Återfår sin forna glans.
Sju år, hundratusentals euro och tiotusentals guldblad behövs då Uspenskijkatedralens stora ikonostas ska återfå sin forna glans.
Förgyllarmästaren Harri Virtanen står inför sin karriärs hittills största projekt. Ikonostasen i Uspenskijkatedralen i Helsingfors ska renoveras. Arbetet väntas ta sju år, då sprickor ska repareras, gammal målarfärg skrapas bort, och väggens utsmyckningar, pelare och bågar förgyllas med tiotusentals guldblad.
Sjöbris, avgaser, damm, rök, rökelse, oljeskvättar och felaktiga reparationsförsök – Uspenskijkatedralens ikonostas, som är ungefär lika stor som en tennisplan, har fått tåla mycket under sin långa historia. Men nu, kyrkans 150-årsjubileum till ära, ska ikonostasen renoveras – ett enormt projekt som kommer att ta uppskattningsvis sju år.
I samarbete med Museiverket kommer tre förgyllningsmästare, fyra förgyllare och en gesäll att ta sig an den elva meter höga och 25 meter breda ikonväggen.
– För en förgyllare är det här ett helt enastående projekt att ta sig an, säger förgyllarmästaren Harri Virtanen, som också var en av dem som renoverade kyrkans tretton kupoler för elva år sedan.
Virtanens grova uppskattning är att restaureringen kräver 10 000 till 20000 guldblad. Eftersom bladen är så tunna är mängden guld ändå liten: tusen guldlöv väger bara 16 gram. Guldet kommer från Schwabach i Tyskland, känt uttryckligen för sitt anrika bladguld.
Ikonerna restaureras i Valamo
På grund av bristfällig uppvärmning och fuktskador förstördes en del av ikonostasen redan under kyrkans första år och skadorna har reparerats i olika skeden och på olika sätt, vilket gör renoverarnas uppdrag krävande.
Harri Virtanen säger att man under årens lopp lappat till förgyllningen på fel sätt, till exempel genom att bara måla över med bronsmålfärg. Målsättningen är ändå att bevara så mycket av den ursprungliga förgyllningen som möjligt och bara lägga till där det behövs.
– Vårt mål är att återställa ikonostasen så nära sitt ursprungliga skick som möjligt, säger han.
Det innebär också en del andra ändringar. Virtanen pekar på korset ovanför ikonostasen som pryds av elektriska lampor.
– De där julgransljusen har säkert ansetts vara en bra idé en gång i tiden, men de kommer vi också att ta bort, konstaterar han.
Renoveringen går inte endast ut på förgyllning. Ikonerna förs i tur och ordning till klostret i Valamo, där de restaureras. Ikonostasen har också en del sprickor och andra fel som också måste repareras.
Europas största ortodoxa kyrka
Uspenskijkatedralen invigdes den 25 oktober 1868 efter elva år av förberedelser
■
■
■ och bygge. Beslutet om att bygga en ny kyrka i Helsingfors fattades då den ortodoxa församlingens egen kyrka, Heliga Treenighetens kyrka, inte längre räckte till för det ökande antalet ortodoxa.
– Då var Skatudden ett fattigt område med några fiskartorp, men tomten var prålig och låg helt bredvid kejserliga palatset, nuvarande presidentens slott, berättar Hanna Kemppi, forskare i konsthistoria vid Helsingfors universitet.
Katedralen planerades av arkitekten A.M. Gornostajev och är i dag västra Europas största ortodoxa kyrka och en av Helsingfors populäraste sevärdheter.
Största delen av de röda teglen – ett för tidens kyrkoarkitektur otypiskt byggmaterial – hämtades av sparskäl från åländska Bomarsunds fästning som förstördes under Krimkriget.
Ikonostasen, det vill säga ikonväggen i kyrkans framdel, byggdes av Schradersnickeriet i S:t Petersburg och ikonerna är målade av den ryske konstnären och akademikern Pavel S. Sjiltsov.
– I ikonerna ser man tydligt att Sjiltsov tagit influenser från den italienska konsten, säger Kemppi.
Ikonostasen är enligt Kemppi konsthistoriskt anmärkningsvärd dels för att den är ovanligt stor för att vara finländsk, dels också för att det är den enda av Sjiltsovs ikonostaser som finns kvar i sin helhet.
Miljonprojekt
Uspenskijkatedralen har renoverats ett par gånger, första gången redan inför sin 25-årsdag och följande gång inför sitt 100-årsjubileum. Kupolerna fick ny förgyllning 2004– 2007, och innertaket restaurerades för två år sedan.
Enligt kyrkoherde Markku Salminen har man budgeterat 100 000 euro per år för renoveringen, men det kommer inte att täcka alla kostnader. Understödsföreningen Uspenskijs vänner inleder en insamling under hösten.
Kyrkan kommer att vara öppen som normalt, även om en stor del av restaureringsarbetet måste göras på plats och ställe i kyrkan.
– Kyrkan och dess ikonostas är inget museiföremål, utan finns till för alla och ska tjäna den enskilda människan, därför renoveras den, säger kyrkoherden.
Uspenskijkatedralens 150-årsjubileum kulminerar nästa vecka, då kyrkan arrangerar olika former av program, bland annat föreläsningar, gudstjänster och konserter.