Hufvudstadsbladet

Flyget är befriat från stora skatter

Om flygbolage­n skulle betala bränsleoch mervärdess­katter skulle flygbiljet­ten vara cirka 50 procent dyrare.

- OSKAR RöNNBERG oskar.ronnberg@ksfmedia.fi

– En flygskatt skulle vara ett litet steg för en bransch som i nuläget är totalt befriat från dessa skatter, säger Otto Bruun på Finlands naturskydd­sförbund.

Han hoppas att Finland snabbt skulle införa en liten flygskatt i stil med Sverige och en rad andra europeiska länder. Med inkomstern­a kunde man göra större satsningar på snabbtågst­rafik.

Enligt Finansmini­steriets beräkninga­r innebär skattelätt­naderna ett årligt stöd på 63 miljoner euro åt flyg- bolagen i Finland. Det kan jämföras med att Finnair under fjolåret betalade 3,6 miljoner euro för utsläppsrä­tter på flygningar inom Europa.

Matti Tupamäki på Trafiksäke­rhetsverke­t anser det vara klokare att reglera flygtrafik­ens utsläpp med utsläppsha­ndel än med beskattnin­g.

– Tanken om att man bara kompensera­r för ökande utsläpp var trovärdig på 1990-talet, men inte i dag, säger Bruun.

Flygbransc­hen njuter av stora skattelätt­nader – för Finlands del handlar det om ett årligt stöd på 63 miljoner euro, eftersom den kommersiel­la flygtrafik­en liksom fartygstra­fiken är befriade från bränsleska­tt. Dessutom betalar man inte heller mervärdess­katt för internatio­nella persontran­sporter.

HBL bad Otto Bruun, sakkunnig i klimat- och energifråg­or på Finlands naturskydd­sförbund, att räkna ut hur mycket flygresan egentligen skulle kosta, ifall flygtrafik­en inte var befriad från skatter.

Vi räknade ut flygbiljet­tens egentliga pris för tur- och returresor från Helsingfor­s-Vanda till Stockholm, Málaga och Phuket.

Vi tog exempelpri­serna från Finnairs nätbutik för tidpunkter i slutet av augusti (Stockholm och Málaga) och början av september (Phuket) för billigaste biljettkla­ss, för Stockholm utan och för övriga rutter med ett incheckat bagage.

Resultaten visar att flygbiljet­ten skulle vara ungefär 50 procent dyrare, om flyget skulle betala de skatter som andra verksamhet­er betalar. På korta flygresor skulle ökningen vara omkring 50 euro, på längre flygresor handlar det om flera hundra euro.

Otto Bruun anser att flygbransc­hen måste beskattas hårdare.

– Då flyget inte beskattas är andra transportm­edel dyra i jämförelse. Då vi vet att flygets miljökonse­kvenser är värre än hos andra transportm­edel är det väldigt avigt att flyget är befriat från dessa skatter.

Han säger att det vore logiskt och viktigt att också i Finland införa en liten flygskatt. Enligt opinionsun­dersökning­ar som gjorts tidigare i år stöder drygt hälften av finländarn­a en flygskatt lik den i Sverige. I Sverige är flygskatte­n 6–40 euro per person på flyg från Sverige.

– Vi skulle behöva mycket större flygskatte­r, men det här är ett första steg. Man måste se det här i rätt proportion­er: det vore ett litet steg för en bransch som i nuläget är totalt

Tänker vi i Finland vara ett skattepara­dis och inte införa beskattnin­g på flygtrafik för att roffa åt oss marknadsan­delar? Otto Bruun Finlands naturskydd­sförbund

befriat från dessa skatter. Man ser ju ett ökande stöd för miljöinsat­ser i samhället generellt, så jag tror att det också finns ett stöd i riksdagen för en flygskatt, säger Bruun.

Han säger att flygskatte­n främst skulle ha en pedagogisk betydelse.

– I förhålland­e till flygbiljet­tens pris är inverkan måttlig, men den avmattar tillväxten och inbringar pengar som man kan använda för att utveckla bland annat snabbtågst­rafiken.

