Sensor som mäter blodsockret gynnar inte alla
Blodsockermätaren Libre är ett nytt hjälpmedel för diabetiker som endast funnits tillgängligt i några år. Patienter som prövat säger att det underlättat deras vardag betydligt, men ännu har alla som skulle behöva mätaren inte fått pröva den.
Det nya diabeteshjälpmedlet Libre är en blodsockersensor som fästs på huden och mäter blodets sockernivå konstant. Fördelen gentemot den gamla blodprovsmetoden är många, men ändå har alla finländska diabetiker inte samma möjligheter att få testa den nya metoden, säger Markku Saraheimo, specialistläkare i diabetologi.
– Alla finländska patienter som skulle kunna ha nytta av det här hjälpmedlet har inte fått pröva det tillräckligt snabbt, säger specialistläkare i diabetologi Markku Saraheimo som introducerade hjälpmedlet i Finland via sina föreläsningar år 2016.
Libre är en blodsockersensor som sitter fast i huden och byts ut varannan vecka. Knappen mäter konstant patientens vävnadsglukosnivå utan att, som äldre teknologi, kräva enskilda blodprov för kalibrering. Mätningsresultatet kan sedan enkelt scannas av från knappens sensorer och visas antingen i en speciell mätare eller en app i mobiltelefonen.
Lämplig för fysiskt arbete
För Sandra Neuman, som arbetar i en blomsterhandel och också är trädgårdsentusiast på fritiden, har det här varit en välsignelse:
– Då man ägnar sig åt ett smutsigt fysiskt arbete med sina händer, där det annars också lätt uppstår skador och slitage, blir det extra påfrestande att noggrant tvätta, torka och sticka i händerna flera gånger per dag, säger Neuman.
Hon tillägger att man som diabetespatient dessutom måste vara extra varsam med sina händer, eftersom den förhöjda risken för ögonskador kan göra så att man måste lära sig punktskrift i något skede av sitt liv.
En fördel som både Neuman och Saraheimo också framhåller som betydelsefull, är att knappen mäter blodsockret konstant och därför kan presentera nivån som en kurva:
– Innan den här möjligheten fanns så kunde patienterna endast mäta enskilda värden vid enskilda blodprov: man kunde till exempel inte se om värdet i mätningsstunden höll på att stiga eller sjunka. Nu kan man se inte bara den nuvarande nivån utan också om den är på väg uppåt eller nedåt vilket är mycket tryggare då patienten till exempel vill gå och lägga sig till natten, säger Saraheimo som själv lever med typ 1-diabetes.
Det handlar inte bara om känslan av trygghet: det finns också forskning som visar att patienter som använder Libre uppvisar jämnare blodsockernivåer och hamnar i hypoglykemi betydligt mer sällan än de som måste förlita sig på den äldre mätningsmetoden.
Komplicerad att få
Neuman fick veta om Libre via sociala medier: hjälpmedlet har varit ett populärt alternativ i länder som Sverige redan en längre tid. Att själv få testa knappen gick däremot inte helt lätt:
– Jag frågade läkaren vid mitt årliga läkarbesök om det skulle kunna vara möjligt för mig att prova på den, men fick avslag första gången eftersom det ansågs att jag hellre borde använda en annan sensor som hör till min insulinpump. Men eftersom den sensorn inte fungerat speciellt bra för mig så fortsatte jag försöka, och någon månad senare hade de tydligen ändrat på kriterierna.
Neuman säger att hon fått intrycket att kriterierna för vem som får prova på pumpen ser lite olika ut på olika håll i landet. Saraheimo är av samma åsikt:
– Som det ser ut nu har alla i Finland som skulle ha nytta av sensorn inte samma möjlighet att få prova på den. De olika sjukvårdsdistriktens kriterier borde inte skilja sig så mycket från varandra, men lokala beslutsfattare tolkar dem olika.
Orättvist för patienter
Saraheimo säger att särskilt Helsingfors står ut som ett exempel på en stad där processen att få prova på hjälpmedel som Libre är onödigt lång:
– Det handlar delvis om byråkrati: olika enheter har olika långa beslutsfattandekedjor och i huvudstadsregionen finns det flest människor och flest patienter så det är klart att där blir en mer invecklad process. Vi såg ett liknande fe-
❞ Innan den här möjligheten fanns så kunde patienterna endast mäta enskilda värden vid enskilda blodprov: man kunde till exempel inte se om värdet i mätningsstunden höll på att stiga eller sjunka. Nu kan man se inte bara den nuvarande nivån utan också om den är på väg uppåt eller nedåt.
Markku Saraheimo Specialistläkare
nomen i Sverige när Libre började populariseras där: det tog också längst i Stockholm. Men det är naturligtvis orättvist, och ett jämlikhetsproblem för patienterna på större orter att servicen fungerar långsammare än på mindre.
Den finländska befolkningen har högst frekvens av typ 1-diabetes i världen. Ändå säger Saraheimo att de som fattar beslut inom den finska vuxendiabetesvården är onödigt konservativa när det gäller att anamma ny teknologi:
– Det finns länder som Storbritannien där de är ännu mer långsamma: om vi ser på ett äldre teknologiskt genombrott som insulinpumpen så är det fortfarande bara mindre än 15 procent av brittiska vuxendiabetespatienter som har tillgång till den trots att den uppfanns där i slutet av 70-talet. I Sverige, Danmark eller Norge är siffran klart över 20 procent, men här i Finland rasar den igen ner till under 15. Vi har definitivt mycket att lära oss av våra nordiska grannländer i den här frågan! säger Saraheimo.