Tommy Westerlund
i ledaren om att det är 10 år sedan Ryssland anföll Georgien.
Ryssland måste inse att det är på grund av den ryska politiska ledningens agerande som grannländer kan känna sig hotade och vill söka stöd och skydd hos Nato.
Carl Bildt var Sveriges utrikesminister i augusti 2008. Han konstaterade några dagar efter det ryska anfallet mot Georgien att ”de politiska konsekvenserna för Europa av detta ryska agerande kommer att bli betydande. Kanske står vi vid en vattendelare.”
Bildt hade rätt, Rysslands angrepp mot Georgien blev en vändpunkt.
Fram till dess hade många sett optimistiskt på utvecklingen i Ryssland. Tiden efter Sovjetunionens upplösning gladde sig västvärlden över kommunistväldets fall och en gryende demokratiprocess. Den spänning som hade rått i världen alltsedan kalla kriget avtog.
Vladimir Putins inträde på presidentposten år 2000 blev inte en märkbar återgång till ett aggressivt Ryssland och en osäkrare värld. Det kan ha varit då som maktpolitiken återigen sattes främst, men det inträffade rent konkret i dag för exakt tio år sedan. Det var då Ryssland gick till angrepp mot Georgien på bred front och krossade sin motståndare på några dagar.
En konflikt hade pyrt och eskalerade på grund av oroligheter i de georgiska utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien, som från 1990-talet hade levt på rysk hjälp. Samtidigt hade Georgien allt mer börjat orientera sig mot väst och blickade längtansfullt mot Nato. Det blev för mycket för Ryssland.
Officiellt förklarade Ryssland sina militära aktioner med att man ingrep för att skydda ryska medborgare i området. Det argumentet har använts också senare och finns kvar för eventuella kommande interventioner.
Finland var i centrum under den här konflikten som ordförandeland för OSSE. Utrikesminister Alexander Stubb hade ett styvt jobb att förhandla med kolleger från de stridande parterna och att med FN:s generalsekreterare, USA:s och EU:s utrikespolitiska ledning försöka hitta en lösning.
Finlands reaktioner kan i egenskap av OSSE-ordförande ha dämpats då Ryssland angrep Georgien, men när det var dags för Krim 2014 och efter de utdragna striderna i östra Ukraina har Finlands position varit klar och leden med EU:s politik raka.
EU:s och USA:s reaktioner blev också betydligt kraftigare när Ryssland annekterade Krim och bidrog till att skapa ett inbördeskrig i östra Ukraina, som fortfarande pågår. Rysslands agerande var en direkt fortsättning på vad som skedde i Georgien, Ukraina höll på att närma sig väst för mycket.
Senare gick Ryssland in i Syrien på president Bashar al-Assads sida. Ryssland har också byggt upp sin armé kraftigt och håller regelbundet massiva manövrar i gränsområdena mot väst som på det hela taget också har ökat spänningarna. För att inte tala om de politiskt styrda (dis)informationsoperationer Ryssland använder sig av på många håll. Nästa mål är säkert president- och parlamentsvalen i Ukraina nästa år.
Ryssland odlar också goda kontakter med högerpopulister och nationalister i många EU-länder.
Ryssland håller tummen på Georgien också i dag, tio år efter kriget. Georgien suktar fortfarande efter ett Natomedlemskap, men det skulle enligt Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev leda till en fruktansvärd konflikt. Han sade senast i måndags att det skulle vara absolut oansvarigt och ett hot mot freden om Nato antog Georgien som medlem.
För två veckor sedan kom också den ryska försvarsministern Sergej Sjojgu med ett hot om att Moskva kommer att svara om Sverige och Finland dras in i försvarsalliansen Nato. Samtidigt kom han också med en del falska påståenden, antagligen helt medvetet.
Ryssland måste inse att det är på grund av den ryska politiska ledningens agerande som grannländer kan känna sig hotade och vill söka stöd och skydd hos Nato. Varje hot från rysk sida kan öka rädslan och viljan att försäkra sig mot alla former av angrepp från Ryssland.
Eller tror Ryssland att det ryska hotet övervinner allt annat? I vilket fall som helst bidrar det och landets maktpolitik starkt till att skapa ett obehagligt och osäkert politiskt klimat i hela världen.