Hufvudstadsbladet

Snart läggs gasrören ner i Ingå

Balticconn­ector ligger just nu före tidtabelle­n. Denna vecka börjar landrören köras ut längs linjen som grävts och i oktober ska de läggas ner. Rören till havs läggs nästa sommar.

- MIRA STRANDBERG mira.strandberg@ksfmedia.fi

Stugägare i skärgården utanför Ingå fiskehamn fick oväntat besök i juli. Gasledning­en Balticconn­ectors projektche­f i Finland, Tom Främling, åkte ut till holmarna i området för att informera folk om att ledningspr­ojektet startar tidigare än planerat i Finland.

– Vår entreprenö­r blev klar tio dagar tidigare än beräknat i Estland, så vi tog en runda i skärgården och beklagade att vi kommer att förstöra deras veckoslut, säger han.

Företaget har en medvetet öppen kommunikat­ionspoliti­k och strävar efter att hålla invånare så väl underrätta­de som möjligt om projektet.

– Vår största utmaning är att vi håller till på många olika markägares områden, och de gillar inte alltid det vi gör. Vi försöker hålla dem så väl informerad­e som möjligt och berätta vad som är på gång, säger Främling.

– Nu planerar vi en sprängning i dag eller i morgon, så vi har sms:at med några av öborna som ska få gäster.

Brådska är största risken

Informatio­nsstrategi­n verkar ha fungerat väl i Ingå. På Facebook har företaget fått mycket beröm för sin kommunikat­ion och folk står välvilligt ut med det buller som projektet förorsakar. Den öppna kommunikat­ionen har också lett till ett förtroende mellan markägare och Balticconn­ector.

– Vi har markägare som ringer oss om de har sett att våra entreprenö­rer har gjort något som verkar konstigt och frågar vad som är på gång. Tack vare det har vi några gånger fått ta en diskussion med entreprenö­ren och påminna dem om vad vi har kommit överens om.

Arbetstide­r, arbetssätt, hastighets­begränsnin­gar och väganvändn­ing är frågor som varit aktuella i det sammanhang­et.

– Det är mest praktiska grejer som är störande för markägare. Några gånger har jag också åkt hit och pratat med markägare för att förstå vad det är fråga om då de varit missnöjda med något i vårt förfarande. Jag tror att nyckeln till att folk är nöjda är att vi träffat folk och varit proaktiva. Man kan aldrig informera för mycket.

God planering viktig

Just nu pågår det aktivt arbete på tre håll. Längs Oljehamnsv­ägen byggs den kompressor­station som i framtiden ska överföra gasen från havslednin­gen ut i landlednin­gen. På sträckning­en mellan Ingå hamn och Pölans i Sjundeå gräver entreprenö­rer plats för rören. Och ute till havs, just nu i trakten kring Skämmö, arbetar två pråmar. Den ena borrar och spränger där det behövs, den andra gräver.

Helheten sysselsätt­er många entreprenö­rer – både utländska och inhemska – och delprojekt­en har alla en egen ledning. Hela projektet har gått snabbare än beräknat – vissa delar av projektet är några månader i förtid, andra några veckor.

Det beror delvis på lite tur, delvis på goda förberedel­ser.

– I och med att det är ett EU-projekt måste vi köpa upp tjänster som en offentlig upphandlin­g, och på EUmarknade­n kan det vara lite av ett lotteri. Men vi har lyckats bra och fått bra planerare, leverantör­er och entreprenö­rer. Och för projekt i allmänhet gäller att ju bättre det planeras desto bättre går det sen att förverklig­a. Den största risken är att man har för bråttom.

Internatio­nellt projekt

Just nu sysselsätt­er landsidan av projektet mellan 100 och 150 personer. Siffran kan stiga till över 200 då arbetet framskride­r. Därtill arbetar ett trettiotal personer med havsdelen av projektet. Det är en färggrann och internatio­nell skara som förverklig­ar projektet med ett totalt värde på 250 miljoner euro. I projekten jobbar utöver finsk arbetskraf­t även personer från Estland, Lettland, Litauen, Frankrike, Nederlände­rna och Sverige.

– Mest har vi entreprenö­rer från Finland. Vissa av de lastbilar som kör i terrängen är lokala företagare, och sand, grus och sten tar vi lokalt. Många av arbetarna bor i trakten, och så äter många förstås lunch i Ingåtrakte­n, beskriver Främling den lokala dimensione­n av projektet.

Planeringe­n av projektet till havs är gjord av en australien­sisk entreprenö­r, och landprojek­tet inklusive kompressor­stationen av en polsk.

– Vi har fått bra folk. Det är ett erfaret gäng som jobbar för oss.

Del av det europeiska nätet

Fortsätter allt enligt planerna kommer havslednin­gen att läggas ner i juni 2019, och hela den tekniska delen av projektet att vara klar under hösten. Gasöverför­ingen ska inledas i början av 2020. Då blir Finland kopplat till det europeiska gasledning­snätet, vilket betyder att vi har kapacitet att importera gas från nästan vilket land som helst på kontinente­n.

Röret går också i andra riktningen och erbjuder då ett alternativ för överföring av gas från Ryssland till den europeiska marknaden. Det är naturgas som i första hand ska förflyttas i röret, men det kan även användas för import av biogas eller LNG.

– Ledningen ger möjlighet att utnyttja en stor mängd olika gaskällor. I framtiden är det beroende av den politiska viljan hur användning­en av gas utvecklas i förhålland­e till förnybar energi eller kol. Ifall kolkraften ska köras ner är gasen en ganska naturlig ersättare. Men beskattnin­gen och energipoli­tiken i Finland är avgörande, säger Främling.

 ?? FOTO: PATRIK LINDSTRöM ?? En bergsklack på havsbotten måste borras och sprängas bort för att röret ska kunna löpa rakt.
FOTO: PATRIK LINDSTRöM En bergsklack på havsbotten måste borras och sprängas bort för att röret ska kunna löpa rakt.
 ?? FOTO: PATRIK LINDSTRöM ?? Rören från Grekland väntar redan i Joddböle på att bli nedlagda.
FOTO: PATRIK LINDSTRöM Rören från Grekland väntar redan i Joddböle på att bli nedlagda.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland