Handeln med utsläppsrätter effektivare än flygskatt
FLYGSKATT Varje bransch har miljökonsekvenser som naturligtvis skall minimeras. Dels för att det är moraliskt fel med stora utsläpp, dels för att kunderna i allt högre grad reagerar negativt på ett företag som inte bryr sig om miljön. Då det gäller koldioxidutsläpp, är det naturligt att beakta den globala utsläppsmängden eftersom atomsfären i högsta grad är gemensam för hela jorden.
HBL tar upp flygbranschens utsläpp i sin artikel 8.8. Av rubriceringen får man bilden att flygbranschen inte skulle göra något åt sina utsläpp. Själva reportaget är dock mera balanserat. Problemet att gå in med nationella skatteåtgärder i globa- la miljöproblem är att dess inverkan i detta fall är nära med noll och – som artikeln också konstaterar – mest bara förvränger marknaden. En finländsk flygskatt skulle öka kostnaderna för vårt näringsliv och vår exportindustri.
Som ett litet land beroende av export är det viktigt med fungerande flygrutter så att vi kan träffa våra kunder. Trots all digitalisering och möjlighet till virtuella möten är personkontakterna ännu viktiga inom näringslivet – för att inte tala om fraktkostnaderna för våra varor. Flygskatten skulle också minska vår konkurrenskraft i trafiken mellan Europa och Asien. Den här trafiken skulle inte minska utan bara ta en annan rutt. Då behövs inte Finnairs nya plan med låga utsläpp, i värsta fall tas passagerarströmmen över av ett bolag med äldre flygplan, och ur ett globalt perspektiv sker det i så fall ingen förbättring. Om flygtrafiken på Helsingfors-Vanda minskar, har vi färre arbetstillfällen att erbjuda i Vanda. Det här tycks dock inte bekomma Vanda Svenska Socialdemokrater, som skrev en insändare om flygskatter i HBL 8.8.
Handeln med utsläppsrätter är ett mycket effektivare sätt att ta sig an en global utmaning än introduktionen av en flygskatt. En utsläppsrätt med ett marknadspris styr i allra högsta grad ett företags beslut. Enligt artikeln var Finnairs kostnader för utsläppsrätter i fjol 3,6 miljoner euro, i ett läge då koldioxidpriset var rekordlågt. I dagens läge är priset mer än tre gånger så högt, vilket skulle motsvara en kostnad på kring 12 miljoner euro. Detta i relation till bolagets rörelseresultat januari–juni på 45,9 miljoner euro är en märkbar pott som bolagsledningen säkert vill minimera. Genom att utsläppen har ett pris, så styr det också investeringarna till sådana projekt som minskar utsläppen mest, oberoende av bransch.
Vanda
KRISTIAN REHNSTRÖM