Hatprat mot arbetslösa legitimeras

aKtiveRingsmodellen Under en diskussion i riksdagen i oktober 2016 tog en enhällig riksdag avstånd från hattal och diskriminering. Det var ett viktigt ställningstagande som tyvärr inte tycks omfatta en stor grupp finländare, de arbetslösa. Genom såväl ord som handling gör den sittande regeringen allt för att få arbetslösa att framstå som lata parasiter som har sig själv att skylla.

I ett tvådelat inslag för YLE träffade riksdagsledamot Susanna Koski (Saml.) den arbetslösa Anna-Maija Tikkanen för att diskutera situationen för arbetslösa och personer med nedsatt arbetsförmåga. Anna-Maijas vädjan om hjälp avvisades av Koski med att många klarar sig bra på utkomststöd och att alla har sina begränsningar. Inslaget väckte starka reaktioner, men egentligen satte Koski bara ord på den arbetsmarknadspolitik som regeringen för.

I januari införde regeringen den så kallade aktiveringsmodellen som förutsätter att arbetslösa under tre månader arbetar minst 18 timmar för att få behålla fullt arbetslöshetsunderstöd. TE-byråerna hade ingen möjlighet att erbjuda den alternativa, sysselsättningsfrämjande verksamheten i den omfattning som hade behövts. Det ledde till att drygt hälften av de arbetslösa i Finland fick nedsatt arbetslöshetsunderstöd efter den första granskningsperioden.

Inför riksdagens sommaruppehåll sände regeringen ett förslag till ”aktiveringsmodell två” för utlåtande. Med den vill man införa ett strikt rapporteringstvång om självständig jobbsökning, ifall den arbetssökande inte lyckas uppfylla kraven mister hen på sikt helt rätten till arbetslöshetsunderstöd. Att förslaget sändes för utlåtande inför sommaruppehållet är inte någon tillfällighet. Man vill på så sätt undvika kritik av modellen.

I stället för att komplicera arbetssökandes vardag borde regeringen se till att de 250 000 som saknar jobb ges

Att förslaget sändes för utlåtande inför sommaruppehållet är inte någon tillfällighet. Man vill på så sätt undvika kritik av modellen.

det stöd och den personliga service de behöver för att lyckas ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden. Nedskärningar i arbetslöshetsskyddet med 200 miljoner euro i samband med införandet av nya komplicerade system skapar inga nya jobb. Vi behöver mer jobb i Finland, inte mer byråkrati.

Legitimerandet av hatprat rimmar illa med det samstämmiga ställningstagandet om att förbättra åsikts- och samtalsklimatet i Finland.