Helsingfors inom kort offer för turismen

TURISM Antiturismen sprider sig på många turistorter kring Medelhavet. Vi noterar det som sker på Capri, i Amsterdam, Barcelona och Venedig samtidigt som kryssningsrederier storsatsar på Östersjön och det dyker upp nya, större och vackrare fartyg varje år. Endagsturismen blir massturism. Ingen proteströrelse mot fenomenet finns ännu, men det är en fråga man heller inte diskuterar.

Staden tar glatt emot alla de båtar som gungar på Östersjön fram till våra hamnar där det skapas nya kajer just för dem. Än så länge märks en blåvit irritation sällan i Helsingfors men den gror redan under ytan. Ibland stöter jag på enstaka Helsingforsbor som hytter med näven åt lämmeltåget som söker sig upp mot Tempelplatsens kyrka. Kanske Borgå som blivit ett av de populäraste målen för heldagsutflykter redan har fått nog. En varm julidag läser jag på guidernas hemsida på Facebook att en kaféinnehavare i den gamla stadskärnan i vår finländska kulturpärla skriker ut sin ilska mot turister som alltför nyfikna går i trädgårdar och trampar ner och förstör. En första kollision mellan turister och invånare?

Det är bara en tidsfråga innan också den stora allmänheten får för sig att turister smutsar ner, sliter på Sibeliusparkens gräsmatta och andra kulturarv. Redan nu förargar man sig över att turister kissar bakom Tempelplatsens kyrka. (Det finns inte en allmän toalett i närheten)

Faktum är att också det ömtåliga Helsingfors, byggd på en udde, inom kort inte kan ta emot fler turister utan att det skapar trängsel och missnöje precis som på många andra platser i Europa.

Kan man fördela massturismen längs vår vackra kust behöver kanske ingen om några år klottra ”tourist go home” på väggarna i Helsingfors.

Det saknas också en infrastruktur för turismen i Helsingfors där beslutsfattare först under de senaste åren insett att lyxkryssare anlöper stadens hamnar 300 gånger per sommar och att det under en hektisk dag kan finnas mer än 15 000 kryssningspassagerare samtidigt.

Det första man gör är att stänga av gator och göra det besvärligare för turister och guider. Kring Senatstorget är numera vissa gator avstängda för bussar och ibland får bussen lov att köra runt för att hitta en parkeringsplats. Inte för att jag tycker att Senatstorget i sig är en plats man ska förstöra med bussar men det är ont om platser i närheten. Inga nya toaletter har byggts vid de för dagsturisterna strategiska platserna som Sibeliusmonumentet och Tempelplatsens kyrka på grund av tungrodd byråkrati, trots att borgmästare Jan Vapaavuori förra hösten bedyrade guiderna att saken ska rättas till. Numera väcker den växande turismen oro speciellt hos guiderna som dagligen får höra av turisterna, som inte får den service de hoppats på, att Finland inte är ett civiliserat land.

Det är på tiden att man gör upp en ny nationell strategi. Så länge dragplåstret för de stora lyxkryssarna är S:t Petersburg kunde vi i Finland, som säkert har möjlighet att ta emot fler besökare på andra orter, övertala rederierna att låta kryssningsbåtar segla till nya hamnar för att hejda den tilltagande massturismen i Helsingfors. Man behöver därför inte ge avkall på de vinster turismen för med sig. Turism skapar ju en hel massa jobb och inkomster.

Varför inte låta de stora båthotellen glida in till kulturvaggan Åbo, pärlan Hangö eller Kotka? Det är viktigt att turismnäringen växer på ett hållbart sätt.

Det gäller också att försäkra sig om att turismen i framtiden berikar både besökare och värdfolk och se till att alla tusentals endagsturister inte bara trängs på Helsingfors lilla udde. Kan man fördela massturismen längs vår vackra kust behöver kanske ingen om några år klottra ”tourist go home” på väggarna i Helsingfors.