Ny bok: Niinistö blandade sig i inrikespolitiken
Republikens president Sauli Niinistö ingrep i hemlighet i den inrikespolitiska utvecklingen då han aktivt bidrog till att det så kallade konkurrenskraftsavtalet kom till stånd, avslöjar en ny biografi om presidenten. Även presidentens dåliga relation till
Republikens president Sauli Niinistö ingrep i finländsk inrikespolitik på ett osedvanligt sätt då han hösten 2015 engagerade sig i konkurrenskraftsavtalets tillkomst.
Det avslöjar journalisterna Matti Mörttinen och Lauri Nurmi i boken Sauli Niinistö – Mäntyniemen herra (Sauli Niinistö – herren på Talludden) som publicerades på måndag morgon.
– Jag tar inte ställning till huruvida Sauli Niinistö gjort rätt eller fel, eller huruvida han agerat mot grundlagens anda eller inte. Men det står klart att Sauli Niinistö har deltagit i inrikespolitiken på ett sätt som han absolut inte velat ska bli offentligt känt och som därför hemlighållits, säger Nurmi som är politisk reporter vid Aamulehti.
Konkurrenskraftsavtalet syftade till att förbättra landets konkurrenskraft genom att få ner företagens kostnader. Detta gjordes bland annat genom olika nedskärningar i arbetstagarnas löne- och andra förmåner.
Avtalet kom till efter en omfattande och konfliktfylld förhandlingsrunda mellan arbetsmarknadsparterna och under hot från regeringen om att lagstifta om nedskärningar ifall inget avtal föds förhandlingsvägen.
I november 2015 hade förhandlingarna låst sig då varken transportfacket AKT eller näringslivets intresseorganisation EK ville ha något konkurrenskraftsavtal.
Nurmi säger att den rådande uppfattningen i offentligheten är att statsminister Juha Sipiläs hot om nedskärningslagar tog skruv. Men sanningen är en annan.
– En decembermorgon kallade presidenten representanter för EK och Finlands Fackförbunds Centralorganisation, FFC, till Talludden och tillkännagav att det bästa för Finland vore att godkänna avtalet, säger Nurmi.
Nurmi säger att författarna fått informationen från FFC:s tidigare ordförande Lauri Lyly och EK:s vd Jyri Häkämies.
Rinne visste inget
Det som gör det hela intressant är att mötet hållits extremt hemligt. Inte ens Socialdemokraternas ordförande Antti Rinne fick höra om det trots att kanalerna mellan SDP och FFC är öppna, säger Nurmi.
– Frågan man kan ställa sig är vad som hade hänt med konkurrenskraftsavtalet om det blivit offentligt att ett sådant möte hållits, säger Nurmi.
Nurmi och Mörttinen skriver i sin bok att Niinistös vilja att utnyttja sitt ämbete för att få till stånd ett avtal väcker frågan om Niinistö håller på att förvandlas till en 2000-talets Kekkonen.
Den aktuella boken baserar sig delvis på ett stort antal intervjuer med personer som känner Niinistö, såväl nära vänner som personer som i olika sammanhang arbetat med Niinistö. Författarna har även haft tillgång till ett forskningsteam som gjort omfattande arkivundersökningar.
Ogillar öppen kritik av Ryssland
Författarna säger att de velat ge en mer nyanserad bild av Sauli Niinistö än den nästan mytologiska bild som Niinistö själv skickligt lyckats skapa kring sig själv.
Niinistö tyr sig till en mycket liten krets vänner och medarbetare, säger Mörttinen. Till dem hör varken tidigare samlingspartistiska ministern och partikamraten Alexander Stubb eller före detta ministern och SFP-ordföranden Carl Haglund.
Nurmi säger att Niinistö ogillar att man öppet talar kritiskt om Ryssland, något som såväl Haglund som Stubb gjorde under sin tid i rikspolitiken.
Niinistö representerar en äldre generation som bygger sitt synsätt på kalla krigets erfarenheter, säger Nurmi.
– För honom är det nog en lättnad att Haglund och Stubb inte är i offentligheten längre och kritiserar hans Rysslandspolitik öppet.
Frågan man kan ställa sig är vad som hade hänt med konkurrenskraftsavtalet om det blivit offentligt att ett sådant möte hållits. Lauri Nurmi