Vi snuddar redan vid regeringens sysselsättningsmål

Det senaste året har varit fantastiskt ur sysselsättningssynvinkel. Det finns 100 000 fler sysselsatta än för ett år sedan. 100 000, tänk på det, det är mer än totala invånarmängden i till exempel Björneborg eller mer än tre gånger Raseborgs invånarantal.

Samtidigt ser vi att sysselsättningsgraden har stigit till 71,8 procent. Vi snuddar vid regerings sysselsättningsmål på 72 procent! Ett deletappsmål på vår väg mot en nordisk sysselsättningsgrad är just avklarat.

Utöver arbetslöshet och sysselsättning tycker jag om att granska flödena på arbetsmarknaden för att få en så täckande bild som möjligt. Med flöden menar man hur människor förflyttas mellan att vara arbetslösa, sysselsatta och utanför arbetsmarknaden. Utanför arbetsmarknaden är man om man inte aktivt söker jobb fast man är i arbetsför ålder, till exempel om man är vårdledig, studerande eller annars oförmögen att jobba. De här flödena är stora men varierar mycket mellan olika länder, men också över tiden.

Hur ser då de här flödena ut? För tillfället är det cirka 50 000 personer som upphör att vara arbetslösa varje månad, medan det är knappa 40 000 som blir arbetslösa. På årsnivå har cirka 540 000 människor blivit arbetslösa och 620 000 upphört vara arbetslösa. Flödena är alltså verkligt stora jämfört med antalet arbetslösa, vilket understryker att arbetslösheten inte består av en statisk massa utan är en kombination av enorma flöden samt en trögrörligare del, arbetslöshetens hårda kärna, det vill säga de långtidsarbetslösa. Flödesstatistiken kan av olika orsaker inte direkt jämföras med den vanliga sysselsättningsstatistiken, för källan är en annan liksom också mätningssättet och beaktandet av vad som händer inom månaden.

En intressant sak att granska för att skapa en bild av hur svårt det är att hitta jobb är hur många lediga jobb det finns samt att jämföra dem med antalet arbetslösa. I hela landet var den här så kallade vakansgraden 22 procent i maj, vilket innebär att det finns ungefär fem gånger fler arbetslösa än lediga jobb. Motsvarande siffror i maj 2015 och 2016 var 11 procent, och 2017 14 procent, vilket framhäver att andelen vakanser klart stigit jämfört med tidigare år. Det ser med andra ord sällsynt bra ut om man just nu försöker hitta nytt jobb.

En regional granskning visar att vakansgraden har förbättrats i alla regioner i landet, men speciellt bra ser situationen ut att vara i Södra Österbotten (33 procent) och Åland (65 procent). Sydöstra Finland (12 procent) och Norra Karelen (12 procent) har igen den sämsta situationen.

Avigsidan av det goda sysselsättningsläget är att arbetsgivare redan har svårigheter att hitta människor med de rätta kunskaperna, och många arbetssökande befinner sig i en situation där deras kunnande inte efterfrågas. Utmaningen vi står inför är hur vi skall klara av att pussla ihop dem som vill jobba med dem som erbjuder jobb. Det är inte ett helt lätt pussel, i vissa fall säkert omöjligt, i ett utsträckt land där den strukturella förändringen är stor och de kompetenser som behövs delvis är annorlunda än tidigare.

”Avigsidan av det goda sysselsättningsläget är att arbetsgivare redan har svårigheter att hitta människor med de rätta kunskaperna, och många arbetssökande befinner sig i en situation där deras kunnande inte efterfrågas.”

HEIDI SCHAUMAN

är chefsekonom på Aktia.