Blå framtid lyckas inte höja sitt väljarstöd
Med sina 18 riksdagsledamöter och fem ministrar men enbart 0,8 procent i väljarunderstöd är Blå framtid ett unikt fenomen i det demokratiska samhällets historia. Med åtta månader kvar till riskdagsvalet är frågan om inte Blå framtid blir en dagslända.
Blå framtid har under hela sin ettåriga existens pendlat mellan ett och två procent i väljarunderstöd. I Yles väljarundersökning som publicerades på fredagen fick partiet 0,8 procent i väljarstöd. Minskningen är 0,3 procentenheter jämfört med förra mätningen som presenterades i juni.
Även om minskningen ryms inom undersökningens felmarginal är det tydligt att Blå framtid inte lyckats etablera sig på den politiska kartan. Enligt Yles undersökningar de senaste tolv månaderna har partiet som mest haft 2,3 procent i väljarstöd. Det var i december.
Inte heller Helsingin Sanomat det andra stora mediebolaget som gör regelbundna väljarundersökningar - har visat på större väljarunderstöd för Blå framtid än mellan en och två procent.
Blå framtid är en utbrytning ur Sannfinländarna. Partiet tillkom strax efter Sannfinländarnas partidag sommaren 2017. Efter att partidagen den 10 juni valt Jussi Hallaaho till ordförande framom Sampo Terho beslöt 19 av partiets 38 riksdagsledamöter att lämna den Sannfinländska riksdagsgruppen. Utmarschen skedde bara ett par dagar efter partidagen, vilket setts som ett tydligt tecken på att man förberett sig för den eventualiteten.
Splittringen inom Sannfinländarna var ett välkänt faktum men avhoppet kom ändå som en överraskning för de flesta bedömare och slog ned som en bomb i den finländska sommarens nyhetstorka.
Trots splittringen av landets då näst största parti - Sannfinländarna - valde statsminister Sipilä att inte låta regeringen falla. Han valde i stället att kasta ut Sannfinländarna och fortsätta regeringssamarbetet med den nya gruppen och dess mer moderata ledare, Sampo Terho. Detta trots att den mer hårdföra Jussi Halla-aho meddelat att Sannfinländarna inte har för avsikt att lämna regeringen.
Under hösten och vintern blev det tydligt att Blå framtid inte klarar av att etablera sig i det politiska landskapet. Det nya partiet registrerades i november 2017 men partistödet blev kvar hos Sannfinländarna. Blå framtids ekonomiska framtid ligger fortsättningsvis på lös grund.
Kring 300 personer deltog i Blå framtids första partidag i december. Det var då hela partiets medlemskår. I april räknade partiet att man hade knappt 700 medlemmar.
Under våren 2018 började politiska bedömare tala om att det bara är en tidsfråga innan Blå framtids riksdagsledamöter inser att deras chanser för återval på partiets listor är dåliga. Den 24 april kom sedan det första avhoppet. Riksdagsledamot Kaj Turunen böt till Samlingspartiet. Sampo Terho samlade dock leden och gjorde klart att inga fler avhopp tolereras. För att stärka partiet skapade man en ny logo och skaffade sig en ideologisk definition: reformsinnat konservativ.
Den 3 augusti i år meddelade Blå framtids riksdagsledamot Maria Lohela att hon inte ställer upp i nästa riksdagsval. Hennes meddelande ses bland bedömare som ett stort bakslag eftersom hon varit en av partiets mer kända profiler.
Några kända profiler finns kvar som säkert kan samla tillräckligt med personliga röster för ett återval. En är Sannfinländarnas grundare Timo Soini. Men ett väljarstöd på under en procent är inte något man bygger ett riksdagsparti på, det har den finländska politikens historia visat.
SPT/ARI SUNDBERG