Inga extra pengar i statskassan
Staten har inga extra pengar att dela ut nästa år. Tyngdpunkten i statsbudgeten ska ligga på att höja sysselsättningsgraden. Det betyder bland annat att 250 000 svårsysselsatta ska ut i arbetslivet på ett eller annat sätt.
Finansminister Petteri Orpo (Saml) sade i går att landets ekonomi utvecklats mycket positivt under den nuvarande regeringsperioden men att det ändå gäller att hålla tillbaka på utgifterna. Detta eftersom budgeten fortfarande inte går att få i balans.
– Vi måste skapa utrymme för fortsatt ekonomisk tillväxt på lång sikt så att vi kan sköta om samhällsservicen och betala pensionerna även på 2020-talet, säger Orpo.
Petteri Orpo och Finansministeriets ledande tjänstemän inledde i går ministeriets interna förhandlingar om nästa års statsbudget. En av de enskilt största utmaningarna för de offentliga finanserna är de cirka 250 000 personer som fortfarande är arbetslösa. De medför en utgiftspost i miljardklassen, säger Orpo.
– Att få ut dem i arbetslivet är en ödesfråga, säger Orpo.
Enligt Orpo funderar ansvariga ministerier nu över fortsatta åtgärder som möjliggör för svårsysselsatta och sådana som inte nödvändigtvis har full arbetskapacitet att finna betald sysselsättning.
– Läget är enklare nu än efter recessionen eftersom det nu skapats arbetstillfällen i hela landet. Och det finns arbetstillfällen på många olika kravnivåer. Det borde nu vara enklare än tidigare att finna sysselsättning var som helst.
Orpo säger att det säkert finns även sådana som helt enkelt inte är arbetsförmögna. Men de borde vara föremål för andra åtgärder än sysselsättningsåtgärder.
På inkomstsidan vill Orpo se en neutral skattelösning där beskattningen av arbete och företagsamhet hålls nere medan skattetrycket riktas på konsumtion och olika former av miljöskatter. Vilka indirekta skatter som kan komma att höjas 2019 ville Orpo inte ta ställning till i går.
Som en följd av det så kallade konkurrenskraftavtalet finns ett tryck på skattelättnader på totalt 300 miljoner euro, säger Orpo.
Som det nu ser ut rör sig underskottet i budgeten runt cirka 1,6-1,7 miljarder euro. Det betyder att det inte finns så mycket utrymme för nya utgifter, säger Orpo.
– Vi har redan sparat 4 miljarder under denna regeringsperiod och många har fått märka av det. Det finns inte så mycket mer att spara in på, säger Orpo.
Finansministeriets slutliga budgetutkast väntas bli offentligt i morgon.
Oppositionens hälsning
Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah skrev i en hälsning till Finansministeriet att beskattningen på arbete inte bör skärpas. Samtidigt hoppas hon att regeringen beaktar dem som lever på minimala bidrag.
– Regeringen Sipilä har fryst de sociala förmånerna för dem med lägst inkomster. Speciellt pensionärer med små inkomster och familjer med många barn har inte fått någon del av den ekonomiska tillväxten, skriver Essayah och hoppas att situationen nu ändras.
Hon efterlyser också snabb hjälp åt jordbrukarna vars skördar slagit rejält fel på grund av den torra sommaren. Som en lösning på lång sikt föreslår Essayah att systemet för skördeskadeförsäkringar ändras så att även livsmedelsindustrin och detaljhandeln förpliktigas att bidra till skadeersättningarna.
Socialdemokraternas riksdagsledamot Timo Harakka skrev i ett pressmeddelande att finansministern talar i kors då han å ena sidan hävdar att det inte finns nya pengar att dela ut och å andra sidan tänker sänka höginkomsttagarnas beskattning.
– Beredningen av budgeten börjar i en märklig situation. Finansministeriet uppskattar att den ekonomiska tillväxten förutsätter en stramare finanspolitik. Men regeringens löften leder till en förlust av skatteintäkter på minst 300 miljoner, skriver Harakka.
Harakka anser det inte vara rättvist att skatter sänks för höginkomsttagare samtidigt som regeringen under sin mandatperiod skurit ner i socialskydd och folkpensioner.
– Sipiläs och Orpos budget är även i år stram för de fattiga, men lös för de rika, skriver Harakka.
Han gissar att Orpo tänker finansiera budgeten med nya lån.