tillfredställa lantbruksorganisationen MTK:s behov.

– Man har talat om att man i Finland ska stifta världens bästa djurskyddslag, men så blir det inte, säger Kari till Yle.

I det ursprungliga lagförslaget skulle man förbjuda båsladugårdar och dräktighetshäckar, men det här förslaget togs bort på MTK:s begäran. Enligt MTK försämras det inhemska jordbrukets konkurrenskraft med alltför drastiska lagändringar. MTK anser att den importerade maten som produceras i sämre förhållanden än i Finland blir den stora vinnaren.

Rådet för bedömning av lagstiftning gav i början av juli ett uttalande där man kräver noggrannare utredningar om varför båsladugårdar och dräktighetshäckar skulle tilllåtas även i framtiden. Rådet anser att det är svårt att få en uppfattning om hur det nya lagförslaget är jämförbart med djurskyddslagstiftningen i andra länder. Rådet för bedömning av lagstiftningen är en självständig aktör, vars uppgift är att ge utlåtanden om regeringens propositioner och konsekvensbedömningar.