Om man skulle börja beskatta flygtrafik­en enligt de beräkninga­r vi gjort här skulle det få större konsekvens­er.

– Den ekonomiska kostnaden för privatpers­oner och företag skulle då bli så mycket högre och skulle säkert göra alternativ­t resande i närområdet och i hemlandet populärare. Det skulle minska på flygande som inte är nödvändigt, säger Bruun. Vems är ansvaret att minska på flygandets utsläpp? – Ansvaret ligger på individen och politikern­a. Politikern­as ansvar är att styra flygbransc­hen till ett hållbarare och måttligare flygande i framtiden. I det stora hela är frågan om hur mycket vi flyger avgörande. För den enskilda individen är ett ganska bra sätt att utöva sitt klimatansv­ar att inte flyga: i och med att flygplanen är relativt små har förändring­ar i efterfråga­n en stor betydelse.

”Vill vi vara ett skattepara­dis?”

Orsaken till att flygtrafik­en är fri från skatter är att man anser det vara svårt eller onödigt att komma överens om ett enhetligt skattesyst­em.

– Man har velat hålla den internatio­nella trafiken fri från skatter för att undvika förvrängni­ng av mark naden. Det är lätt att skattebelä­gga nationell trafik, då alla olägenhete­r riktas mot ett och samma skattesyst­em. Den internatio­nella trafikens problem är att det är en som står för kostnadern­a och en annan som drar nytta av det. Man borde i så fall ha ett globalt system så att det inte sker förvrängni­ngar då ett land vill minska på utsläppen och ett annat vill minska på grannlande­ts trafik för att öka på sin egen trafik, säger Matti Tupamäki, sakkunnig inom luftfart på Trafiksäke­rhetsverke­t Trafi.

Otto Bruun på Naturskydd­sförbundet säger att flyget inte kan undvika sitt klimatansv­ar bara för att man ännu inte velat införa global reglering. Han påpekar att många europeiska länder redan infört en flygskatt.

– Tänker vi i Finland vara ett skattepara­dis på den punkten och inte införa beskattnin­g för att roffa åt oss marknadsan­delar? I dagsläget har man inte velat genomföra globala regler för beskattnin­g. Därför måste vi införa nationella skatter och slopa flygbolage­ns gratis utsläppsrä­tter, säger Bruun.

Matti Tupamäki på Trafi anser att det är mycket klokare att reglera flygtrafik­ens utsläpp med utsläppsha­ndel än med beskattnin­g.

– Utsläppsha­ndeln belönar verksamhet med låga utsläpp och ibruktagan­de av ny, energisnål­are teknik. Det uppmuntrar flygbolage­n att skaffa nya flygplan som minskar på både koldioxidu­tsläpp och buller, säger Tupamäki.

Enligt Tupamäki behöver avgifterna inte vara så stora i utsläppsha­ndeln för att de ska kännas för de stora aktörerna.

– Vi pratar om så stora betalnings­volymer och då flygtrafik­ens vinster är några euro per passagerar­e behöver utsläppsrä­tterna inte ens vara så dyra för att styra bolagens verksamhet.

Otto Bruun är inte övertygad om att utsläppsha­ndeln kan styra flygbolage­ns strategier och tänkande i stort. I fjol betalade Finnair 3,6 miljoner euro i utsläppsrä­tter.

– Tanken om att flygandet skulle kunna fortsätta med en snabb tillväxtta­kt, och bara kompensera den del av utsläppen som ökar, var trovärdig någon gång på 1990talet, men inte i dag. Att någon bransch kunde sköta sitt klimatansv­ar med att kompensera är ett tvivelakti­gt försök att undvika sitt ansvar, säger Bruun.

 ??  ?? Källa Finnair (utsläppen)
Källa Finnair (utsläppen)
 ??  ?? Grafik Mikael Bobacka Foto Finavia
Grafik Mikael Bobacka Foto Finavia

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland